Stress i socialtjänsten påverkar inte bara individens välbefinnande utan har också en bredare inverkan på samhället som helhet. När socialsekreterare upplever stress och överbelastning kan det påverka deras förmåga att effektivt stödja och hjälpa klienterna. Det betonar vikten av att adressera stress inom socialtjänsten för att säkerställa en hållbar arbetsmiljö och bättre resultat för samhället i stort. Den höga personalomsättningen och den höga arbetsbelastningen är två faktorer som bidrar till ökad stressnivå. Många socialsekreterare finner svårigheter att hitta balans mellan kravsamt resurser och menar att de inte får tillräckligt med stöd från ledningen. Socialsekreterare hittar olika typer av överlevnadsstrategier för att reducera stressen på arbetsplatsen. För att effektivt förebygga stressrelaterade hälsoproblem är det av betydelse att förstå de bakomliggande faktorerna (Arbetsmiljöverket, 2017). Med hjälp av litteraturöversikt kommer jag att undersöka vad studier visar kring friskfaktorer, vad som gör att socialsekreterare väljer att vara kvar på sina arbetsplatser trots en krävande arbetssituation.

Människans hälsa påverkas av individuella livsstilsfaktorer men även av samhälleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppväxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av föräldrastöd hos svenska femtonåringar, utifrån ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hälsa och hur upplevt föräldrastöd relaterar till deras hälsa. Data från Statens folkhälsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hälsovanor användes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vårt resultat. Analysen gjordes på enkätdata från 3438 slumpmässigt valda 15-åringar. Resultatet visade att ungdomar som kunde prata med sina föräldrar/styvföräldrar hade arbetande föräldrar, en bättre familjeekonomi och hade en senare alkoholdebut. Dessutom var de mer fysiskt aktiva och tyckte bättre om skolan. Ungdomar som upplevde sina föräldrar som mer involverade i sin skolgång tyckte mer om skolan och kände sig även mindre stressade av skolarbetet. En bra kommunikation mellan barn och förälder/styvförälder har både i resultat och i litteraturgenomgång visats vara betydelsefull på flera olika områden, vilket tas upp i diskussionen. Denna verbala interaktion i hemmet påverkar hur barnet tar till sig normer och värderingar i samhället, sina egna val av livsstil och det kan även stärka barnets självbild. Som slutsats pekar resultatet på att det är viktigt att samhället satsar på ett stöd för föräldrar och barn. Ett förebyggande arbete hade kunnat förhindra många av de psykosociala problem som kostar samhället pengar men hade också kunnat bidra till att barnen får en tryggare socialisering in i samhället, vilket påverkar barnets hälsa positivt. / The health of human beings is affected by individual lifestyle factors but also by social, socioeconomic and cultural factors. Parents have the greatest responsibility for their children´s development and growth conditions. The aim of this study was to investigate the prevalence of perceived parental support among Swedish fifteen year olds, based upon the adolescents´ reported rate of verbal communication with their parents/step-parents, investigate the perceived health and how parents´ support relate to the adolescents´ perceived health. Data from the quantitative survey (n=3438) about health behavior in school-aged children, from the Swedish National Public Health Institute, were used to enable analysis and generalization of the result. The result showed that fifteen year olds that could talk to their parents/step-parents had parents that worked, a better family economy and a later alcohol debut. Furthermore, they were more physically active and liked school better. Adolescents with perceived parental involvement in school liked school better and also felt less stressed from their schoolwork. In the result and literature a good communication between child and parent/step-parent has showed to be important in several fields, which is brought up in the discussion. This verbal interaction in the home has an impact on how the child is affected by social values, the child´s own choice of lifestyle and it can also effect the child´s self-image positively. As a conclusion the result indicates the importance of society´s investment in parent-child support. Promoting interventions could prevent many of the psycho-social problems that cost the society a lot of money. It could also help the child to a safer socialization into society, which positively effects the child´s health.

