Forskning visar att interaktiv högläsning främjar barns språkutveckling. Dock behövs fler vetenskapliga studier som handlar om hur interaktiv högläsning implementeras i den svenska förskolan. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med interaktiv högläsning. I denna kvalitativa studie har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Analysen av resultatet har gjorts utifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen redskap, mediering, proximala utvecklingszonen och samspel. Resultatet visar att förskollärarna förbereder och planerar den interaktiva högläsningen genom att strukturera miljön och välja material. Resultatet visar även att samtal är betydelsefullt liksom möjligheten att göra barnen delaktiga och bidra till deras språkutveckling. Dock visar resultatet att det kan vara utmanande att fånga barnens intresse i den interaktiva högläsningen. Studiens slutsats är att det är av stor vikt att förbereda och planera inför en interaktiv högläsning för att fånga barns intressen och skapa möjlighet för samspel.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare anser att högläsning och boksamtal hjälper barnen att utveckla språket samt vilka metoder förskollärare använder vid högläsning för barns språkutveckling. Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades med stöd i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att barns språkutveckling påverkades positivt av högläsning och boksamtal samt att förskollärarna använder olika typer av verktyg och lässtrategier när de högläser, vilket gör att barnen får en djupare ordförståelse och språket utvecklas. En slutsats är att språket utvecklas och förbättras med hjälp av stöttning (scaffolding) samt olika språkutvecklande aktiviteter. En annan slutsats är att en inspirerande miljö var av vikt för att barnen ska bli inspirerade till läsning, koncentrera sig och vilja lyssna till boken.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lågstadielärares syn på textsamtal som arbetsmetod i relation till högläsning. Lärarnas erfarenheter och syn är i fokus när fördelar och nackdelar med arbetsmetoden undersöks. Den teoretiska utgångspunkten är Vygotskijs sociokulturella perspektiv och utifrån teorin presenteras några utvalda begrepp med vilka vi analyserar resultatet. För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts och framför allt semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet har analyserats utmed en tematisk analys där fokus ligger på att finna likheter och skillnader som sedan bildar teman. Urvalet består av åtta behöriga lågstadielärare från tre olika skolor vilka valts utifrån ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar att lärarnas syn till textsamtal är positiv och att textsamtal bland annat kan tillföra en djupare förståelse för texten, ett bredare ordförråd och vidga elevernas perspektiv till undervisningen. Resultatet visar även att tidsbrist, val av bok och elevgruppen kan vara utmanade i genomförandet av textsamtal. Slutligen diskuteras resultatet i relation till studiens teori och den tidigare forskning som presenterats.

Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om förskollärares uppfattningar om barns delaktighet under högläsning i det egna arbetet. Denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer som metod. Studien analyseras med utgångspunkt i fenomenologi. Det fenomenologiska perspektivet har bidragit till att få en djupare förståelse av förskollärares uppfattningar gällande barns delaktighet under högläsning. Resultatet visar att deltagande förskollärare upplever att olika medvetna strategier som de använder när de läser kan främja barnens delaktighet och förståelse för bokens innehåll. Slutsatsen visar att essensen av förskollärares upplevelser av fenomenet barns delaktighet under högläsning är förskollärares medvetenhet. Det essentiella av förskollärares uppfattningar av barns delaktighet under högläsning är att ha ett medvetet syfte med högläsning och medvetna strategier, som tillsammans blir gemensamma nämnare för högläsning där upplevelser delas med andra.

Denna studie undersöker förskollärares erfarenhet och uppfattningar om högläsning inom förskolan, både med analoga böcker och digitala böcker samt hur det kan påverka barns språkutveckling. Studien använder sig av metoden enkät som delats ut i två Facebookgrupper för verksamma inom förskolan. Utifrån enkätsvaren analyserades sex olika kategorier fram, förskollärares berättarprofession, boksamtal, språklig sårbarhet, språkutveckling, barngruppens storlek samt undervisningssyfte. Resultatet visar att respondenterna ser en fördel med att använda sig både av analog- och digital högläsning men att det beror på vilken av de sex kategorierna som är i fokus för högläsningsstunden.

Kunskapsmätningar visar att elevers läsförståelseförmåga blir sämre. I Sverige visar forskning att elevers inställning till läsning är mindre positiv jämfört med andra länder. Vi har valt att undersöka hur högläsning påverkar elevernas språk- och läsutveckling i grundskolan.  Denna kunskapsöversikt har som syfte att sammanställa vad forskning visar om högläsningens påverkan på elevers språkutveckling i grundskolan. Den frågeställning som ligger till grund för kunskapsöversikten är: På vilket sätt utvecklar högläsning elevers språk- och läsutveckling i grundskolans lägre åldrar? För att svara på frågeställningen har en informationssökning genomförts med hjälp av olika sökord. Sammantaget valdes tio olika artiklar och avhandlingar ut. Artiklarna och avhandlingarna har jämförts och analyserats. Denna samling av studier utforskar olika aspekter av högläsning och dess påverkan på språk- och läsutveckling. Forskningen sträcker sig över olika geografiska områden och den belyser både möjligheter och begränsningar med högläsning. Kunskapsöversiktens resultat visar att högläsning har en stor betydelse när det gäller att främja språkutveckling och ordförråd hos barn och betonar dess avgörande roll under de tidiga skolåren. Elevers språk- och läsutveckling utvecklas genom att använda multimodal och interaktiv högläsning, även lärarens kompetens har stor betydelse för undervisningen.

