Uppsatsen analyserar Nancy Springers böcker Enola Holmes och kidnappningsmysteriet (2018) och Enola Holmes och den försvunna flickan (2019). Syftet med detta arbete är att undersöka hur genus skildras i barnlitteratur, utifrån två barn- och ungdomsböcker utläses hur dessa representerar respektive skiljer sig från traditionella genusnormer. Samt hur dessa böcker kan användas som pedagogiska redskap i undervisning om genus. Detta är en genusanalys som använder sig av en kvalitativ textanalys. Analysen visar att det finns kvinnliga karaktärer som är genusbrytande i Enola Holmes böckerna, där huvudkaraktären är den litterära personen som bryter mot genusnormer mest. Dock visar analysen också att det inte finns några tydligt genusbrytande manliga karaktärer i böckerna. Vidare diskuteras denna saknad av normbrytande manliga karaktärer och dess konsekvenser för undervisning och böckerna i sig.

The purpose of this study was to show how a curated selection of literature to be discussed in class will reflect and have an impact on pupils' expressed awareness of gender and equality. Three picturebooks with different perspectives on gender and equality were selected and read in class. The selection of literature included one picturebook that was gender stereotypical, one that could be considered gender neutral and one that questioned gender norms. With the help of an intervention study and a case study, with subsequent focus group interviews with the pupils, the findings shows that the pupils expressed a versatile and comprehensive awareness of gender and equality. The pupils' expressed awareness indicates that there has been a change of view of/on gender and equality, especially when it comes to bodily integrity and consent. The results of the study also show how rooted one's thoughts and ideas are about gender, which are expressed in clothes, interests, appearance, power and colours in relation to gender. The study also shows the importance of a conversation leader, who can challenge pupils' thoughts and ideas about gender, with the help of literature. / Syftet med denna studie var att visa elevernas uttryckta medvetenhet om genus och jämtälldhet, i boksamtal av skönlitterära texter. Tre bilderböcker med olika perspektiv av genus och jämställdhet valdes ut och lästes i klassen. Urvalet av litteratur inkluderade en bilderbok som var könsstereotypisk, en som kunde betraktas som könsneutral och en som ifrågasatte könsnormer. Med hjälp av en interventionsstudie och en fallstudie med efterföljande fokusgruppsintervjuer med eleverna, visar resultaten att eleverna uttryckte en mångsidig och omfattande medvetenhet om genus och jämställdhet. Elevernas uttryckta medvetenhet indikerar att det har skett en förändring av synen om kön och jämställdhet, särskilt när det gäller kroppslig integritet och samtycke. Resultaten av studien visar också hur rotade tankar och idéer är om kön, som uttrycks i kläder, intressen, utseende, makt och färger i förhållande till kön. Studien visar också vikten av en samtalsledare, som med hjälp av litteratur kan utmana elevers tankar och idéer om kön.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur genusnormer beaktas vid valet av bilderböcker till förskolans utbildning. Frågeställningarna som besvarats i studien är:  Hur beaktas genusnormer vid valet av bilderböcker till utbildningen? Hur samtalas genusnormer i bilderböcker om med barnen? För att få svar på frågeställningarna har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats. Två fokusgruppssamtal har genomförts med syfte att besvara hur genusnormer beaktas vid valet av bilderböcker till förskolan samt hur   genusnormer i bilderböcker samtalas om med barnen. Studien har inspirerats av genusteorin. Resultatet har analyserats utifrån studiens tre teoretiska analysbegrepp, genusnormer, makt och identitetsskapande.  Resultatet visar att genusnormer inte beaktas vid valet av bilderböcker då genus som ämne inte anses vara ett prioriterat ämne att samtala om med barnen. Deltagarna framhåller att genusarbetet i förskolan handlar om att alla barn ska vara kompisar och att fokuset hos dem är deras eget förhållningsätt gentemot barnen, inte valet av en specifik bok. Det framkommer av resultatet att det råder en osäkerhet hos deltagarna ifall barn besitter förmågan att kunna samtala om genusnormer i bilderböcker. Slutligen visar resultatet att förskollärare och pedagoger är i en maktposition i valet att inkludera arbetet med genusnormer i bilderböcker eller inte.

