The covid-19 pandemic resulted in large changes and restrictions that impacted the Swedish society and the whole world. Both individuals and companies were impacted by this, not least the traveling companies in the public transport. One of these companies was the Swedish travel company SJ. The purpose of this study was to understand the communication that SJ operated on the social media platform Facebook during the covid-19 pandemic, march to november 2020. Because of the new situation and unexplored field of research a qualitative exploratory research design was used. The material studied were SJs Facebook posts and a semi structured expert interview. The data was analysed through a qualitative content analysis inspired by Grounded Theory. This method generated two sets of categories, one set of categories that represented different types of issues that were communicated on their Facebook, another set of categories that represented important grounds for why the communicated turned out the way it did. By analyzing these categories and forming a timeline of the communication, communicational phases were identified. The results of the study have contributed with a new time perspective of organizational communication on Facebook during this pandemic. The study's results could therefore be seen, not only as an explanation of SJs communication on Facebook during the pandemic, but also as a hypothesis of how organizations communication might change throughout a longer societal crisis, like a pandemic.

Mobbning sker ofta i närvaro av fler personer än förövaren och offret. Det är ett socialt fenomen där även deltagarroller såsom den passiva åskådaren och försvararen bevittnar mobbningen, varav den passiva åskådaren håller sig undan och försvararen väljer att ingripa för att hjälpa offret. Trots att forskning om barns och ungas perspektiv på mobbning visar att de anser det vara både omoraliskt och fel så ökar mobbningen i de svenska skolorna och många elever som bevittnar mobbning förblir passiva. Med bakgrund av detta syftade aktuell studie till att identifiera och undersöka hur gymnasieelever, i sina naturliga kompisgrupper och med egna ord, resonerar kring varför vissa elever ingriper medan andra förblir passiva i en mobbningssituation trots att tidigare forskning visat att elever generellt tycker att mobbning är fel. Deltagarna bestod av 51 gymnasieelever inom åldersspannet 16 till 21 år (34 flickor, 17 pojkar) och kom från 14 skolor lokaliserade i åtta orter i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer om 3–5 elever i vilka två vinjetter (en med flickor och en med pojkar) som illustrerade fiktiva mobbningssituationer innehållandes flera deltagarroller fungerade som utgångspunkt för samtalen. Data analyserades genom konstruktivistisk grundad teori och utmynnade i en grundad teori. Analys av deltagarnas utsagor visar på att elever beräknar vilka konsekvenser som kan komma av ett potentiellt ingripande, och om dessa anses allt för negativa så resulterar det i vidare passivitet. Studien erbjuder en djupare förståelse för hur gymnasieelever motiverar och förklarar deltagarrollernas beteende och kan fungera som ett ramverk för framtida antimobbningsarbete som syftar till att få åskådare att kunna agera i linje med sina moraliska värderingar. / Bullying often takes place in the presence of more people than the perpetrator and the victim. It is a social phenomenon where participant roles such as the passive bystander and the defender also witness the bullying, of which the passive bystander stays away and the defender chooses to intervene to help the victim. Although research on children’s and youth’s perspective on bullying show that they consider it both immoral and wrong, bullying is increasing in Swedish schools and many students who witness bullying remain passive. Based on this, the current study has aimed to identify and investigate how upper secondary school students, in their natural groups of friends and with their own words, reason about why some students intervene while others remain passive in a bullying situation, despite previous research showing that students generally consider bullying as wrong. The participants consisted of 51 upper secondary school students in the age range 16 to 21 years (34 girls, 17 boys) and came from 14 schools located in eight counties in Sweden. Data was gathered through semi-structured focus group interviews consisting of 3-5 students in which two vignettes (one with girls and one with boys) that illustrated fictitious bullying situations containing several participant roles served as a starting point for the conversations. The data was analyzed through constructivist grounded theory and resulted in a grounded theory. Analysis of the participants’ statements shows that students calculate the consequences that can come from a potential intervention, and if these are considered too negative, it results in further passivity. The study provides a deeper understanding of how upper secondary school students motivate and explain the behavior of participant roles and can serve as a framework for future anti-bullying work aimed at enabling bystanders to act in line with their moral values.

