Kontakter med engelska i tidig ålder verkar gynna barns engelska språkutveckling. Exponeringen har ökat markant de sista 10 åren och eleverna har fler förkunskaper med sig in i klassrummet än förut. Studiens syfte är att undersöka hur engelsklärare uppfattar att elevernas förkunskaper påverkar deras engelskundervisning i årskurs 4-6. Två frågeställningar finns för att uppnå syftet, nämligen: Hur uppfattar lärare att elevers erfarenheter av och förkunskaper i engelska påverkar deras engelskundervisning i årskurs 4-6 samt i vilken mån och på vilket eller vilka sätt uppfattar lärare att de har möjlighet att anpassa sin engelskundervisning till elevernas individuella behov i heterogena klassrum? Studiens utgångspunkt är den sociokulturella teorin och socialkonstruktivismen. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna 4-6 utförts. Resultatet visar hur lärare uppfattar påverkan av engelska bortom klassrummet på både sin undervisning och på elevernas prestationer. Vidare visas hur lärare väljer att arbeta med engelska i sina klassrum för att kunna utgå från elevernas egna förkunskaper samt hur de anpassar undervisningen till elevernas individuella behov. Efter resultatet presenteras diskussionavsnittet gällande metod och resultat samt förslag på fortsatt forskning. / Exposure to English at an early age seems to benefit children’s English language development. This exposure has increased significantly in the last 10 years, thus providing the students with more prior knowledge than ever before. The purpose of this study is to examine teachers’ perceptions of how pupils’ prior knowledge affects English teaching at school in grades 4-6. To achieve this purpose two questions have been posed: How do teachers perceive that students' experiences with, and prior knowledge of English affect their English teaching in grades 4-6, and to what extent and in which ways do teachers perceive that they have the opportunity to adapt their English teaching to the students' individual needs in heterogeneous classrooms? This study is based on social constructivism and the socio-cultural theory. In order to answer the questions, qualitative interviews were conducted with six teachers in grades 4-6. The results show how teachers perceive the impact of English beyond the classroom on both their teaching and on students' performance. Further, the results present how teachers choose to work with English in their classrooms in order to be able to start from the students' own prior knowledge and how they adapt the teaching based on the students’ individual needs. The discussion is accompanied by a discussion of the method used and the results as well as suggestions for further research. / <p></p><p></p>

Föreliggande studie kommer att belysa ämnet värdegrund. Syftet är att undersöka svensklärares syn på värdegrundsuppdraget samt hur de arbetar med uppdraget inom ramen för svenskundervisningen. Syftet uppnås genom frågeställningar gällande värdegrundsuppdragets betydelse inom svenskundervisningen samt dess möjligheter och utmaningar. Studien riktar sig till undervisning i svenska i årskurserna 4-6 och beskrivs utifrån ett lärarperspektiv med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4-6 använts för datainsamling. Resultatet av studien visar på att lärare ser en betydelse i att integrera värdegrundsuppdraget i svenskundervisningen genom sitt förhållningssätt gentemot elever samt genom berättande material och helgruppsdiskussioner. Det framkom även att skönlitteratur och samtal om läst skönlitteratur öppnar möjligheter för att integrera värdegrundsarbete inom svenskundervisningen samt att läraren har en betydande roll som ledare i elevernas utveckling av normer och värden. / This study will highlight the topic fundamental values. The study aims to explore how teachers view fundamental values education and how they work this within Swedish education. The aim of the study is fulfilled based on questions about the meaning of fundamental values educations within Swedish education and what opportunities and challenges it brings. The study targets education in the Swedish subject in grades 4-6 and is described from a teacher perspective and through the lens of socio-cultural theory. The study is based on a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4-6. The result of the study shows that teachers’ see a value in integrating fundamental values education within Swedish education through their own approach towards students as well as through narrative material and group discussions. Furthermore, fiction and discussions about fiction was described as an opportunity to integrate fundamental values education within Swedish education and that the teacher has a crucial role as a leader in students’ development of values.

No description available.