Bakgrund: Sömnen är en viktig del av en människas liv, man sover bort ca en tredjedel av sin livstid. Med det naturliga åldrandet förändras sömnen och man blir mer känslig för omkringliggande stimuli och vaknar då lättare på natten samt sover färre timmar. På en vårdavdelning finns det mycket som kan påverka sömnen, speciellt hos äldre människor. Ljud som man inte känner igen, en okänd säng att sova i samt andra människor i samma rum. Alla dessa faktorer kan ge uppkomst till sömnrubbningar under en vistelse på en vårdavdelning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar äldre vuxnas och äldres sömn på en vårdavdelning. Metod: I denna litteraturöversikt har databaserna CINAHL with full text och Medline använts. Totalt elva artiklar har granskats där åtta artiklar har varit kvantitativa och två kvalitativa, den sista artikeln var en mixad kvalitativ och kvantitativ studie. Utifrån resultaten har författarna sammanställt teman. Resultat: Fem teman uppmärksammades: sömnen på en vårdavdelning där sömnen påverkas av den okända miljön. Inre faktorer som påverkar patientens sömn där det emotionella tillståndet grundat i oro, sjukdom och avsaknad av anhöriga kan påverka sömnen. Miljöfaktorer stör sömnen, där ljus, ljud och personalens interaktioner stör sömnen. Skillnader mellan länder och könsskillnader som påverkar sömnen, där män och kvinnors sömnkvalitet ser olika ut i olika länder. Ljudreducerande åtgärder för sömnen, där betydelsen av inplanerad tysthet (Quiet time) tas upp samt vikten av ljus och ljud-reduceringsprogram för att främja sömnen. Diskussion: I metoddiskussionen har vi diskuterat om valen av artiklar och länder kan ha påverkat resultatet negativt, men diskuterar även för varför vi valt att använda dessa. I resultatdiskussionen har vi diskuterat Florence Nightingales teori om miljö och sömn kopplat till resultatet, samt vad som inte har tagits upp i resultatet. / Background: Sleep is an important part of a person’s life, you sleep away a third of your lifetime. With the natural aging there will be changes in the sleep pattern. You will become more sensitive to surrounding stimuli, wake up easier at night and sleep less hours. On a ward, there are a lot that can affect sleep, especially for elderly. Sound that you don’t recognize, an unknown bed to sleep in as well as other people in the same room. All these factors can make you get sleep disorders during sleep in a ward. Aim: The purpose of this literature review was to describe factors impact on older adults and older peoples sleep in a ward. Methods: In this literature review the databases CINAHL with full text and Medline have been used. A total of eleven articles were reviewed, eight articles had quantitative methods and two had qualitative methods, the last article were a mixed method with both qualitative and quantitative design. From the results, the authors had complied themes. Results: Five themes noticed: sleep in a ward, where the sleep is affected by the unfamiliar environment. Inside factors that affect sleep, where the emotional state of the patient caused by worry, disease and absence of relatives can affect the sleep. Environmental factors that disturb sleep, where light, sound and staff interactions contribute to disrupt sleep. Differences between countries and gender differences that affect the sleep, where men and women's sleep quality are different between countries. Noise reducing measures for sleep, where scheduled silence (Quiet Time), light- and sound reduction programs are important factors to promote quality sleep. Discussions: The methodological discussion we have discussed about the choices of articles and countries may have negatively affected the result, but also discusses why we chose to use them. The results discussion, we had discussed Florence Nightingale's theory of environment and sleep related to the result, and what has not been included in the results.