Incremental-spel är en spelgenre som innehåller spel med mycket enkla spelmekaniker (Cutting, Gundry & Cairns 2019). De har utvecklats som satir av trender på spelmarknaden (Bogost 2010; Deterding 2016), och har anklagats för att inte vara riktiga spel (Cutting, Gundry & Cairns 2019; Deterding 2016; Purkiss& Khaliq 2015). Trots detta har de blivit mycket populära. Följande arbete har med hjälp av grundad teori (Glaser & Strauss 1967) på ett utforskande sätt undersökt vad spelare tycker om med att spela incremental-spel. Spelare har intervjuats under semistrukturerade intervjuer om deras åsikter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen bestod av iterativ kodning för att hitta koncept som kunde utvecklas till beskrivande teman. Arbetet visar att progression, problemlösning, tillgänglighet och speltid är viktiga för incremental-spel. I framtida forskning kan dessa teman undersökas med större grupper och andra typer av spel, för att utöka förståelsen för hur spel påverkar spelare.

Syftet med den här studien är att få kunskap om personal och vårdnadshavares perspektiv på vilka möjligheter och utmaningar de ser i fritidshemmets inkluderande praktik för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Insamlingen av data har skett genom intervjuer med personal och vårdnadshavare. Då forskningen inom fritidshemmet är begränsad är min förhoppning att denna studie ska utgöra ett kunskapsbidrag kring fritidshemmets inkluderande praktik.  Mina teoretiska utgångspunkter är symbolisk interaktionism (SI) och det relationella perspektivet. Dessa två teorier bidrar till att ge en förståelse till aktörernas samspel och hur även miljön påverkar detta samspel. Både SI och det relationella perspektivet visar samspelets betydelse för olika sammanhang.  Studiens metodansats är grundad teori (GT) och den är vald utifrån att den erbjuder en systematisk och flexibel vägledning för insamlandet av data.  Resultaten visar att fritidshemmets komplexitet resulterar i att det i flera situationer uppstår en diskrepans mellan hur personal och vårdnadshavare skulle vilja att det inkluderande arbetet i fritidshemmet fungerade kontra hur de beskriver att det fungerar för personalen och eleverna. Min slutsats är att komplexiteten som finns när det gäller fritidshemmets inkluderande praktik gör att det är svårt att dra någon generell slutsats. Detta även utifrån att studien bygger på samspelet mellan aktörerna och miljön, och personalen och vårdnadshavarna har olika utgångslägen. Personalen relaterar till sin professionella lärarsituation medan vårdnadshavarna beskriver en situation utifrån sitt barn.

Studiens intresseområde är att undersöka hur det är Att leva nyktert efter alkohol- och/eller drogmissbruk, vilket tar fasta på individens subjektiva upplevelse av att leva nykter efter ett missbruk samt hur nykterheten upprätthålls. Studien genomfördes med metodansatsen grundad teori och är en kvalitativ studie, där målsättningen var att generera en grundad teori som synliggör upplevelsen av att leva nyktert efter ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Totalt genomfördes fem intervjuer med fem deltagare, en parintervju och fyra enskilda, varav en återintervju. Vidare användes data i form av TV- och podcastintervjuer, sammanlagt tio avsnitt. Under studien framträdde huvudangelägenheten Att lära sig leva utan sinnesförändrande substanser, den mest framträdande problematiken inom området, vilken besvaras med kärnkategorin Att ta kontroll över sitt liv. Den teoretiskt grundade modellen illustrerar hur kärnkategorin relateras till samtliga kategorier, vilka utgörs av Acceptans och sjukdomsinsikt, Att ta av sig masken, Motivation till att upprätthålla nykterhet, Strategier för att upprätthålla nykterhet, Att växa ur sina relationer, Romantiseringen av alkohol samt Från en avvikelse till en annan. En betydelsefull slutsats kopplad till den teoretiska modellen är att individen efter sitt missbruk utvecklar inre faktorer som främjar upprätthållandet av nykterheten, samtidigt utmanas och tvingas individen hantera yttre faktorer som hämmar den.