Våldtäkter som begås av en person som offret är bekant med drabbar oftast unga kvinnor. Sällan blir någon dömd för dessa våldtäkter då det är vanligt att gärningsmannen hävdar att offret samtyckt till sex. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förståelse av denna typ av våldtäkt samt hur de uttrycker sig ifråga om frivillighet och samtycke till sex. Dessutom undersöks hur dessa uppfattningar kan kopplas till genusnormer. Empiriskt material har insamlats genom tre fokusgrupper med ungdomar i åldern 17-18 år. Vinjetter baserade på riktiga rättsfall har använts som stimulusmaterial. En tematisk analys av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka var tolkningsproblematik och rädslor. Resultatet visar att tjejer i högre utsträckning än killar får ta ansvar för hur deras agerande ska tolkas av den andre. Ofta betonades tjejers ansvar för att agera så att missförstånd om inte uppstod genom att uttrycka tydligt när de inte ville ha sex. Detta kopplas i analysen till att vara ett uttryck för rådande genusordning och normer för maskulinitet och femininitet.

<p>Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969.</p><p>Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.</p><p>Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger.</p>

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969. Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna. Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger.

Mitt syfte med denna studie är att undersöka och beskriva hur genus kan konstrueras i barnlitteratur. Studien avhandlar hur genus framställs och konstrueras i två stycken skönlitterära böcker som är skrivna för barn i åldersgruppen 6-9 år. Som metod har jag använt en diskursanalys vilket är en kvalitativ textanalys. Mina resultat visar en ganska stereotyp framställning av genus även om det görs små avsteg från normerna. Jag ser en risk i att barnen kan påverkas av dessa stereotypa framställningar och att de tvingas in i genusordningen utan att få möjlighet att utveckla identiteter med breda genuspositioner. Karaktärerna i min studie visade upp både feminina och maskulina drag vilket jag tror är ett problem som återfinns i alla genusstereotyper och inte enbart i litterära sammanhang Jag upplevde det problematiskt att strikt tolka karaktärerna mot ett motsatsschema. Det jag ändå kom fram till i mina slutsatser är att jag håller med den tidigare forskningen om att värderingar återfinns i barnlitteraturen, samt att den kan både utmana och förstärka normer som finns i samhället.

