Studiens syfte är att ta reda på vilken typ av information som vårdnadshavarna får från förskolan, syftet med den och på vilket vis informationen tolkas. Insamling av empiri är gjort med hjälp av tre metoder: intervju, enkät och analys av text. Resultatet visar att vårdnadshavare och pedagogers syn på skriftlig information skiljer sig avsevärt. Vårdnadshavarna ser på skriftlig information som en länk till barnets vardag i förskolan och är tacksamma för all information de får. Pedagogerna ser på skriftlig information som opersonlig och tidskrävande. Undersökningen visar att det finns många olika former för skriftlig information: digitala bloggar, informationsbrev och veckoöversikter är bara några exempel. Undersökningen visar också att pedagogerna använder texterna till att positionera sig i förhållande till vårdnadshavarna och lyfter även hur sociala och kulturella kontexter påverkar vad vi skriver och hur vi förväntar att andra tolkar texten. Undersökningen konkluderar med att pedagogerna har ett stort ansvar för att anpassa informationen så att fler vårdnadshavare kan vara delaktiga i förskolans verksamhet.

År 2016 kom den nya reviderade läroplanen, där Skolverket beskriver de målen som finns för fritidshemmet. Det har därmed blivit mer tydligt vad fritidshemmet ska arbeta med under fritidsverksamheten. I studien är vi intresserade av följande frågor.Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna om fritidsverksamheten?Vilken roll anser vårdnadshavarna att läraren i fritidshem har?Hur uppfattar vårdnadshavarna samspelet mellan fritidslärare och vårdnadshavare?Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna när det gäller lärande på fritidshem?I studien har kvalitativ metod använts med intervjuer. Åtta vårdnadshavare med elever på två olika fritidshem deltar i studien. I resultatet framgår det att vårdnadshavarna har olika uppfattningar om fritidshemmets verksamhet. Den uppfattning som dominerar bland vårdnadshavarna är att fritidshemsverksamheten är en plats där deras barn kan få passning och utöva fri lek. Vårdnadshavarna efterfrågar mer information av lärarna om fritidshemmets uppdrag och hur de arbetar med eleverna för att få mer insyn och kunna påverka verksamheten. Därmed anser vissa vårdnadshavare att fritidslärarna måste bli bättre på att informera om verksamheten, för att öka vårdnadshavarnas insyn och påverkan.

Bakgrund: Alla barn har rätt till en god och jämlik sex-och samlevnadsundervisning. Dagens sex- och samlevnadsundervisning har som mål att stärka elevens självkänsla och främja god sexuell hälsa. Tidigare forskning har visat att det finns brister i undervisningen och likvärdighet. En god relation mellan vårdnadshavare och deras ungdomar minskar risken för sexuell ohälsa. I skolsköterskans profession ingår hälsofrämjande arbete och för att kunna erbjuda hälsofrämjande insatser är det av betydelse att skolsköterskan har förståelse för varje enskild elevs familjesituation. Syftet: Syftet med studien är att beskriva vårdnadshavares uppfattning om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan. Metod: För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med fenomenografisk analys. Datamaterialet bygger på tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare. Resultatet: Resultatet mynnar ut i fyra beskrivningskategorier. Dessa påvisar vårdnadshavares uppfattningar om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan med Delaktighet är värdefullt, Främjar kommunikation, Förberedelse inför vuxenlivet och Att prata om pornografi på internet. Konklusion: Denna studie bidrar med ökad förståelse och kunskap om vilken betydelse sex- och samlevnadsundervisning har för vårdnadshavare. Skolsköterskans kompetens behöver synliggöras för att ge vårdnadshavare stöd att kunna vägleda sina ungdomar till utveckling av god sexuell hälsa. / Background: All children are entitled to a good and equal sexual health education. The sexual health education provided for pupils within school, aims to enhance the pupil’s self-esteem and promote their good sexual health. Previous research has shown that there are deficiencies and inequality in today’s sexual health education. A good relationship between guardians and their youths reduces the risk of sexual illness. The school nurses´ profession include health promotion work and in order to offer health promoting services it is important that the school nurse has an understanding of each individual pupil’s family situation. Purpose: The purpose of the study is to examine guardians’ perceptions of the sexual health education their youths receive in school. Method: To answer the purpose of the study a qualitative method with phenomenographic analysis was chosen. Data were collected from ten semi-structured interviews with guardians. Result: The result culminates in four descriptive categories. These descriptive categories demonstrates the guardians’ perceptions of the sexual health education their youths receive in school with Participation is valuable, Promotes communication, Preparing for adulthood and Talking about pornography on the internet. Conclusion: This study gives an increased understanding and knowledge of the importance sexual health education has for guardians. The school nurse’s competence needs to become more visible in order to offer support to guardians so that they will be able to guide their youths in their development of good sexual health.