Undervisningen i svenskämnet ska stimulera elevers lust till att läsa, däremot besitter långt ifrån alla elever naturlig läsmotivation. I föreliggande studie behandlas förhållandet mellan elevers läsning av skönlitteratur och motivation. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur lärare i svenskämnet beskriver att de arbetar för att motivera elever till läsning av skönlitteratur i årskurs 4–6. Detta besvarades med hjälp av frågeställningarna: Hur beskriver lärare sitt val av litteraturundervisningsmetod för att öka elevers läsmotivation? Vilka faktorer gör elever mer respektive mindre motiverade till att läsa skönlitteratur enligt lärare? Hur tänker lärare kring urvalet av skönlitteratur för att öka elevers läsmotivation? För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma mellanstadielärare. Insamlat material analyserades tematiskt och med hjälp med self-determination theory (SDT) som bidrar med att förstå hur människor blir motiverade till att agera på ett specifikt sätt. Resultatet av studien visade att lärare upplever svårigheter kring att motivera elever till läsning av skönlitteratur. Däremot framkom det att högläsning, gruppläsning, boksamtal och böcker som lever upp till individens intressen visar sig vara motivationshöjande för eleverna. Lärarna upplevde dessutom att eleverna blir motiverade till att läsa skönlitteratur om undervisningen har ett tydligt syfte. Det finns yttre faktorer som gör eleverna mindre benägna till att läsa, ett exempel som lärarna lyfte är den digitala tekniken som har tagit allt större plats i samhället. / The teaching of the Swedish subject should stimulate students' desire to read, but far from all students are inherently motivated to read. The present study deals with the relationship between students' reading of fiction and motivation. The aim of the thesis is to increase knowledge about how teachers in the Swedish subject describe their work to motivate students to read fiction in grades 4-6. This aim was fulfilled through the following research questions: How do teachers describe their choice of method when teaching to increase students reading motivation? What factors make students more or less motivated to read fiction according to teachers? How do teachers think about the selection of fiction to increase students' reading motivation? To fulfill the aim of the study, a qualitative method was used through semi-structured interviews with four active primary school teachers. The collected material was analyzed thematically through a lens of self-determination theory (SDT) which helps to understand how people are motivated to act in a certain way. The results of the study show that teachers experience difficulties in motivating students to read fiction. On the other hand, it appears that reading aloud, group reading, book talks and books that live up to the individual's interests prove to be motivating for the students. The teachers experience that the students are motivated to read fiction if the teaching has a clear purpose. There are external factors that make students less motivated to read, an example that teachers highlight is the increasingly dominant role that the digital technology plays in society.

I dagens globaliserade samhälle har den språkliga situationen inom svenska skolan förändrats markant de senaste åren och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att på en vetenskaplig grund kunna göra val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos alla elever. Syftet med den här empiriska studien är att öka kunskapen om transspråkande som arbetssätt för att stärka flerspråkiga elevers lärande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes klassrumsobservationer och intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 på en mångkulturell skola. Resultatet av analysen visar att transspråkande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling positivt. Genom att synliggöra elevers olika språk och kulturella erfarenheter samt använda dem som resurs i undervisningen utvecklas och stärks elevers identitet och självkänsla vilket i sin tur medför större motivation och engagemang bland eleverna. Transspråkande arbetssätt ger elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs för sitt lärande och de kan på så sätt utveckla sina språk- och ämneskunskaper parallellt. För att kunna uppnå en effektiv transspråkande undervisning krävs dock en medvetenhet kring arbetssättet där flera olika aktörer inom skolans verksamhet behöver integreras med varandra. / In today’s globalized society, the linguistic situation within the Swedish school has changed significantly in recent years and more and more students are multilingual with different first languages. As a teacher, it is important to take part of current research in order to create a scientific basis for choosing teaching approaches to develop knowledge in an inclusive way for all students. The purpose of this empirical study is to increase knowledge about translanguaging as a teaching approach to strengthen multilingual students’ learning. To answer the research questions of this study, classroom observations and interviews were conducted with six teachers in grades 4–6 at a multicultural school. The results of the analysis show that translanguaging approaches have a positive effect on multilingual students’ language and knowledge development. By acknowledging the students’ different languages and cultural experiences and using them as a resource in the teaching, students’ identity and self-esteem are developed and strengthened, which in turn leads to greater motivation and engagement among the students. Translanguaging approaches give students the opportunity to use all of their languages as a resource for learning and they can thereby develop both their language as well as their subject knowledge simultaneously. In order to achieve an effective translanguaging teaching, it is however crucial to have an awareness of the teaching approach where several different educators within the school need to be integrated with each other.