Denna studie undersöker vad det innebär att vara feminist i vardagen i en svensk storstadskontext. Vardagsfeminism är ett relativt omtalat ämne som har växt fram i takt med feminismens utveckling genom tiderna. Att vara feminist i vardagen innebär att aktivt utmana könsnormer och förhålla sig medvetet till dem. Feministiska vågor har influerats av politik och diskurser i samhället och därför är viktiga utgångspunkter i denna studie: privilegier, intersektionalitet och individualiserad feminism. Vardagsfeminism tar sig uttryck på många olika sätt, där kvinnor med små subtila handlingar försöker påverka i det lilla för att se resultat i det stora. Resultaten av studien visar att det har uppstått splittringar och konflikter mellan feminister som ett resultat av dessa olika perspektiv. Vidare har vi sett att kvinnor i denna studie ofta konfronteras med inre konflikter där normer och socialisering utgör svårigheter i förändringsarbetet för jämställdhet. För att genomföra studien använde vi oss av grundad teori som metod. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga deltagare och analyserade även 50 podcastavsnitt för att sedan samla in empiriskt material och tidigare forskning. Genom att hålla en öppen inställning i vår forskning kunde vi undersöka vårt intresseområde på ett djupgående sätt. Studien har lett oss till huvudangelägenheten: att försöka i det lilla och kärnkategorin: att ta ansvar vilket vi anser är väsentlig för kvinnliga deltagande i vår studie. En av de viktigaste insikterna som framkom i studien var vikten av att agera och ta ansvar för att främja jämställdhet. Vi identifierade flera underkategorier som förklarade detta fenomen: att medvetet reflektera feministiskt, praktiskt handlande, patriarkala avstamp, det tidskrävande emotionella engagemanget, att vara eller att inte vara - mannen som feminist, feministens fallgrop samt den ständiga kampen. Sistnämnt har tidigare forskning och teorier knutits an till resultatet för att fördjupa förklaringar samt ge ett mer omfattande perspektiv i diskussionen.

Denna studies syfte är att med hjälp av Grundad teori undersöka intresseområdet föreningsliv och aktiva medlemmar. Av Sveriges befolkning över 16 år är det 75 % som är medlemmar i en eller flera föreningar vilket gör att studien har samhällsrelevans. Det finns en förhoppning om att studien ska kunna bidra till att främja svenskt föreningsliv och i förlängningen även folkhälsan. Genom att göra 21 intervjuer med totalt tolv informanter kunde en stor mängd data samlas in varpå kodning och analys genomfördes. Ur det empiriska materialet framträdde informanternas huvudangelägenhet föreningens fortlevnad och kärnkategorin aktivt medlemskap. Övriga kategorier som framträdde var yttre omständighet, socialt sammanhang, personligt plan och ansvarskänsla. När dessa framträtt kunde en frågeställning formuleras: Varför är man aktiv medlem i en förening, hur är man aktiv medlem i en förening samt vad gör det aktiva medlemskapet med personen som är aktiv? Resultatet visade bland annat att det aktiva medlemskapet är en förutsättning för föreningens fortlevnad och att det aktiva medlemskapet i sig påverkas av faktorer som möjlighet, grupp, individ och kunskap. Resultatet diskuteras utifrån redan etablerade sociologiska teorier som KASAM, socialt kapital samt Fines teori om grupper och idiokultur.

Adapt or die. En omvärld i ständig rörelse ställer högre krav än någonsin på organisationer att utveckla sitt förändringsarbete och sättet man ser på förändringar, något som lett till att fenomenet "organisationsförändringar" blivit ett fokusområde för organisationsforskare. Inom denna forskning framhävs inte sällan vikten av att ta ställning till hur anställda tar emot, och påverkas av, detta förändringsarbete. En typ av förändringar som dock förblivit outforskade är väntade förändringar, förändringar där de anställda vet att en förändring kan komma att ske men inte när eller hur den kommer ske. Inom idrotten återfinns en viss typ av organisationer, elitidrottsföreningar, som ställs inför väntade förändringar med jämna mellanrum. Dessa situationer uppkommer när föreningarna omplaceras i det standardiserade seriesystem som återfinns i Sverige och ställs inför kraftigt omväxlande ekonomiska förutsättningar. För att kunna hantera denna osäkerhet förutsätts att organisationen konstant står redo att genomföra omvälvande förändringar, enbart baserat på föreningens sportsliga resultat. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för de anställdas reaktioner vid situationer av omplacering och väntad förändring. För att uppnå syftet utgick uppsatsen ifrån bristen på forskning och sökte, med hjälp av metoden Grundad teori, producera en serie väl underbyggda frågeställningar baserade i studiens fynd. Frågeställningarna producerades sedan via fyra semi-strukturerade intervjuer inom två olika elitidrottsföreningar. Resultatet visar på att en utbredd acceptans för väntade förändringar återfinns hos anställda inom elitidrottsföreningar. Uppsatsens fynd grundades i data från respondenterna och sammanställdes via en resultatmodell innehållandes en kärnkategori och fyra underkategorier. Uppsatsen erbjuder således, via metodvalet, en nyproducerad infallsvinkel på en situation som många organisationer inom idrotten – men även utanför – kan komma att ställas inför. / Adapt or die. With the world around them constantly evolving, organizations are facing more pressure than ever before to develop the way they look at the process of change. This has led to the phenomena "organizational change" becoming popular amongst organizational researchers. Within this research, the perspective of the employee affected by the change is often referred to as important. One type of change that has remained relatively untouched by this research is expected change, meaning change where the employee is aware that change is coming but without knowledge of when or how these changes will occur. Within the realm of sports a type of organization can be found, the elite sporting association, that is forced to deal with expected change from time to time. This occurs when the sporting associations are relocated within the standardized divisional system found in Sweden, resulting in significant changes to the associations economic conditions. To manage this, these organizations are in a constant state of readiness; ready to, at a moments notice, conduct sweeping changes to its structure solely in response to the associations success within the division. The purpose of this essay is to create an understanding of how employees react to situations of divisional relocation and expected change. To achieve this purpose, the essay used the lack of previous research as a starting point and sought to, by use of the qualitative method Grounded Theory, produce a set of relevant questions on the matter, supported by the data. These questions were produced through four semi-structured interviews on two different elite sporting associations. The results indicated a widespread acceptance of expected change among the elite sporting associations employees. Findings of the study were grounded in the data extracted from participants of the study and was presented in a results model containing a core category and four sub-categories. Through its choice of method this essay provides a fresh take on a situation that could affect many organizations, both within the realm of sports and outside it.