Marketing towards children has long been a controversial subject and with the arrival of digital media, the opportunities for companies has grown greater. This has, according to many, led to an escalation of the amount of marketing that reaches children and led to increasing concern from guardians over their well-being. This study applies a qualitative approach and aims to understand the attitudes of Swedish guardians and their views on what measures companies that seek to act more responsibly can undertake. Semi-structured interviews were conducted and the data was transcribed, coded, and sorted into a framework. The results show that guardians experience a loss of control over the marketing- communication that reaches their children. They display negative perceptions of companies that market towards children and call on higher governmental control. However, they express a willingness to cooperate with companies that apply a responsible approach through objectivity, transparency and restraint from aggression. / Marknadsföring mot barn har länge varit ett kontroversiellt ämne och med framväxten av digitala medier har möjligheterna för företag blivit allt större. Detta har, enligt somliga, lett till en eskalering av mängden marknadsföring som når barn och till ökad oro bland vårdnadshavare över deras barns välbefinnande. Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsansats och syftar till att förstå svenska vårdnadshavares attityder och deras åsikter om vilka tillvägagångssätt företag som söker agera ansvarsfullt kan applicera. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes och datan transkriberades, kodades och sorterades in i ett framework. Resultaten visar att vårdnadshavare upplever en förlorad kontroll över den marknadskommunikation som når deras barn. De uppvisar negativa perceptioner av företag som marknadsför sig mot barn och efterfrågar högre kontroll från myndigheter. De uttrycker dock en samarbetsvilja med företag som agerar ansvarsfullt genom objektivitet, transparens och utan aggressivitet.

Bakgrund: Antalet överviktiga barn i Sverige ökar. Övervikt och fetma hos barn kan leda till allvarlig sjukdom i vuxenlivet. Skolsköterskor ingår i skolors elevhälsoteam vilka ska arbeta förebyggande mot ohälsa. Regelbundna tillväxtkontroller är ett av tillvägagångs-sätten för att upptäcka och ge möjlighet att sätta in åtgärder vid ohälsa hos barn. Vid avvikande tillväxt, såsom vid nytillkommen övervikt, kontaktar skolsköterskan barnets vårdnadshavare. Kontakten kan bygga på medvetenhet om kommunikativa processor. Kommunikation syftar till parternas delaktighet och målet om samverkan. Kommunikation kan vara vårdande. Syfte: Studien undersökte skolsköterskors erfarenheter av initial kommunikation med vårdnadshavare vars barn har övervikt eller fetma. Metod: Datainsamlingsmetoden var kritisk incidentteknik. Verksamma skolsköterskor tillfrågades om positiva respektive negativa erfarenheter från situationer där de haft en första kommunikation med vårdnadshavare. Insamlat material analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som kunde sammanfattas till ett tema. Kategorierna var: “I kontakt med vårdnadshavare uppstår känslosamma situationer”, “Skolsköterskefunktionen blir tydligare när skolsköterskan uppfattar sig som behövd” och “Skolsköterskors avsikt är att samverka och att erbjuda sitt stöd till vårdnadshavare”. Temat var: “Skolsköterskor använder ett medvetet, professionellt och följsamt förhållningssätt i strävan efter vårdande kommunikation och samverkan med vårdnadshavare”. Konklusion: Framtida skolsköterskor ska fortsatt låta barn och vårdnadshavare vara delaktiga i det som berör dem. Skolsköterskor kan behöva professionell handledning som stöd i sitt arbete. Framtida forskning föreslås undersöka barnets perspektiv avseende elevhälsans tillväxtkontroller. / Background: The number of overweight children is increasing in Sweden. Obesity and being overweight can lead to disease in adulthood. School nurses act preventive against ill health. Regular growth checks are one of the ways to detect and to provide opportunities for action. After a growth check in case of obesity, the school nurse often contacts the child's guardian. The contact can be built on consciousness about communicative processes. Communication aims to include and collaborate with the partners. Communication can be a way of caring or nursing. Objective: This study examines how school nurses experience the initial communication with guardians whose children are overweight or obese. Methods: Critical incident technology was used to collect data which was then analyzed with qualitative content analysis. Active school nurses were asked about their positive and negative experiences of such first communication regarding overweight. Results: The analysis resulted in three main categories that could be summarized into a theme. The categories were: "In contact with guardians, emotional situations arise", "The school nurse function becomes clearer when the school nurse perceives herself as needed” and "School nurses' intention is to collaborate and offer their support to guardians". The theme was: "School nurses use a conscious, professional and compliant approach in the pursuit of caring communication and collaboration with guardians". Conclusions: Future school nurses will continue to involve children and guardians in what concerns them. School nurses may need professional guidance to support their work. Future research is proposed to examine the child's perspective regarding growth controls in schools.

