Denna studies syfte är att undersöka skolpersonalens uppfattningar om elevhälsa. Hur elevhälsan fungerar och hur den hanteras av olika yrkesroller ligger som grund för denna studie, detta eftersom kvaliteten av elevhälsan kan variera mellan skolor. Studien bidrar till den sociologiska forskningen genom att belysa vikten av mellanmänskliga relationer, då det är en central bidragande faktor till skapandet av ett handlingsutrymme där hantering av elevers ohälsa kan tillåtas hanteras. Den forskningsmetod som har tillämpats är grundad teori. Datainsamlingen har skett genom nyhetsartiklar, fokusgruppintervjuer och djupintervjuer. Studien har resulterat i en grundad teori som har lett till en huvudangelägenhet som är skolpersonalens förutsättningar att hantera elevers ohälsa. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin mellanmänskliga relationer skapar handlingsutrymme för att hantera elevers ohälsa. Studiens grundade teori består även av fyra övriga kategorier vilka används för att förklara kärnkategorin. Dessa kategorier är rutiner och förlopp, tillgång till resurser, utrymme för god hälsa, samt samarbete och kommunikation. Resultatet analyseras genom systemteori, socialt kapital samt socialkonstruktionism. Resultatet av vår studie kan visa att det finns ett sammanhang mellan goda mellanmänskliga relationer och ett handlingsutrymme som möjliggör för skolpersonalen att hantera elevers ohälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnlig säkerhetspersonals upplevelser av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats och det har sin grund i ett intresse för jämställdhet och genus. Intresseområdet kvinnlig säkerhetspersonal är relevant med anledning att det är en mansdominerad bransch som expanderar och som rekryterar allt fler kvinnor. Studien bidrar till forskningen om genus genom att presentera ett resultat utifrån upplevelsen av att vara kvinna och arbeta inom säkerhetsbranschen samt de skilda förväntningar som finns på dem. Forskningsansatsen som har tillämpats i studien är Grundad Teori. Datainsamlingen har skett utifrån ett teoretiskt urval och det inkluderade sex individuella intervjuer, en parintervju samt en granskning av sex podcastavsnitt och fyra avsnitt av TV-serien Tunnelbanan. Studien har genererat en Grundad Teori som visar att huvudangelägenheten för kvinnlig säkerhetspersonal är att det finns icke-normativa förväntningar på dem. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin som är att kvinnlig säkerhetspersonal förväntas ha ett pedagogiskt förhållningssätt. Den grundade teorin som studien presenterar utgörs av sex övriga kategorier som förhåller sig till och förklarar kärnkategorin. Dessa kategorier är trygghetsingivande, fysisk kapabilitet, underordnad, normer för arbetsplacering, säkerhetspersonalens kön påverkar interaktionen och (o)jämlikhetens historik. Resultatet analyseras utifrån Hirdmans teori om genussystemet, Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Hochschilds teori om emotionellt arbete.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lagändringen i Brottsbalken gällande barnfridsbrott påverkat arbetet för yrkesgrupperna socialsekreterare och poliser som arbetar med barn som bevittnat våld. Studien har haft en kvalitativ metod där datainsamlingen bildades av semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatanalysen har klassisk grundad teori som utgångspunkt. Både poliser och socialsekreterare ansåg att lagändringen var efterlängtad. Lagändringen har varit viktig för de utsatta barnen och har förbättrat deras situation avsevärt. I förarbeten till lagändringen förutsågs det att socialsekreterarnas handlingsutrymme inte skulle påverkas, vilket socialsekreterarna inte anser är korrekt. Lagändringen hade fört med sig både för- och nackdelar för poliser och socialsekreterare. Yrkesgruppernas samverkan har stärkts till följd av lagändringen eftersom barn som har bevittnat våld numera omfattas av barnahus. Det framkom att respondenterna vill ha tydligare riktlinjer och att kommunikationen behöver stärkas mellan yrkesgrupperna. Dessutom framträdde meningsskiljaktigheter kring huruvida barnfridsbrott kunde hanteras utan ett grundbrott eller inte.