This essay highlights preschools and educators' perspectives on gender, and the approach to it. This is a case study where interviews have been conducted with seven educators from a preschool in Sweden where the intention is to illustrate educators' approaches and gender awareness. The concepts discussed are essentially gender, gender norms, gender patterns, gender roles, gender equality, educators, preschool teachers and preschools. The empirical material has been analyzed and then linked to the theory. The results of the essay show that there are differences in the behavior of girls and boys and what gender roles they are assigned or takes on. The result showed that educators contribute to norms and gender roles that shape the children's personality and identity to a certain extent. The way in which this happens and what measures can be taken to prevent the children from being affected as much is elucidate in the essay. Educators with experience in the profession have an outstanding opportunity to see the everyday work in preschools and children's interaction with each other and with the opposite sex. They therefore have an exclusive opportunity to also change and improve the management of gender for children and preschool activities in Sweden. All the interviewed educators’ have suggestions on how to make changes for the better in order to create a more gender equality and gender-conscious environment for children and adults at preschools. / Denna uppsatts belyser förskolor och pedagogers perspektiv på genus och hanteringen av det i verksamheten och hos individer. Detta är en fallstudie där intervjuer har gjorts med sju pedagoger från en förskola i Sverige där avsikten är att belysa pedagogers förhållningssätt och hantering av genus. Begreppen som behandlas under uppsatsens gång är i huvudsak genus, genusnormer, genusmönster, genusroller, jämställdhet, pedagoger, förskollärare och förskola. Empirimaterialet har analyserats och sedan kopplas till teorin.Uppsatsens resultat visar att det råder skillnader på flickor och pojkars beteende och vilka roller de får tilldelade eller tar på sig. Det sociologiska problemet visar på att pedagoger bidrar till normer och bestämmelser om genus vilket formar barnens personlighet och identitet till viss mån. Pedagoger med erfarenhet av yrket har ett enastående tillfälle att se det vardagliga arbetet på förskolan och barns interaktion med varandra och med det motsatta könet. De har därför en exklusiv möjlighet att också förändra och förbättra hanteringen av genus för barnen och förskoleverksamheten i Sverige. Samtliga av informanterna har förbättringsförslag på hur ändringar kan göras till det bättre på förskolor runtom i Sverige för att skapa en mer jämställd och genusmedveten miljö för barn och vuxna på förskolor.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver deras förhållningssätt i utomhusmiljön kopplat till genusnormer, inklusive hur de beskriver att genus konstrueras i förskolans utomhusmiljö. Studien är kvalitativ och använder sig av metoderna observation och semistrukturerade intervjuer. Observationerna användes för att skapa förkunskaper och bakgrund till intervjuerna om förskollärarnas förhållningsätt till genusnormerna i utomhusmiljön. Vidare intervjuades sex förskollärare i par, för att bidra med en medvetenhet och eventuell kunskap kring förskollärarnas förhållningsätt till genus i utomhusmiljön, samt konstruktionen av genus i utomhusmiljön. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Yvonne Hirdman och Judith Butlers teorier om genus samt att resultatet har bearbetats genom en tematisk analys utifrån teoriernas begrepp, isärhållning, hierarki, genuskontrakt och den heterosexuella matrisen.  Resultatet visade att förskollärarna ansåg att utomhusmiljön var genusneutralt samtidigt som det framkom många sätt som genusnormerna konstrueras i utomhusmiljön. Vidare visade resultatet hur genuskonstruktionen i utomhusmiljön beror på faktorer som materialet, barnens intressen, barnens ålder och förskollärarnas förhållningsätt. Förskollärarna betonade att deras förhållningsätt till genus i utomhusmiljöerna handlar om att se barn som barn, vara tillåtande till barns utforskande men även vara närvarande och där med barnen när genusnormerna behöver problematiseras tillsammans.

Trots att kvinnlig representation inom specialidrottsförbunden ökat de senaste åren råder det oklarheter om idrotten är mer jämställd. Lika representation är nämligen inte synonymt med jämställdhet, eftersom kultur och historia påverkar vem som bestämmer över agendan. Studiens syfte blev därför att undersöka hur genusnormer påverkar och tillämpas inom idrottsförbund, samt studera om det finns en genusdimension i hur makt fördelas i förbundsstyrelsers arbete. Det genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer inom fyra förbund i två olika idrotter. Deltagarna var både män och kvinnor med olika befattningar inom förbunden. Det som kunde urskiljas ur resultatet var diskrepansen mellan de manliga och kvinnliga deltagarnas åsikter, samt skillnaden i jämställdhet mellan idrottens olika nivåer. Slutsatsen för studien är att det på nationell nivå finns en tydlig jämställdhet där kön och genusnormer inte påverkar beslutsprocessen. Därutöver kan det även fastslås att den bristande jämställdheten främst utövas på föreningsnivå. / Even though female representation within Swedish sports associations has increased in recent years, there is uncertainty as to whether sport is more equal. Equal representation is not synonymous with equality, because of the effect culture and history have on who decides the agenda. The purpose of the study was determined to examine how gender norms affect and are applied within sports associations, as well as to study whether there is a gender dimension in how power is distributed in the work of association boards. Eight semi-structured interviews were conducted within four associations in two different sports. The participants were both men and women with different positions within the unions. What could be seen from the results was the discrepancy between the opinions of the male and female participants, as well as the difference in equality between the different levels of the sport. The conclusion of the study is that at the national level there is equality where gender and gender norms do not influence the decision-making process. It can also be stated that the lack of gender equality is mainly practiced at association level.