The interaction between guardians and educators around children in need of special support In this study, we have investigated how the interaction between guardians and educators work around children in need of special support. Our research questions were 1). What experiences do guardians have of the interaction with educators regarding children in need of special support, 2). What experiences do educators have of the interaction with guardians regarding children in need of special support and 3). What can the interaction between educators and guardians of children with special needs look like? In order to answer these questions, we have used qualitative interviews with three guardians and four educators. In the analysis and reflection on the interviews, we have taken support from Urie Bronfenbrenner´s ecological development model (1979), Säljö – communication as a social act (2000) and Mezirow – transformative learning and communication (1997). The main result of this study in that guardians and educators have different experiences of interactions around children in need of special support. The guardians are looking for more knowledge and care of their children´s need for special support in preschool. The educators strive for a good interaction with the guardians, and they use a variety of different approaches in order to meet the guardians around the  child´s needs.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa förståelse för förskollärares upplevelser av att samarbeta med vårdnadshavare under pågående covid-19-pandemi. I studien har jag utgått utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och genomfört kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Jag har använt mig av förutbestämda kriterier samt ett bekvämlighetsurval för att komma i kontakt med de intervjuade. Insamlad data har därefter bearbetats i en tematisk analys där temat Mötesupplevelser framträdde. Pandemin har föranlett att myndigheter har utfärdat riktlinjer i syfte att minska smittspridningen. Studien visar att förskollärare upplever att detta har skapat nya förutsättningar och utmaningar för förskolorna samt i förskollärarnas samarbete med vårdnadshavarna när det gäller delaktighet och inflytande. Det framkommer i resultatet att det till stor del funnits en hög medvetenhet samt acceptans, både bland förskollärare och vårdnadshavare, till att anpassa sig till de nya rutiner som skapats rörande samarbetet mellan de två parterna. / The purpose of this study is to investigate and create an understanding for preschool teachers’ experiences of collaboration with legal guardians during the ongoing covid-19 pandemic. In this study I have applied a phenomenological approach and conducted semi-structured interviews. I have used established criteria as well as convenience sampling in order to make contact with the interviewees. The collected data has then been addressed with a thematic analysis where the theme Experiences of Meetings emerged. Due to the pandemic Swedish authorities have drawn up guidelines with the purpose of reducing the spread of the virus. This study demonstrates that preschool teachers’ have experienced that these guidelines have caused new conditions and challenges for preschools as well as for the preschool teachers’ relationships to legal guardians in the context of participation and influence. The result demonstrates that there has been a high level of awareness and acceptance, both among preschool teachers and legal guardians, to adapt to the new routines which have been set up concerning the relationship between the two parties.