Studien syftar till att undersöka hur och varför lärare i årskurs F-3 använder högläsning som ett pedagogiskt verktyg för att främja läsningens roll i de tidiga skolåren. Genom intervjuer och observationer analyseras lärarnas föreställningar om högläsningens syften och tillvägagångssätt, samt eventuella utmaningar för dess effektivitet som pedagogiskt verktyg. Studien är grundad i det teoretiska konceptet Pedagogical Content Knowledge (PCK) och använder en fenomenografisk metod. Undersökningen fokuserar på två lärares arbete och deras föreställningar om högläsning. Resultaten visar att en stor del av lärarnas arbetsmetoder vid högläsningssessioner fokuserar på att skapa en interaktiv läsmiljö där elevernas engagemang och delaktighet prioriteras. Hur ofta och vilka didaktiska strategier lärarna tillämpar vid högläsningssessioner varierar beroende på deras individuella tillvägagångssätt och mål med läsundervisningen. En av lärarna använde en mer aktiv och direkt metodik medan den andra tenderade att skapa en avslappnad miljö för eleverna. Resultaten visade även att lärarnas arbetsmetoder överensstämmer väl med rekommendationerna från tidigare forskning. Slutligen visar resultaten att det inte verkar finnas en universell metod för högläsning, utan att lärarna anpassar sina tillvägagångssätt efter elevernas behov och klassens dynamik. Både öppna och stängda frågor används, och valet av strategi verkar bero på lärarnas egna uppfattningar om syftet med högläsningen och deras specifika undervisningsmål.

Vår intention med arbetet är att upptäcka olika metoder för att främja arbetet med högläsning. Syftet med litteraturöversikten är därför att granska tidigare forskning som redogör för olika metoder om högläsning för att gynna elevernas läsförmåga. Detta syftet leder till forskningsfrågan som litteraturöversikten utgår ifrån: Vilka metoder för högläsning gynnar utvecklingen av elevers läsförmåga? Datainsamlingen består av systematiska sökningar genom söksträngar i olika databaser som bland annat ERIC (EBSCO), Swepub, Scopus och DiVA. Forskningen är både internationell och nationell. Tematisk analys används för att analysera datainsamlingen. Utifrån analysen identifieras teman som utgör våra rubriker i resultatdelen. Studiens resultat visar att interaktiv högläsning är en metod som gynnar elevers literacyutveckling. Även andra faktorer såsom valet av bok och vid vilken tidpunkt på dagen påverkar främjandet av läsutvecklingen. Slutsatsen av litteraturstudien är att interaktiv högläsning, val av bok och tidpunkt med flera, främjar läskunnigheten och förståelsen. Ett aktivt lärande bidrar till en ökad motivation hos eleverna. / Our intention with this study is to discover different methods to promote the work with reading aloud. The purpose of this study is therefore to review previous research that outlines different approaches to reading aloud to benefit students' reading skills. This purpose leads to the research question on which this study is based: What methods of reading aloud benefit the development of students' reading skills? Data collection consists of systematic searches through search strings in various databases such as ERIC (EBSCO), Swepub, Scopus and Diva. The research is both international and national. Thematic analysis is used to analyze the data collection. Based on the analysis, themes are identified and form our headings in the results section. The results of the study shows that interactive reading aloud is a method that benefits students' literacy development. Other factors such as the choice of book and the time of day also influence the promotion of reading development. The conclusion of this study is that interactive reading aloud, choice of book and time of day, among others, promotes literacy and comprehension. Active learning contributes to increased motivation among students.

The purpose of this study is to describe from a didactic point of view how teachers work with reading aloud and reading comprehension strategies. This is based on the fact that if the teacher does not always involve reading strategies in reading that develop students' reading comprehension, it can lead to reading difficulties. At the end of third grade, a goal is also for pupils to have developed a basic reading comprehension. There is also a lack of research on Swedish reading education. In this study, the following questions are based:  What reading comprehension strategies does the reading aim to develop among pupils and how do teachers reason about their teaching?   Do teachers use a working material when they teach reading aloud, and how do teachers reflect on it?  The survey is based on observations and an interview and teachers' speech documents. The theoretical framework of the study builds Barbro Westlund's teori on reading aloud and reading comprehension strategies. The results of the survey show that the reading is a working method and reading comprehension strategies are included. Teachers need to discuss new word meaning and let pupils predict what the text will be about by looking at the title and the book's illustrations. The teacher should allow pupils to summarize and discuss questions that the text may have raised with the pupil. The pupils should also be involved by connecting the text to their own experiences and answering thought-developing questions. This can make it easier for the teacher to start reading on the basis of a work material that has a clear connection to reading comprehension strategies in order to be able to conduct a teaching where more pupils develop a basic reading comprehension at the end of year three.