Skolan är en spegling av samhället där kulturella möten mellan individer alltid har varit en pågående process. Enligt Lgr11 ska historieundervisningen bidra till att eleverna får en ökad förståelse för olika kulturella levnadssätt och sammanhang. Elevernas referensramar har förändrats och för att möta de utmaningar och möjligheter som råder i det mångkulturella klassrummet behöver lärare ett interkulturellt förhållningssätt i historieundervisningen. Studiens övergripande syfte och frågeställningar har handlat om att belysa utmaningar samt möjligheter historielärare anser att det finns i ett mångkulturellt klassrum samt lärares förhållningsätt till det interkulturella perspektivet i historieundervisningen. Med en förankring i den sociokulturella teorin, litteratur, tidigare forskning samt intervjuer av erfarna lärare, syftar arbetet att svara på studiens frågeställning. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med fem erfarna historielärare. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats och ställts mot tidigare forskning. Studiens resultat visar att det finns flera arbetssätt för att möta elevers referensramar för historien. Samtidigt visar även resultatet hur viktigt det är att alla elever får dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper oavsett bakgrund. Det framkommer att utmaningarna är fler än möjligheterna vilket beror på lärares okunskap i hur de praktiskt ska gå till väga i undervisningen för att förhålla sig med ett interkulturellt perspektiv. Resultatet är inte generaliserbart, dock framgår ett mönster som kan liknas vid den tidigare forskningen i vad lärare anser om de utmaningar och möjligheter som råder i det mångkulturella klassrummet. / School reflects society where cultural encounters between individuals have always been an ongoing process. According to Lgr11, history teaching should contribute to an increased understanding of diverse cultural lifestyles and contexts. The students' frame of reference has changed and to meet the challenges and opportunities that prevail in the multicultural classroom, teachers need an intercultural approach in history teaching. The overall purpose of the study has been to shed light on challenges and opportunities that history teachers believe exist in a multicultural classroom and their approach to the intercultural perspective in history teaching. With an anchoring in the socio-cultural theory, literature, previous research and interviews of experienced teachers, the work aims to answer the study's question. The study was based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with five experienced history teachers. The results of these interviews have been analyzed and compared to previous research. The results of this study show that there are several ways of working to meet students' frames of reference for history. At the same time, the results also show how important it is for all students to share their experiences and knowledge, regardless of background. It emerges that the challenges are more than the possibilities, which is due to teachers' ignorance of how they should practically proceed in teaching to relate to an intercultural perspective. The result is not generalizable; however, a pattern emerges that can be compared to previous research in what teachers think about the challenges and opportunities that prevail in the multicultural classroom.

This study aims to investigate the effects of cooperative learning on pupils’ knowledge and development with a particular focus on concepts and conceptual understanding in mathematics. By employing both qualitative and quantitative research methods, the study compared the effectiveness of cooperative learning to traditional teaching approaches in grade 4. The following question was formulated to research the aim of this study: <li aria-level="1">How does pupils’' understanding of concepts in mathematics differ after traditional teaching compared to teaching with cooperative learning in grade 4? Svanelid’s (2014) three aspects were used as an analysis model in this intervention study. With the analysis model, teachers can assess whether pupils have understood various mathematical concepts. The results of the aim showed that cooperative learning had a significant positive impact on pupils’ learning and their understanding of geometrical concepts. Through collaborative activities and interactive discussions, pupils actively participated in the learning process, leading to improved comprehension and retention of geometric concepts. However due to introduction of methodological weaknesses and potential biases the results can not be considered as statistically sound. The study indicated development in pupils’ learning and understanding of mathematics. In an attempt to pursue the main aim of this study, traditional teaching and cooperative learning were used as teaching techniques for pupils to study the development of their learning. After each teaching method, tests were used to identify the results of the analysis. The results indicated progression in the pupils’ learning by using cooperative teaching. Teachers are encouraged to further investigate cooperative learning techniques in their lessons as it potentially can increase pupils’ learning. More research is needed to establish a correlation between the use of cooperative learning in the teaching of mathematical concepts.

Den svenska skolans undervisning i det svenska språket har för avsikt att göra eleverna narrativt kompetenta, det vill säga, de ska kunna förstå och skapa berättande texter. Inom läroplanen finns dock en öppning för ett mer vidgat textbegrepp där det inkluderas visuell litteracitet, att eleverna exempelvis ska kunna förstå filmiska berättelser. Denna studies syfte är att undersöka på vilka sätt mellanstadieelever kan arbeta med en dokumentär filmberättelse om fyra skolbarn för att utveckla sina förmågor att skriva berättelser och vidga sina vyer av omvärlden. Begreppet narrativ fantasi, myntat av den amerikanska filosofen Martha C. Nussbaum, är framträdande i undersökningen. Med det menas en slags förmåga till inlevelse, att läsandet av olika texter vidgar läsarens förståelse för sin omvärld. Eleverna är uppmanade att välja karaktär och typ av berättelse. Genom både kvalitativ och kvantitativ textanalys visar deras berättelser på en varierad, men ändå utbredd narrativ fantasi. Denna förmåga är dock beroende av både visuell litteracitet, att förstå filmen, och narrativ kompetens, att skapa en egen berättelse.