Bakgrund: Skolsköterskor har en betydelsefull roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, där samtal med vårdnadshavare är en viktig del. I hälsosamtal med elever och i kommunikation med vårdnadshavare kan motiverande samtal underlätta och bidra till bättre hälsoresultat. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att kommunicera om barns vikt med vårdnadshavare. Metod: Studien är utförd som en kvalitativ enkätstudie med demografiska beskrivningar av urvalet och grundade sig på webbenkäter som riktade sig till yrkesverksamma skolsköterskor i hela landet. Resultat: Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema; att som skolsköterska vara respektfull, lyhörd samt ha ett professionellt och empatiskt tillvägagångssätt i samtal med vårdnadshavare om barns vikt. Ur detta framkom tre kategorier; möten där skolsköterskan och vårdnadshavare samverkar, hantering av svåra samtal där vårdnadshavare känner skuld och skam, och förutsättningar för en god kommunikation i samtal med vårdnadshavare. Konklusion: Skolsköterskornas förhållningssätt har stor betydelse i arbetet med elevens vikt. Skolsköterskans ödmjuka och respektfulla sätt, att de är inlyssnande och lyhörda är avgörande för att det skall bli en bra kommunikation med vårdnadshavare. En slutsats i studien var att skolsköterskorna efterfrågade gemensamma rutiner och nationella riktlinjer när det gäller barns vikt. / Background: School nurses have an important role in preventive and health-promoting work, where conversations with guardians are an important part. In health conversations with students and in communication with guardians, motivational interviewing can facilitate and contribute to better health outcomes. Purpose: To investigate school nurses' experiences of communicating about children's weight with guardians. Method: The study was conducted as a qualitative questionnaire study with demographic descriptions of the sample and was based on online questionnaires aimed at professional school nurses throughout the country. Results: The results lead up to an overall theme; as a school nurse, to be respectful, responsive and have a professional and empathetic approach in conversations with guardians about children's weight. From this came three categories; meetings where the school nurse and guardians interact, handling difficult conversations where guardians feeling guilt and shame, and conditions for good communication in conversations with guardians. Conclusion: The attitude of the school nurses is of great importance in the work with the student's weight. The school nurses humble and respectful manner, that they are listening and responsive is crucial for there to be good communication with guardians. One conclusion of the study was that the school nurses requested common routines and national guidelines regarding children's weight.

Vårt syfte är att bidra med kunskap om hur vårdnadshavare upplever kommunikationen och samverkan med förskolan samt huruvida kommunikationen och samverkan kan påverka vårdnadshavares involvering i barnets utveckling i förskolan. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag i sitt utförande och utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. För att ta del av vårdnadshavares upplevelser kring kommunikation och samverkan med förskolan har en enkätundersökning genomförts där 199 svar samlats in från deltagare i 113 olika kommuner. Resultatet visar att många vårdnadshavare saknar samverkansformer där de kan involveras i barnets utveckling i förskolan. Personalens förhållningssätt och bemötande framgår ha stor betydelse för vårdnadshavarnas upplevelse av kommunikation och samverkan. Resultatet visar även att vårdnadshavare har olika förväntningar på kommunikationen och samverkan. Det finns ett tydligt mönster att vårdnadshavare vill vara med involverade i sina barns lärande och utveckling men att detta ej blir möjligt utan fungerande samverkansformer.

Denna studie syftar till att undersöka och analysera hur vårdnadshavare till barn medhemmasittarproblematik upplever samverkan mellan skola, socialtjänst och andra verksammaaktörer som berör ärendet, samt hur vårdnadshavarna upplever verksamheternas ansvar förderas barns problematik. Studiens mål är att förse en ökad förståelse för hur en sådansamverkan kan se ut och upplevs från vårdnadshavarnas perspektiv. För att utföra dennastudie hade vi en kvalitativ ansats och utförde sju semistrukturerade intervjuer medvårdnadshavare till barn med hemmasittarproblematik. Alla var utvalda efter ett målinriktaturval. Den teoretiska ansatsen för uppsatsen är systemteori. Resultatet visar att skola ochsocialtjänsten saknade kunskap och resurser för att hjälpa barn och unga medneuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har visat hur viktig kommunikation mellanbarn, vårdnadshavare och verksamheter är, samt att det finns en brist på samverkan mellanaktörer för att hjälpa hemmasittande barn. Dessutom upplevdes de sakna ansvar för barn medhemmasittarproblematik och vårdnadshavarna önskar fler insatser och mer samverkan. / The purpose of this study was to explore and analyze how guardians of children withproblematic school refusal behavior experienced the collaboration with schools, socialservices and other agencies in matters that concerned their children, as well as the guardian'sexperiences of the organization's responsibility in the matter. The study aims to be able toprovide an increased understanding of what such collaboration looked like and how it wasexperienced from the guardian’s perspective. To accomplish this study we had a qualitativeapproach and conducted seven semi structured interviews with guardians of children withproblematic school refusal behavior, all of which were chosen out of a goal-orientedselection. The chosen implemented theory for this thesis was system theory. The results ofthis study showed that schools and social services were lacking in knowledge and resourcesto help children and youth with neurodevelopmental disorders. Furthermore, they were alsolacking in responsibility for the children with problematic school refusal behavior and theguardians wished for further services with more cooperation. The thesis highlighted theimportance of communication between the child, guardians and organizations, as well as thelack of cooperation between agencies to help children with problematic school refusalbehavior.