Although the words reasoning or being able to reason appear 480 times in today's curriculum Lgr 11, there are no explanations and justifications why students should learn and be assessed based on the knowledge requirements in their ability to reason. This paper examines how this can be found, mainly in the syllabus in civics education for grades 4-6, and whether the relevance of reasoning has been similar in previous curricula from 1962 to the present day. With quantitative content analysis and qualitative text analysis, curricula in social studies and commentary material have been analysed.    The analyses have been made based on the curriculum philosophies progressivism, essentialism and reconstructivism, as a theoretical framework and a possible way to explain the quantitative and qualitative results, and answer the purpose of the essay how the relevance has changed. Another purpose of the essay is to investigate how the change has been justified and whether a change in perception of knowledge can explain the varied occurrence of the ability to reason, or how important one have considered the ability to be. The results of the essay shows that the quantitative results are not entirely related to the qualitative ones. Although the words occur most times in Lgr 11, I find that the greatest relevance to reasoning is given in Lgr 80. One possible reason for this may be that Lgr 80 expresses a reconstructive view of knowledge where the learning process is in focus, rather than an essentialist view of knowledge as in Lgr 11, where the subject content is the most central.

Digitaliseringen av grundskolorna öppnar för breda multimodala möjligheter. Tidigare forskning visar inte hur verksamma svensklärare hanterar multimodala texter i undervisningen för elever i årskurs 4–6. Denna studie berör hur lärare uppfattar multimodala och berättande texter och hur dessa kan vara skrivutvecklande för elever i årskurs 4–6. För att uppfylla syftet med denna studie valdes tematisk analys som metod. Det finns också ett fokus på aktiva svensklärares uppfattningar om att arbeta med multimodala och berättande texter i klassrummet. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar är att när man skapar multimodala och berättande texter måste en interaktion ske. Genom interaktion i klassrummet kommer eleverna att utveckla skrivfärdigheter. Slutsatser som presenteras är att multimodala texter ofta erbjuds via interaktiva medier som YouTube.com. Berättande texter måste produceras med förutbestämd struktur för att kunna bedömas och oavsett vilka texter elever skapar, måste det göras i sammanhang där interaktion ges utrymme. Klassrumsdialogen främjar en berättarglädje. / Primary schools digitalization makes broad multimodal opportunities. Previous research does not illustrate how active teachers who teach the subject Swedish handle multimodal texts in teaching for pupils in grades 4–6. This study illuminates how teachers perceive multimodal and narrative texts and how these texts can develop pupils writing skills in grades 4–6. To fulfill the purpose of this study thematic analysis was chosen as the method. There is also a focus on the conceptions of teachers concerning working with multimodal and narrative texts in the classroom. The result shows that the teachers' conceptions are that when creating multimodal and narrative texts, an interaction needs to happen. Through interaction in the classroom, pupils will develop writing skills. Conclusions presented are that multimodal texts are often offered through interactive media such as YouTube.com. Narrative texts must be produced with predetermined structure to be assessable and regardless of what texts pupils create, it must be done in contexts where interaction is given space. Classroom dialogue promotes pupils to feel a joy in to tell narrative stories.

Skolan ska eftersträva att alla elever erfar daglig fysisk aktivitet under hela skoldagen, vilket ställer krav på samtliga lärare inom skolans verksamhet. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om vilka olika arbetssätt och uppfattningar lärare har om rörelseintegrerad undervisning i engelskämnet, samt vilka resultat de uppfattar sig uppnå med metoden. Detta avser jag uppfylla genom att intervjua fem lärare i årskurs 4–6. Följande frågeställningar har använts:  - Hur och med vilka argument beskriver lärare att de använder rörelse i kombination med språkinlärning i engelska? - På vilka sätt bidrar rörelseintegrerad engelskundervisning till elevers lärande enligt lärare? - Vilka möjligheter respektive hinder erfar lärare med att integrera rörelse i engelskundervisningen?  Föreliggande studie tar utgångspunkt i ramfaktorteorin samt kognitivismen och idén om förkroppsligat lärande. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärare implementerar rörelse i engelskundervisningen genom arbetssätten drama, TPR, rörelselekar och rörelsesånger, i syfte att utveckla elevers vokabulär, hörförståelse och kommunikation i tal. Enligt lärarnas uppfattningar hjälper dessa rörelseintegrerade arbetssätt elever att befästa ord och begrepp samt förstå en kontext, på grund av kopplingen mellan rörelsen och det språkliga innehållet. Möjligheterna som lärarna ser med att integrera rörelse är att det skapar delaktighet och variation i engelskundervisningen. Hinder som lärarna uppfattar är att externa faktorer, såsom små lokaler, kan påverka hur den rörelseintegrerade undervisningen gestaltar sig. / The school should strive towards all students encountering daily physical activity throughout the school day, which puts demand on the entirety of teachers within the school’s operation. The purpose of the study is therefore to contribute with knowledge about what different working methods and perceptions teachers have about movement-based teaching in the English subject, along with what results they perceive to achieve with the method. I intend to fulfill this by interviewing five teachers in grades 4-6. The following questions have been used:  - How and with what arguments do the teachers describe their use of movement in combination with language learning in English? - In what ways does movement-based English teaching contribute to students’ learning according to teachers? - What opportunities and/or obstacles do the teachers experience when integrating movement in their English teaching?  The present study stems from the frame factor theory, along with the cognitive theory and the idea of embodied learning. The study was carried out through semi-structured interviews with five teachers in grades 4-6. The result shows that the teachers implement movement in their English teaching through drama, TPR, movement games and movement songs with the purpose to develop students’ vocabulary, listening comprehension and communication through speech. According to the teachers’ perceptions this movement-based way of teaching helps students consolidate words and expressions, and it also helps them understand a context, due to the connection between the movement and linguistic content. The opportunities that the teachers see with integrating movement is that it encourages participation and creates variety in the English teaching. Obstacles that the teachers experience are that external factors, such as small premises, can affect how the movement-based teaching takes shape.