Denna studie undersöker generation Z kvinnors konsumtionsbeteende i förhållande till secondhand. Secondhand blir alltmer populärt och uppmärksammas som en större del i unga kvinnors konsumtion. Generation Z och secondhand är ett relativt outforskat område. Genom att undersöka generation Z kvinnor bidrar vi till den sociologiska forskningen genom att tillföra mer kunskap om området, secondhandkonsumtion. I studien tillämpades forskningsansatsen grundad teori. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av fem skuggningar och informella intervjuer, tre semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Resultatet visar på huvudangelägenheten om hur generation Z kan konsumera utan dåligt samvete, vilket besvaras av kärnkategorin sköna känslor som täckmantel. Sköna känslor som täckmantel innefattar att generation Z erhåller känslor av tillfredsställelse vid secondhandkonsumtion som tillämpas för att komma undan det dåliga samvetet som konsumtion tenderar att medföra. Resultatet visar tre huvudkategorier, billigare pris som lockar, att göra ett fynd och cirkulär konsumtion vilka är de främsta motiven till att vilja konsumera secondhand. Slutligen framkom fem bakgrundskategorier, varav ändamålsanvändning, noggrannhet, oförutsägbart utbud och fönstershopping betraktas som instrumentella och trendig shopping som kontextuell. Resultatet undersöks med hjälp av Baumans teori om flytande modernitet, konsumtionssamhället och konsumism.

The aim of the present thesis was to listen to, examine and conceptualise students’ perspectives on bullying. Students’ perspectives have not been commonly heard in research and less qualitative research has been conducted. This study contributes with students’ perspectives on bullying using semi-structured interviews with students from fourth-to eighth grade. This thesis includes four studies. The aim with paper I was to investigate how bystander actions in bullying situations and reasons behind these actions were articulated. Paper II was a comparison study between Sweden and US, focused on how students articulate and discuss what factors influence students’ decisions to defend or not defend victims when witnessing bullying. The aim in Paper III was to study how students themselves discuss, reason and make sense of how and why bullying processes emerges in their social worlds. In paper IV the aim was to study how junior high school girls discuss and understand bullying. Findings reveal that students’ reactions as bystanders to bullying depend on how they define the situation. Explanations to the emergence of bullying were understood through a complex social ordering of belonging process. Students position themselves and others in striving to belong, and when defining victims as responsible for bullying. Social norms and negotiation of identities were also discussed among the students. Students discussed how gender and a normative peer structure, where a pressure to fit in, interlinked with how they understood bullying. / Syftet med denna avhandling är att lyssna på, utforska och konceptualisera elevers perspektiv på mobbning då elevers perspektiv utgör ett viktigt bidrag till vår fortsatta förståelse av mobbning. Det finns fortfarande få kvalitativa studier som fokuserat elevers perspektiv på mobbning. Denna studie utgör därför ett viktig bidrag och baseras på semi-strukturerade intervjuer med elever ifrån fjärde till åttondeklass. Avhandlingen består utav fyra studier. Syftet med studie I var att undersöka hur åskådarageranden i mobbningssituationer artiklueras av eleverna och skälen bakom dessa. Syftet med studie II var att jämföra hur elever i Sverige och USA artikulerar och diskuterar vilka faktorer som influerar deras beslut att ingripa eller inte ingripa när de blir åskådare till mobbning. Syftet med studie III var att undersöka hur elever diskuterar, resonerar och förstår vad som producerar mobbning. Syftet med studie IV var att undersöka hur högstadietjejer diskuterar och förstår mobbning. Resultaten visar att elevers reaktioner som åskådare till mobbning är situationsbundna utifån hur de definierar situationen. Förklararingar till vad som producerar mobbning sammanlänkas med en komplex socialt ordnande process där eleverna positionerar sig själv och andra i strävan att tillhöra och den utsatta ofta görs ansvarig för mobbningen. Även sociala normer och förhandlade av identiteter kommer till uttryck när eleverna diskuterar hur kön och normativa kamratnormer, där strävan att passa in, sammanlänkas med deras förståelse av mobbning.

