I denna studie behandlas synliggörandet av den pedagogiska utomhusmiljö som ReggioEmiliafilosofins pedagogiska grundsyn tillskriver ett stort värde och benämner den "Den tredje pedagogen". Syftet med denna studie är att se hur barn rör sig i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola under sin fria lek. Att se hur barn rör sig i en välplanerad utomhusmiljö har också tillskrivits betydelse. Barnens meningsskapande och synliggörande av "Den tredje pedagogen", spelar stor roll här. Under mitt teoretiska perspektiv kopplar jag det sociokulturella perspektivet med "Grundad teori" och styrdokument för förskolan. Utgångspunkten ligger i Reggio Emilias förhållningssätt mot barn. I observationer används tekniska hjälpmedel och den metoden som används har sina grunder i "Grundad teori". Resultatet är sammanlänkat med analyserna av elva beskrivna observationer som delvis är tolkad utifrån mina tankar, belysningar, inspirationer och observationer. Resultaten visar att "Den tredje pedagogen" (utomhusmiljön) synliggör pedagogerna för barnen och barn synliggör "Den tredje pedagogen" för barn, men barn lyckas dock inte alltid synliggöra "Den tredje pedagogen" till pedagogerna på förskolan.

I förskolans läroplan står det att verksamheten ska utveckla hos barnen ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik. Inom forskning används begreppet kritisk digital literacy för att definiera förmågan att kunna kritiskt granska digital teknik och media. Forskning om detta inom en svensk förskolekontext är dock begränsad. Syftet med studien är därför att generera kunskap om hur förskollärare uppfattar kritisk digital literacy och hur detta påverkar hur de utformar och utför sitt pedagogiska arbete rörande det. Detta genom att använda konstruktivistisk grundad teori som metodologi och intervjuer med förskollärare. Den grundade teorin Kritiskt reflektionsarbete inom ett avgränsat digitalt landskap har konstruerats. Den visar att förskollärarna uppfattar kritisk digital literacy som att kritiskt reflektionsarbeta (kritiskt innehålls- och teknikgranska). Faktorer som påverkar deras uppfattningar är en reflektionsstyrning (följa direktiv samt kollegialt samarbeta). Detta formar ett avgränsat digitala landskap och utifrån det utför de en förskoleundervisning i källkritik, nätetik och teknikgranskning. De arbetar med barnen källkritiskt genom att 1) internetsöka, 2) bild- och filmmanipulera samt arbetar de med 3) nätetik genom dokumentation och produktion och en 4) generell kritisk teknikgranskning. En slutsats som dras är att det pedagogiska arbetet rör sig inom en risk- och möjlighetsdiskurs. Exempelvis tar en del förskollärare till olika strategier för att ”våga” involvera barnen i internetsökningar.

Vår målgrupp för denna studie har varit muslimska nyanlända gymnasieelever. Vi har velat utforska vilken roll religionen upplevs ha i den sociala inkluderingen på skolan. Vårt syfte har varit att utifrån elevernas upplevelser och beskrivningar kunna diskutera och formulera praktiska lösningar för att hantera problem som eleverna upplever.  Studien är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer som insamlingsmetod. Vi har intervjuat 2-3 elever på fyra olika skolor samt en lärare på två av dessa skolor för att få ett ytterligare perspektiv i empirin. Studien görs utifrån grundad teori vars syfte är att formulera praktiskt användbara teorier utifrån empiriskt material.  Resultatet för vår studie är att det finns ett motstridigt förhållande till religionens roll i sociala samspel. Det finns en inställning som alla eleverna delar att religion inte ska spela någon roll, men samtidigt beskrivs hur religionen trots denna önskan tar plats och både sätter hinder och skapar möjligheter för eleverna socialt. Vi har utifrån empirin skapat en modell som visar på två sidor av elevernas beskrivelser, en mer personlig och en strukturell.  Utifrån våra resultat för vi en diskussion kring sekularitetsnormen i Sverige, interkulturell pedagogik samt hur förändring måste ske organisatoriskt för att synas för eleverna. I resultatet syntes att den svenska sekularitetsnormen kunde vara en faktor som skapade en tydlig barriär för eleverna att skapa sociala kontakter med det svenska majoritetssamhället, detta blev således en problemformulering där vi i diskussionen reflekterar kring vad det betyder och hur man kan lösa problemet. Utifrån elevers beskrivningar av det önskvärda skolklimatet, som genomsyras av en ömsesidig respekt, för vi en diskussion kring interkulturell pedagogik och hur denna kan användas för att skapa det som sågs som eftersträvansvärt hos elever och lärare. Då dessa två diskussioner är något som berör hela samhället på en nationell nivå för vi också en diskussion kring hur förändring behöver ske organisatoriskt och inte i separata klassrum eller inom religionsämnet.