Det finns mycket forskning om skönlitteratur i undervisningen och vilka fördelar det ger att använda barn- och ungdomslitteratur i undervisningen av engelska som andraspråk. Däremot verkar barn- och ungdomslitteratur användas i engelskundervisningen i begränsad omfattning och de aktiva lärare jag mött under min lärarutbildning använder främst läromedel. Denna studie syftar därför till att genom intervjuer undersöka lärares arbete med barn- och ungdomslitteratur inom ämnet engelska i grundskolans årskurs 4–6, vilken typ av litteratur de använder och hur de arbetar med barn- och ungdomslitteratur i engelskundervisningen. Dessutom undersöker studien vilka effekter användning av barn- och ungdomslitteratur kan ha för elevers språkutveckling. Datainsamling gjordes i form av fyra intervjuer med engelsklärare för årskurs 4–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och materialet har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Där studiens mål var att undersöka lärares förhållningssätt och uppfattningar om barn- och ungdomslitteratur i undervisning och nå en fördjupad förståelse för ämnesområdet. Resultatet visar att alla respondenter till viss mån använder sig av barn- och ungdomslitteratur i engelskundervisningen för elever i årskurs 4–6 och att de ser flera fördelar med det, så som variation i engelskundervisningen och ökad läsmotivation. Resultatet visar även en enighet om att läsning av skönlitteratur och arbete med barn- och ungdomslitteratur har effekter för elevernas språkutveckling och att de utvecklar olika förmågor och kompentenser. Studien strävar efter att uppmuntra och inspirera såväl blivande som yrkesverksamma grundskollärare i engelska till att våga använda barn- och ungdomslitteratur i sin engelskundervisning.

Syftet med denna enkätstudie är att undersöka hur mellanstadielärare upplever användningen av formativa bedömningsmetoder av elevers skrivande, men även att undersöka vilka för- och nackdelar som dessa metoder kan medföra. Lärarnas svar tyder på att det finns en varierad tillämpning av lärarrespons, kamratbedömning och självbedömning där fördelarna med respektive metod kan leda till att lärandet exempelvis blir tydligt och synligt samtidigt som eleverna blir aktiva och får möjlighet till att träna ansvar i sitt lärande. Däremot framförs även nackdelar som visar på formativ bedömning inte alltid har den avsedda effekten. Slutsatsen blir därför att det bör ske en reflektion över betydelsen av de didaktiska frågorna när, hur och varför bedömningsmetoderna tillämpas i undervisningen då lärarnas svar tyder på att eleverna inte alltid förstår bedömningen och därför inte kan använda den för att utveckla sitt skrivande.

No description available.