Human resources är en allt mer växande profession som arbetar nära såväl chefer som medarbetare. Genom att undersöka framgångsrikt ledarskap utifrån ett HR-perspektiv åsyftar den föreliggande studien att bidra med en intressant synvinkel med utgångspunkt att HR som profession i synnerhet besitter både ledar- och medarbetarperspektiv. För att avgränsa studien inom det breda yrkesområde som HR är, riktades fokuset till HR-konsulter. Syftet med studien är att sålunda att finna huvudangelägenheten av HR-konsultens upplevelse av framgångsrikt ledarskap. Med grundad teori som metodansats har en kvalitativ studie genomförts som åsyftat att generera en teori grundad i data genom en öppenhet inför det som framträtt på fältet och med avstånd från befintliga teorier. Tio stycken intervjuer genomfördes med HR-konsulter från olika arbetsplatser för att upptäcka deras upplevelse av framgångsrikt ledarskap. Resultatet visar att respondenternas huvudangelägenhet utgörs av interaktion mellan chef och medarbetare som hanteras genom kärnkategorin närvaro i social interaktion. Således består den genererade teorin av kärnkategorin och ytterligare sex kategorier samt deras relation till kärnkategorin som tillsammans besvarar studiens forskningsfråga och därmed utgör en teoretisk modell. / Human resources are an increasingly growing profession that works closely with both managers and employees. By examining successful leadership from an HR perspective, the present study aims to contribute with an interesting point of view based on the fact that HR as a profession in particular possesses both leadership and employee perspectives. In order to delimit the study within the broad professional area that HR is, the focus was directed on HR consultants. The purpose of the study is thus to find the main issue of HR consultants' experience of successful leadership. With grounded theory as method approach, a qualitative study has been conducted aimed at generating theory based on data through openness to what appears in the field and with distance from existing theories. Ten interviews were conducted with HR consultants from different workplaces to discover their experience of successful leadership. The result shows that the respondents' main concern consists of interaction between the manager and employees who are managed through the core category presence in social interaction. Thus, the generated theory consists of the core category and another six categories as well as their relation to the core category which together answer the study's research question and thus constitute a theoretical model.

<p><strong><p>Purpose:</p><p>mental illness and the effect it has on individuals social network and relationships, and vice versa.</p><p>The purpose of this study is to shed light on the rarely mentioned subject of severe<strong> </strong></p><p>Method:</p><p>analysis was performed on a total of 15 interviews, which consists of three individuals with severe mental illness. The focus of the study was the subjects’ description of the social network, excluding clinicians and other professionals.</p>This study is inspired and conducted in a Grounded Theory manner. A secondary<strong><p>Findings:</p><p>may it be with specific individuals or groups. They describe the importance of surrounding themselves with people who do not judge them and it is through them they get validated.</p><p>Places have been emphasised as having special meaning for the social interaction and overall wellbeing for the subjects.</p>There is active actions for social interactions/relationships taken by the subjects,<strong><p>Conclusion:</p><p>their social network. The stigmatization which comes with severe mental illness diagnoses effect their social network constellation. It is therefore of importance for clinicians and other professionals, to recognize patients efforts and active attempts for social interaction.</p><p>The subjects in the study are aware of the demands and expectations that exist in</p></strong></strong></strong></p>