This master thesis aims to examine how public libraries in Sweden are practically and ideologically equipped to deal with e-books, outside of the dominant distributor Elib. The study also aims to find out what’s required of the book market and the public libraries to make further progress in the question of e-books. In Sweden e-books are still representing only a small amount of all the library loans and an even smaller amount of the commercial book market. The methodological and theoretical ground for the thesis is Grounded Theory, and the survey is based on interviews with publishers, librarians and distributors. The conclusions of this thesis are that the public libraries lack resources to invest in e-books, and that they also lack in knowledge about the media and its readers. It also exposes that both internal and external collaboration efforts need to be further developed. In addition to this it also becomes clear that the libraries’ and publishers' digital presence is crucial in their efforts to reach out with literature to the readers. The findings above are closely interwoven with two conceptions of a more abstract kind. The first relates to the issue of the identity of the public library and the question of how they should manage their mission in a still developing digital world. The second concerns the issue of the value of the e-book vs. the value of the printed book. Both publishers and libraries still see the printed book as superior to the e-book, wherefore libraries are reluctant to invest in books that will not be a part of a traditional bookshelf collection. In order to work more actively with the development and further adapt to a future digital society, it is these factors that the book market and the public libraries must work on in order to reach out with literature to the readers. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies.

Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur kvinnor berättar om kriminalitet och vägen ut ur kriminaliteten. Genom att synliggöra den mening och betydelse kvinnor lägger i kriminalitet och hur den betydelsen formas i interaktion med såväl umgänge i kriminella kretsar som möte med professionella kan studien bidra med ökad kunskap om kvinnors kriminalitet. Studien är baserad på intervjuer med fyra kvinnor som har lämnat en kriminell livsstil bakom sig. Studien är genomförd med den induktiva metoden grundad teori och har sin teoretiska hemvist i symbolisk interaktionism. De tre övergripande kategorierna som under analysen visade sig i kvinnornas berättelser: motiv, relationer och samhälle, blev huvudbyggstenarna i den teoriskiss som resultatet och analysen slutligen landade i. Den teori som bygger på studiens resultat visar att kvinnorna kunde lämna kriminaliteten bakom sig efter att en omtolkningsprocess startats samtidigt som det i de tre områdena motiv, relationer och samhälle fanns icke-kriminella alternativ, förutsättningar och behandlingar. Omtolkningsprocessen kunde starta hos kvinnorna själva eller initieras av professionella. Det visade sig i studien att kvinnors kriminalitet både underskattas och underbehandlas. Stödet behövde vara långsiktigt, riktat mot kriminaliteten samt vara utformat efter kvinnors specifika behov. Kvinnorna behövde sunda, kvinnliga relationer, uppleva ett positivt föräldraskap, utveckla icke-kriminella värderingar samt en få en god självbild och icke-kriminell identitet. Det sociala arbetets utmaning består i att bygga en behandlingsform som tar hänsyn till kvinnors behov utifrån de tre nivåerna motiv, relationer och samhälle samt att både starta en omtolkningsprocess och snabbt fånga upp de kvinnor som befinner sig i en omtolkningsprocess. / The purpose of this qualitative study is to examine how women talk about crime and the ways they can get out of a criminal lifestyle. By highlighting the meaning women lay behind criminal actions and how those meanings are modified during interaction within both criminal circles and with the professional social workers this study can contribute to increased knowledge of women's criminality. The study is based on interviews with four women who have refrained from a criminal lifestyle. The study was conducted by the inductive method grounded theory and its theoretical resident is symbolic interactionism. During the analysis three main categories appeared in the women's stories: motives, relationships and society, and those categories became the main building blocks of the theory that the result and analysis finally landed in. The theory that is based on the results of the study showed that women could desist from crime if they experienced an internal modifying process while also being offered non-criminal options, conditions and treatments in the three areas of motives, relationships and society. The internal modifying process could be initiated by the women’s own thoughts or by a professional. It was found in the study that women's criminality are both underestimated and undertreated. The support needed to be long term, aimed specifically at crime and designed for the specific needs of women. The women were helped by experiencing healthy female relationships and positive parenting, by developing non-criminal values ​​and by developing a good self-image and non-criminal identity. The challenge for social work is to build a form of treatment that takes into account women's needs from the three levels motives, relationships and society and to both initiate a modifying process and quickly capture the women who are in in the midst of an internal modifying process.