Att elever kan läsa och förstå innehåll i texter är avgörande för att elever ska vara en del av samhället. I skolan och i vardagen möts elever av olika texttyper vilket medför att det ställs krav på elever att kunna läsa och förstå texter. Det ställs därför krav på lärare att ge elever strategier att använda sig av vid sitt läsande och vid arbete med olika texter för att bidra till att elever utvecklar läsförståelse. Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad kunskap om lärares beskrivningar om hur de hjälper elever att utveckla sin läsförståelse. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då läsförståelseutveckling kan förklaras genom att mening skapas i en social kontext. Den metod som studien grundas på är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4-6. Studiens resultat visar att olika strategier för att elever ska utveckla sin ordförståelse utgör en central del i lärarnas läsförståelseundervisning. Att tillsammans samtala om texter på olika sätt är även ett vanligt förekommande element i lärarnas undervisning. Lärarna beskriver att de på olika sätt arbetar med att elever ska utveckla en förmåga att kunna läsa och att svara på frågor som finns mellan och bortom raderna för att utveckla en djupare förståelse för texters innehåll. Lässtrategierna som ingår i undervisningsmodellen Reciprocal Teaching beskrivs av några lärare som en del av läsundervisningen och dessa lässtrategier är: att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor på texten och att sammanfatta. Samtliga lärare arbetar på olika sätt för att tydliggöra för eleverna att ta sig an en text och detta görs genom modellering, att lärarna påminner eleverna om sin lässtrategianvändning, att få en översikt över texter och att ge elever en förförståelse för texters innehåll och struktur. Resultatet visar även att elever får arbeta tillsammans i arbetet med lässtrategier och läsförståelse för att stötta och hjälpa varandra, vilket kopplas till det sociokulturella perspektivet. Slutligen visar studiens resultat att de lässtrategier som är effektiva för elevers läsförståelseutveckling är en kombination av flera. Att läsa mellan raderna, att göra förutsägelser, att läsa om och att ta reda på svåra ord är de lässtrategier som av lärarna beskrivs som effektiva för elevers läsförståelseutveckling. Slutsatsen med föreliggande studie är att lärare i årskurs 4-6 på olika sätt undervisar om lässtrategier för att bidra till elevers läsförståelseutveckling och att lässtrategier utgör en central del i lärares svenskundervisning. / That students can read and understand the contents of texts is critical for students to be a part of the society. In school and in everyday life, students encounter different text types, which means that students are required to be able to read and understand texts. As a result, teachers are required to provide students with strategies to use when reading and when working with different texts to help students develop their reading comprehension. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about teachers' descriptions of how they help students develop their reading comprehension. The sociocultural perspective forms the basis of the study as reading comprehension development can be explained by the creation of meaning in a social context. The qualitative study is based on semi-structed interviews with five licensed teachers who work in grades 4-6. The result of the study shows that different strategies for students to develop their vocabulary comprehension form a central part of the teachers' teaching of reading comprehension. Discussing texts together in different ways is also a common element in teachers' teaching. The teachers describe that they work in different ways with students to develop an ability to be able to read and to answer questions that are between and beyond the lines, to develop a deeper understanding of the content of texts. The reading strategies included in the teaching model Reciprocal Teaching are described by some teachers as part of reading teaching and these reading strategies are: predicting, clarifying ambiguities, asking questions about the text and summarizing. All teachers work in different ways to make it clear for the students to deal with a text and this is done through modeling. The teachers remind the students of their reading strategy use, to get an overview of texts and to give students a pre-understanding of the content and structure of texts. The result also shows that students can work together using reading strategies and reading comprehension to support and help each other, which is linked to the sociocultural perspective. Finally, the result of the study shows that the reading strategies that are effective for students' reading comprehension development are a combination of several. Reading between the lines, making predictions, re-reading and figuring out difficult words are the reading strategies described by the teachers as effective for students' reading comprehension development. The conclusion of the present study is that teachers in grades 4-6 teach reading strategies in different ways to contribute to students' reading comprehension development and that reading strategies form a central part of the teachers' teaching of Swedish.