Ledarskap innebär enligt en av många definitioner en process som involverar avsiktlig påverkan över andra människor för att guida, strukturera och förenkla relationer såväl som aktiviteter inom organisationer. Med avstamp i denna definition har vi valt ett intresseområde att utforska som berör ledarskap och sociala relationer mellan kvinnliga chefer och kvinnliga medarbetare inom HR. Vi intresserar oss för det kvinnliga chefskapet i en kommun där majoriteten i chefspositioner är män. Detta gör det intressant att belysa det kvinnliga perspektivet på ledarskap. Med grundad teori som metodansats genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer i vår kvalitativa studie, varav två stycken med två kvinnliga HR chefer och resterande intervjuer med kvinnliga medarbetare under respektive chef. Resultatet i studien visar att intervjupersonernas huvudangelägenhet är närvarande chef, vilket hanteras genom kärnkategorin tillgänglighet tillsammans med resterande sex underkategorier. Underkategorierna innefattar tydlig kommunikation, ömsesidigt förtroende, anpassade personliga relationer, coaching med konstruktiv kritik, helhetsperspektiv och engagemang samtdelaktighet och gemenskap. Huvudangelägenheten utgör tillsammans med kärnkategorin och underkategorierna en teoretisk modell som förklarar vår grundade teori om tillgänglighet hos närvarande chefer. Vidare kopplas studiens resultat till en teoretisk referensram som består av social konstruktionism, symbolisk interaktionism och LMX-teorin.

Intresseområdet för den här studien är arbetssituationen för de som arbetar hemifrån p.g.a.FHM:s rekommendationer. Det är ett aktuellt ämne som berör många. Inte minst för att detomfattande distansarbetet under pandemin har gett digitaliseringen av arbetslivet en skjutsframåt och följaktligen kommer distansarbete sannolikt fortsätta vara en viktig del av arbetslivetframtiden. Med GT som metodansats genomfördes en kvalitativ studie med målsättning attgenerera en grundad teori, som synliggör arbetssituationen för de som arbetar hemifrån utifrånderas egna erfarenheter och upplevelser. Fyra observationer, fyra intervjuer och engruppintervju har genomförts med arbetstagare som arbetar på distans på heltid underpandemin. Under studien framträdde Ansvar/tvång att förändra sin arbetssituation somhuvudangelägenheten, d.v.s. det som är den mest framträdande problematiken i domänen, vilketbesvaras genom kärnkategorin Komprimering. Den teoretiskt grundade modellen sompresenteras åskådliggör hur komprimering genomsyrar hela arbetssituationen utifråndimensionerna Fysisk arbetsmiljö, Arbetssätt och Social verklighet. Komprimering får olikainnebörd beroende på vilken dimension man betraktar den ur. En betydelsefull slutsats koppladtill den teoretiska modellen är att komprimering som hantering av huvudangelägenheten gerupphov till konsekvenser på graden av effektivitet och arbetsglädje.

Många elever hamnar i svårigheter med matematiken vilket kan få stora konsekvenser i såväl privatliv som kommande yrkesliv. I skolan kan en elev ha allmänna svårigheter med många ämnen vilket gör det förhållandevis enkelt att planera en bra undervisning. Specifika matematiksvårigheter innebär svårigheter med vissa delar av matematiken. Eleverna är ofta normalbegåvade men uppvisar en ojämn utveckling och de dagliga prestationerna varierar stort. Det finns mycket att vinna på att ge elever adekvat stöd i skolan, inte minst samhällsekonomiskt. Min studie handlar om vilka räknefel som är vanliga hos elever i matematiksvårigheter. Jag har granskat nationella prov i matematik i år 6 hos elever som uppvisat låga prestationer. Provsvaren har granskats med viss förkunskap men utan någon hypotes vilket utmärker konstruktivistiskt grundad teori. Metoden innebär att man växlar mellan insamlande av empiri och analys tills mättnad uppkommer och en teoretisk modell växer fram. Det som framkommer är att eleverna främst har svårigheter med förståelse av begrepp, symboler och enheter samt rimlighetsbedömning. Som exempel kan nämnas problem med att förstå medelvärde och omkrets, procent-och likhetstecknet samt enhetsomvandlingar. Det är vanligt att eleverna lämnar orimliga svar. Jag kan också se svårigheter med strategitänkande och att tolka matematiska uppgifter, särskilt längre textuppgifter. Språksvårigheter och koncentrationssvårigheter kan försvåra matematikinlärningen men även andra kognitiva brister kan skapa problem. Oavsett typ av svårighet har eleven enligt svensk skollag rätt till stöd om målen ej nås. Mitt arbete kan bidra till att pedagoger får ökad kunskap om vad som kan gå fel i det matematiska tänkandet.

Syftet med vår studie är att undersöka om, och i sådant fall hur, företag arbetar med att behålla sin befintliga personal. Utgångspunkten för studien är att individer idag lever med en föränderlig arbetsmarknad, vilket kräver en anpassning från arbetsgivare för att möta arbetstagares växande krav. Studien är genomförd med metoden Grundad teori och baseras på sju intervjuer och tre textanalyser från de medverkande företagens hemsidor. Den grundade teori som växt fram och som utgör vårt resultat är att det är utmanande att behålla sin personal, vilket kan hanteras med hjälp av vår kärnkategori, bred satsning på personalen. För att hjälpa till att förklara kärnkategorin består den utvecklade teorin av åtta övriga kategorier, som utgör viktiga komponenter i arbetet för att behålla sin personal. Dessa är utveckling, intern rörlighet, arbetsklimat, förmåner, strukturerat arbete, mångfald, trygg arbetsgivare och flexibilitet. För att fördjupa förståelsen för vårt resultat har vi analyserat detta med hjälp av tidigare forskning inom studieområdet samt applicerat ett teoretiskt ramverk bestående av monopolkapitalismen, human resource management och den affärsmässiga karaktären. Studien bidrar till en förståelse för företags olika satsningar som visat sig vara viktiga i arbetet med att behålla sin personal.