Bakgrund: Palliativ vård sätts in då det inte längre finns någon botande behandling för patienter med livshotande sjukdom. Målet med palliativ vård är att lindra patient och närståendes lidande gällande fysiska, mentala, sociala och existentiella aspekter. Det för bevarandet av patient och närståendes livskvalitet samt känsla av meningsfullhet. Utgångspunkten för denna litteraturöversikt är att undersöka faktorer som påverkar närståendes hälsa till patienter med cancer inom palliativ vård.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att identifiera faktorer som har en inverkan på hälsan bland närstående till patienter med cancer i palliativ fas.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar användes från databasen CINAHL som hade publicerats mellan åren 2011–2021.Resultat: Faktorer som påverkade närståendes hälsa negativt var hur de belastades och behövde ta ansvar i vårdsituationen samt att den egna tillvaron bortprioriteras. Upplevelse av stöd och förtroende för vårdpersonal resulterade dock i minskad upplevelse av börda och att närstående enklare kunde hantera sin sorg.Slutsats: Resultatet belyser att olika faktorer hade negativ inverkan på närståendes hälsa och upplevelser av den palliativa vården. Det resulterade i att närstående riskerade att försämras i sitt hälsotillstånd som till exempel att drabbas av stress, ångest och depression. / Background: Palliative care is provided when there is no longer any curative treatment for patients with life-threatening illness. The goal of palliative care is to alleviate the patient's and relatives' suffering regarding physical, mental, social and existential aspects. It is for the preservation of the patient and relatives' quality of life as well as a sense of meaning. That patients and relatives should be allowed to preserve quality of life and experience meaningfulness.Aim: The aim of this literature review is to identify factors that have an impact on the health of relatives of cancer patients in the palliative phase.Method: This degree study was performed as a literature review where 17 scientific articles were used from the CINAHL database and were published between the years 2011–2021.Results: Factors that negatively affected the health of close relatives were how they were burdened and needed to take responsibility in the care situation and that their own lives were de-prioritized. Experience of support and trust for care staff, however, resulted in a reduced experience of burden and that relative could more easily handle their grief.Conclusions: The results highlight that several different factors had a negative impact on relatives' health and experiences of palliative care. As a result, relatives were at risk of deteriorating their health and suffering from stress, anxiety and depression.

People spend much of their timeat work and health is affected by how we experience our everyday work situation. Health in the workplace is important for public health and seems to improve the occupational health of theemployees. The pace of work and requirements have hasincreased at work and it's not equal accepted to have an obstacle that makesyour work capacity decreases. Despite this, there are health factors that enable us meet therequirements and can maintaingood health in the workplace. Theaim of the studywas to see if there has beena change in healthcare workers work-related health over time. The Method entailed analysis of the existing data materials researchersfrom Kristianstad University have developed through cross-sectional studies in hospitals insouthern Sweden during the fouroccasions between 2005-2009. The result shows thatthe reported work-related health has improved markedly over the years within the professional categories. By looking at thevarious health factors, there wasa opportunity to see if the factors affect the occupational groupsdifferent. Conclusion, based on the results, it can be shown thathealthcare workers work-related health has been positively affected by various health factorswhich have enhanced in the workplace. Health promotionis therefore important for thepositive development of the work-relatedhealth. / Människan tillbringar en stor del av livet på arbetet och hälsan påverkas av hur vi upplever vår vardagliga arbetssituation. Hälsa i arbetslivet är därför ett viktigt folkhälsomål som verkar för att förbättra den arbetsrelaterade hälsan hos anställda. Arbetstempot och kraven har ökat ute på arbetsplatserna och det är inte lika accepterat att ha något hinder som gör att din arbetsförmåga minskar. Det finns hälsofaktorer som gör att vi klarar av kraven och kan behålla en god hälsa i arbetslivet. Syftet med studien var att påvisa om det har skett en positiv eller negativ förändring i sjukvårdspersonalens arbetsrelaterade hälsa genom att studera vilka faktorer som har förändrats under en fyraårs period. Metoden innebar analys av befintligt datamaterial som forskare från Högskolan Kristianstad har tagit fram genom tvärsnittsstudier på två olika sjukhus i södra Sverige under fyra tillfällen mellan åren 2005-2009. Resultatet visar att den rapporterade arbetsrelaterade hälsan har förbättrats markant mellan åren inom yrkeskategorierna. Genom att titta på olika hälsofaktorer fanns det möjlighet att se om de olika faktorerna påverkar yrkesgrupperna olika. Slutsats, utifrån resultatet kan det visas att sjukvårdspersonalens arbetsrelaterade hälsa har påverkats positivt vilket relateras till olika hälsofaktorer har förbättrats på arbetsplatsen. Det hälsofrämjande arbetet är därmed viktigt för att kunna fortsätta få en positiv utveckling av den arbetsrelaterade hälsan.