Föreliggande studie syftar till att bilda kunskap kring hur examinerade studenter från Linnéuniversitetets grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem år 2018, upplever utbildningsmomentet att skriva ett självständigt arbete. Intentionen med studien är att, utifrån en induktiv grundteoretiskt metod, bidra till en utvecklad teoribildning kring sambandet mellan studenters upplevelser och orsaker. Totalt deltar fyra examinerade studenter, med grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, i studien. Resultatet baseras på studenternas livsberättelser med fokus på upplevelser av uppsatsprocessen samt utbildningsmomentets innehåll.   Resultatet redogör för hur kontrollfokus utgör en central aspekt i studiens teoriutvecklande syfte av att beskriva sambandet mellan informanternas upplevelser och orsaker. Detta genom tillämpning av termen self-serving bias.  Informanternas beskrivningar av subjektiva upplevelser och dess orsaker tyder på intern och extern nivå av kontrollfokus, vilka omfattar dels av en intern fokusering på upplevelsen av tilliten till den egna förmågan (self-efficacy) och en extern fokusering på stödet från handledaren. Resultatet tyder på olika upplevelser av self-efficacy medför skillnader i upplevd emotionell påfrestning. Samtliga informanter uttrycker upplevelsen av orättvisa. Orsaken till orättvisan beskrivs av informanterna vara lokaliserad till handledarna, där vissa handledare till andra handledningsgrupper av studenter, upplevs bistå med mer stöd och fler handledningstillfällen. Detta upplevs medföra kvalitetsskillnader i studenternas självständiga arbeten vilket väcker känslor av avundsjuka och ilska.

Denna studie ämnar undersöka bilden av den starka kvinnan som finns i spelet The Elder Scrolls V: Skyrim, stämmer överens med hur nuvarande forskning ser på förekomsten av den starka kvinnan i fornnordisk tid och mytologi. När det gäller avgränsningar valde vi att i spelet enbart studera kvinnor av rasen Nord. Metoden som applicerades var kvalitativ innehållsanalys som användes av Philipp Mayring, som kombinerades med en förenklad variant av grundad teori, baserad på Barney Glasers version. Material som användes var litteratur om fornnordiska samhällen och fornnordisk mytologi, samt som huvudsakligt studieobjekt, The Elder Scrolls V: Skyrim. I resultatet redogörs för utvalda gudinnor inom fornnordisk mytologi, hur kvinnors liv såg ut på fornnordisk tid och hur kvinnor framställs i spelet Skyrim. I analysen och diskussionen jämförs dessa och slutsatsen är att den starka kvinnan fanns i både fornnordiska samhällen och spelet men att de representerades i viss mån på olika vis. Dessa var exempelvis att kvinnan i spelet kunde ha titeln som jarl, vilket skiljde sig mot verkligheten enligt vår undersökning, jämfört med de likheter vi kunnat påvisa, där till exempel prästinna var ett ämbete för kvinnor i både spelet och under fornnordisk tid.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet kulturellt entreprenörskap och vilka betydelser och innebörder kulturentreprenörer inom fältet opera som del av de kulturella och kreativa näringarna själva lägger i begreppet. Studien undersöker vilka organisationsformer operaentreprenörerna väljer i olika faser av verksamhetens utveckling och hur man hanterar dubbla identiteter som konstnär och entreprenör samt vilka kunskaper och färdigheter som behövs för detta. Med en utgångspunkt i grundad teori görs en kvalitativ studie på fyra olika svenska operaverksamheter där det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med verksamheternas grundare och ledare. Utgående från nyinstitutionell teori om institutionella logiker och Bourdieus ”Theory of Practice” inom entreprenörskapsforskning visar resultaten att kulturentreprenörer inom fältet opera delvis motsätter sig begreppet kulturentreprenör och särskilt de ekonomiska aspekterna av begreppet. Istället för ekonomiskt kapital används alternativa former av kapital som kulturella, sociala och symboliska för att skaffa sig goda positioner på fältet. Studien visar att kulturellt entreprenörskap kräver främst ekonomisk-praktiska kunskaper i att skriva bidragsansökningar, pr och marknadsföring samt förmåga att skapa sociala kontakter.