Mobbning är ett socialt fenomen där det ofta finns flera olika deltagarroller närvarande. Deltagarrollerna är offer, mobbare, assistenter, understödjare, passiva åskådare och försvarare. De flesta barn och ungdomar tycker att mobbning är fel men ändå ökar mobbningen i svenska skolor. Mobbning kan fungera som ett medel för att klättra i den sociala hierarkin och erhålla social status. För att kunna utföra elaka handlingar utan att känna skuld kan individer också använda sig av moraliskt disengagemang. Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjliga förklaringsmodeller gymnasieelever själva identifierar att elever använder för att rättfärdiga pro-aggressiva deltagarroller (dvs. mobbare, assistent och understödjare) i mobbning. Fjorton fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 51 gymnasieelever. Deltagarna presenterades två snarlika vinjetter som gestaltade en mobbningssituation i en killgrupp och en tjejgrupp. Utifrån premissen att personerna i vinjetten tycker att mobbning generellt sett är fel, fick deltagarna resonera kring varför de tror att eleverna intar de olika deltagarrollerna. Analys av data genomfördes med hjälp av konstruktivistisk grundad teori. Resultatet visade på att utifrån gymnasieelevers perspektiv så hamnar elever i de tre pro-aggressiva rollerna för att de är upptagna av sociala processer som relaterar till kärnkategorin: att tillhöra maktsfären. Studiens resultat bekräftar flera tidigare forskningsfynd och ger en djupare förståelse för varför elever intar pro-aggressiva deltagarroller vid mobbning. Studiens styrkor och begränsningar samt förslag på vidare forskning lyfts fram.

Enligt styrdokument och riktlinjer ska förskolans verksamhet erbjuda barnen en god miljö där det finns möjligheter till varierade aktiviteter som både inspirerar och uppmuntrar barnen till lek, lärande och samspel. Den fysiska miljön som den dagliga verksamheten erbjuder har en stor betydelse för varje barns lärande. Trots detta konstateras det i tidigare forskning att pedagogerna inte alltid får rätt teoretisk kunskap eller praktiska verktyg för att utveckla och planera sina pedagogiska miljöer. Bristen på kunskap och metoder kring området är utgångspunkten för detta examensarbete. För att bidra med ny kunskap har vi valt att använda visuell miljöanalys som metod. Syftet är att undersöka på vilket sätt den rumsliga strukturen kan bidra till barns självständighet och valmöjligheter. I resultatet uppmärksammas betydelsen av den fysiska miljön samt vilka faktorer som påverkar hur den rumsliga strukturen blir till och formas av pedagogerna.

I kölvattnet av MeToo-rörelsen upplever vi att skolans sex- och samlevnadsundervisning är viktigare än någonsin. Trots att undervisningen har varit obligatorisk i den svenska skolan sedan 1955 upplever vi att elever idag inte får den undervisning som krävs. Syftet med denna examensuppsats blir således att undersöka hur elever på två gymnasieskolor uppfattar sin erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Studien har genomförts med hjälp av två fokusgrupper med sex elever vardera från årskurs 3 på gymnasiet. För att besvara vårt syfte och frågeställningar använder vi oss av fenomenografi och grundad teori. Fenomenografi används för att identifiera uppfattningar hos ett subjekt för att sedan analysera dessa i relation till kollektivet. Grundad teori används i sin tur för att med hjälp av likheter och olikheter i utsagor skapa egna teorier kring hur något ser ut. Båda teorierna används således för att skapa en så utförlig bild som möjligt av elevernas uppfattningar. Resultatet visade att eleverna uppfattade att sex- och samlevnadsundervisningen var sammankopplad med ämnet naturkunskap. Vidare kunde vi också se att de i vissa fall kopplade samman sex- och samlevnad med andra ämnen så som samhällskunskap, religionskunskap och historia men att dessa ofta presenteras som hypotetiska. Eleverna ansåg även att lärarens roll i undervisningen var av stor vikt, och att dessa ofta varit obekväma med ämnet. Avslutningsvis kände eleverna att undervisningen måste anpassas till ett modernt samhälle och lyfta frågor kring sexualitet och könsidentitet. Våra slutsatser blev således att undervisningen i sex- och samlevnad måste röra sig utanför ämnet naturkunskap och bli en naturligare del av de andra gymnasiegemensamma ämnena. Detta måste då förankras hos eleverna så att de kan identifiera värdeord som exempelvis relationer, identitet och genus när dessa dyker upp i olika ämnen under parollen sex- och samlevnad.