The issue of sick leave and an increase of ill health in the workplace is a social problem inSwedenthat is currently an important topic. Public human service organisations are one of the sectors where this is a major problem. The aim of this study is to examine what significance the leadership in public human service organisations has on the health and sense of well being among the staff within the organisation. We have chosen to look at this issue from a health promoting perspective where we focused on health factors and to what extent the management can influence and promote the possibilities for a healthy workplace with healthy staff. The results of the study are based on interviews with three leaders within the public human service sector. Results shows that having staff that are content and healthy is a key ingredient in the organisations goal to provide the best possible care and service to their clients. The results also identify leadership qualities and tools that are important such as being present in the workplace and available for the staff and also setting a good example. Other leadership qualities such as being clear in their role as to what they expect from their staff, being goal orientated, and being strong and secure in their leadership proved to be important in relation to health in the workplace. Making sure that the staff feel that they have the possibility to influence their working conditions and given the opportunity to participate in changes were also identified as important health promoting factors. The study also shows that showing trust in the staff and allowing them to take responsibility as well as seeing them as individuals is also important health promoting factors. It became evident that achieving a healthy workplace is a process where all the factors are equally important.

När mediedebatten förskoleupproret kom visade de upp ett patogent synsätt på förskollärares arbetsvardag, verkligheten för förskollärare idag. Utifrån detta har vi valt att fokusera på förskollärarnas vardag utifrån det motsatta perspektivet, det salutogena perspektivet. Samt utifrån det faktum att det finns en brist på forskning inom detta ämne. Vårt syfte med detta arbete har således varit att undersöka hur förskollärare uppfattar att salutogena hälsofaktorer påverkar deras ledarskap i barngruppen. Vilka ledaregenskaper menar respondenterna vara avgörande för att uppnå bra ledarskap och vilka salutogena hälsofaktorer finns det när de arbetar som förskollärare. Vi vill också veta om dessa salutogena hälsofaktorer påverkar respondentens ledarskap i barngruppen. Vi har intervjuat sex yrkesverksamma förskollärare genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. För att analysera det insamlade datamaterialet har vi använt oss av Chelladurais multidimensionella ledarskapsteori. Utifrån ledarskapsteorin utformade vi intervjufrågorna så att vi kunna kartlägga vad det är i situationens karaktär som gör att förskollärare mår bra på arbetet. Samt vilken påverkan det får på deras beteendet och vad blir konsekvensen av det. Resultatet visar att förskollärares ledarskap påverkas av salutogena hälsofaktorer. Vilket förskollärarna kan identifiera i sin arbetsdag. Ett ytterligare resultat påvisar behovet av mer forskning inom såväl salutogenes som ledarskap för förskollärare. Detta visar sig i bristen på forskning inom våra fokusområden. Vår slutsats är således att de salutogena hälsofaktorerna har inverkan på förskollärares ledarskap och att det finns ett stort behov av mer forskning inom dessa områden.

<p>Sammanfattning</p><p>SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp <em>känsla av sammanhang</em> (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.</p><p>      Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.</p><p>      De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?</p><p> METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.</p><p> RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.</p><p> SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.</p>

Sammanfattning SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.       Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.       De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?  METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.  RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.  SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.

Vården är särskilt drabbad av hög sjukfrånvaro och speciellt dygnet-runt-verksamheter. Ett sätt att minska sjukfrånvaron är att minska antalet underställda medarbetare per chef. Syftet med denna studie är att kartlägga attityder till och effekter av ett förstärkt ledarskap samt se vilka organisatoriska förutsättningar som behövs för att kunna bedriva ett närvarande ledarskap. Denna uppsats är skriven på uppdrag av Umeå kommun och avser att studera det förstärkta ledarskapet på två särskilda boenden inom äldreomsorgen.Studien grundar sig på tidigare forskning inom området samt Karaseks teori om krav, kontroll stöd, friskfaktorer och Arbetsmiljöverkets föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4). I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med chefer, medarbetare och huvudskyddsombud. Resultatet i denna studie visar att de organisatoriska förutsättningar som krävs för att chefer ska kunna bedriva ett närvarande ledarskap avser bland annat chefsstöd, arbetsbelastning, samt är starkt påverkad av övriga förändringar inom organisationen. Det förstärkta ledarskapet upplevs i flera avseenden ha lett till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö, både av chefer och medarbetare. De upplever bland annat att trivseln blivit bättre samt att känslan av stöd ökat.