Tidigare forskning visar att lärare med hjälp av multimodalitet och meningsskapande resurser kan skapa meningsskapande undervisning som främjar elevers lärande men att det finns hinder i form av lärares kompetens och tolkning av styrdokumenten. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur några svensklärare tillsammans uppfattar och beskriver hur de skapar multimodala lärandesituationer i ämnet svenska för årskurs 4–6. Studien belyser därför dels hur sex svensklärare definierar multimodalitet och hur de använder sig av multimodalitet och meningsskapande resurser i planering, ledning och genomförande av svenskundervisning, dels hur de resonerar om multimodalitet i relation till individuell kompetens och tolkning av styrdokument. Den här studien har sin utgångspunkt i Selander och Kress (2021) design för lärande och är därför den som ligger till grund för den här studiens syn på lärande, lärarens roll och innebörden av språk. Datainsamlingen har genomförts i form av fokusgruppssamtal och har sedan analyserats genom en tematisk analys.  Resultatet visar att svensklärarna i studien är osäkra på begreppet multimodalitet men att de använder sig av multimodalitet och dess meningsskapande resurser genomgående i planering, ledning och genomförande av svenskundervisning, dock genom omedvetna handlingar. Resultatet visar även att individuell kompetens och tolkning av styrdokument i relation till multimodalitet kan skapa svårigheter för svensklärarna men att det handlar främst om tidsbrist för användandet och svensklärarnas utveckling av det. En slutsats är att svensklärare är motiverade och vill bli medvetna om användningen av meningsskapande resurser för att utveckla sin roll som lärare för att främja elevers lärande. / Research shows that teachers using multimodality and meaning-making recourses can create meaningful teaching situations that helps students’ learning but that there are obstacles in teachers’ competence and interpretation of the curriculum. The purpose of this study is to gain an insight into how some Swedish teacher together describe how they create multimodal learning situations in the Swedish subject for grades 4-6. The study highlights how six Swedish teachers define multimodality and how they use multimodality and meaning-making resources in planning, management, and implementation of teaching. It also highlights how the Swedish teachers discuss multimodality in relation to individual competence and interpretation of the curriculum.  This study has its foundation in Selander and Kress (2021) design for learning and is therefore this study’s view of learning, the role of the teacher and the meaning of language. The data has been carried out in the form of focus group discussions and then been analyzed through a thematic analysis.  The results show that Swedish teachers in this study are uncertain about the concept multimodality but that they are using it consistently when teaching the Swedish subject, in unconscious actions. The result also shows that individual competence and interpretation of the curriculum can create difficulties in the use of multimodal tools due to time limits and a conclusion therefore is that Swedish teachers are motivated to become aware of their use of multimodal tools to develop their roles as teachers to improve student learning.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare beskriver undervisningen inom svenskämnet i grundskolans årskurs 4-6 med fokus på stöd för att utveckla läsförståelsen för elever i läs- och skrivsvårigheter genom lässtrategier. Målet är att bidra med idéer, tankar och kunskap om hur lärare kan planera sin undervisning för att stötta elevers läsförståelseutveckling. Studien fyller en kunskapslucka eftersom det finns begränsad forskning om lässtrategiundervisning för att främja läsförståelseutvecklingen för årskurserna 4-6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, vilket betonar betydelsen av socialt samspel och stöttning, även kallad scaffolding. Fem lärare deltog i studien och har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där de beskrivit sin undervisning om lässtrategier för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data som samlades in analyserades sedan genom en innehållsanalys. Föreliggande studie presenterar lärarnas definitioner av begreppen läsförståelse, lässtrategier samt läs- och skrivsvårigheter. Vidare beskrivs de möjligheter och utmaningarna lärarna beskrev med lässtrategiundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultaten tyder på att det finns samband mellan elevers medvetna val och framsteg i läsförståelseutvecklingen. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how teachers describe the teachingof Swedish in primary school grades 4-6 with focus on support for developing reading comprehension for pupils with reading and writing difficulties through reading strategies. The goal is to contribute with ideas, thoughts, and knowledge about how teachers can plan their teaching to support pupils reading comprehension development. The study fills a knowledge gap as there is limited research on reading strategy teaching to promote reading comprehension development for the grades 4-6. The study is based on the sociocultural perspective, which emphasizes the importance of social interaction and support, also known as scaffolding. Five teachers were interviewed using semi-structured interviews where they describe their teaching of reading strategies working with pupils with reading and writing difficulties. The data was analyzed usinga content analysis. The study presents the teachers’ definitions of the concepts of reading comprehension, reading strategies, and reading and writing difficulties. Furthermore, opportunities and challenges that the teachers describe using reading strategies when teachingpupils inreading and writing difficulties are highlighted. The results indicate that there are connections between pupils’ conscious choices and progress in reading comprehension development.

Syftet med studien är att visa hur lärares sex- och samlevnadsundervisning, dess utmaningar och strategier i undervisningen ser ut, i årskurs 4-6. Fyra lärare och en skolsköterska intervjuades. Tidigare forskning tyder på att en utebliven sex- och samlevnadsundervisning kan leda till en negativ utveckling av elevernas syn på sin sexualitet. Resultatet av studien visar att undervisningen sker i anpassad form från förskoleklass till årskurs nio. Läromedel används ofta men kompletteras med film. Samarbete med skolsköterska ser olika ut på skolorna. En utmaning som lärare upplever är svårigheten att tala om pornografi. Strategier för en framgångsrik undervisning är "Frågelåda", ord på tavlan och film som utgångspunkt för diskussion. Med hjälp av metoderna kan lärarna möta eleverna i deras verklighet. Sammantaget ger studien en inblick i hur några lärare hanterar utmaningar i sex- och samlevnadsundervisningen som kan ligga till grund för fortsatta diskussioner mellan kollegor i årskurs 4-6.