Vårdskador skapar lidande och ger ökade kostnader för vården. Fallskador och trycksår är två vårdskador som kan drabba en patient vid vistelse i slutenvården.    Syftet med förbättringsarbetet var att minska antalet fall och andelen trycksår på lungmedicinavdelningen Skaraborgs sjukhus Skövde (SkaS). Genom att införa och implementera de förbättringsidéer som var: utbildning i hjälpmedel, Gröna korset och mentorskap var målen att antal fall i förhållande till antal vistelser skulle minska från 6 till under 4 fall per 100 vistelser och andelen trycksår, kategori 1–4 skulle ligga inom målvärdet <3 %. Syftet för studien var att undersöka medarbetares erfarenheter av patientsäkerhetsarbete på avdelningen i relation till förbättringsarbetet.  Förbättringsarbetet skedde i microsystemet på en slutenvårdsavdelning och metoden utgår från Nolans förbättringsmodell. Mätningar för att följa resultatet bygger på värdekompassen. Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes som metod för studien. Kvalitativa intervjuer med medarbetare utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor har genomförts. Analysen av data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  De planerade förbättringsåtgärderna infördes under olika tidpunkter och resultatet av förbättringsarbetet visar att antalet fall har legat inom målvärdet en månad. Efter förbättringsarbetets start sågs en tydlig minskning av andelen trycksår och det låg inom målvärdet sex av tio månader. De förändringar som införts har ännu inte kunnat påvisa tydliga förbättringar Resultatet visar även att det finns förbättringsmöjligheter inom informationsöverföringen mellan medarbetare och patient när det gäller fallförebyggande och trycksårsförebyggande åtgärder. Då införandet av vissa förbättringsidéer dröjt på grund av arbete med covid-19-pandemin behövs ytterligare tid för att genomföra förbättringsidéerna. Resultatet av studien påvisar bland annat att en ökad kunskap om patientsäkerhet hos medarbetarna på avdelningen har skett och att patientdelaktighet är viktigt för ökandet av patientsäkerheten. / Health injuries create suffering and increase costs for care. Fall injuries and pressure ulcers are two health injuries that can affect a patient during a stay in inpatient care.  The aim of the improvement project was to reduce the quantity of falls and the proportion of pressure ulcers at the pulmonary medicine department at Skaraborg Hospital in Skövde (SkaS). By implementing the improvement ideas that were: training in aids, the Green Cross and mentorship. The goals were that the number of falls in relation to the number of stays would reduce from 6 to under 4 falls per 100 stays and the proportion of pressure ulcers, categories 1-4 would be within the target value <3%.  The purpose of the study was to study coworkers’ experiences of patient safety in the department in relation to the improvement work. The method is based on Nolan's improvement model. Qualitative method with inductive approach was the method for the study. Qualitative interviews with co-workers have been conducted. The analysis of data has been analyzed with qualitative content analysis.  The planned improvement ideas were introduced at different times and the results of the improvement has not yet shown any clear improvement. Further time is needed to implement the improvement ideas.  There are opportunities for improvement concerning information between co-workers’ and patients regarding fall and pressure ulcer prevention. The results of the study show, among other things, that an increased knowledge of patient safety among the co-workers’ in the department has taken place and that patient participation is important for increasing patient safety.

Bakgrund: Operationssalens kommunikation är komplex och kommunikationsproblem är den mest rapporterade orsaken för operativa misstag. Ljudnivå och munskydd är faktorer som försvårar kommunikationen. Teamarbete i operationssalen är nödvändigt för att vården ska vara patientsäker. Operationsteamet utgörs av olika professioner som har ansvaret för patientens säkerhet intraoperativt. Kravet från samhället är att operationssjuksköterskan ska besitta kompetensen att skydda patienter från vårdskador. World Health Organization har utformat en checklista för att förbättra patientsäkerheten på operation. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av intraoperativ kommunikation. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes på två sjukhus i södra Sverige. Sju intervjuer hölls med operationssjuksköterskor som spelades in och transkriberades. Datan analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) latenta innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under fyra teman. Temat Vikten av att kommunicera belyser att kommunikationen måste fortlöpa under operationen för att inte riskera patientsäkerheten. Temat Intraoperativa Teamgrupperingar beskriver att operationsteamet arbetar i separata team tills den peroperativa fasen där de är ett gemensamt operationsteam. Professionerna är kopplade till varandra vilket ger stort ansvar i kommunikationen. I temat Ledarens Inverkan på Teamkommunikation framkommer att auktoritära ledare kan medföra en nervös stämning och upplevd minskad patientsäkerhet. Operatören har betydelse för användningen av WHO:s checklista och följsamheten till den. I temat olika uttryck för Intraoperativ Kommunikation framträder olika typer av kommunikation ha påverkan intraoperativt. Slutsats: Operationsteamet sammanhålls av respekt och gemensamt ansvar. Kvaliteten av den intraoperativa kommunikationen är beroende av ett ansvarstagande från varje teammedlem och kräver en långsiktig plan för utveckling från verksamhetens ledning. / Background: Communication in the operating room (OR) is complex. Communication failures is the most reported cause of operative misstakes. Sound levels and operating masks are some factors that complicates the communication. Teamwork in the OR is necessary for patient safe care. The operating team consists of various professionals who are responsible for patient safety intraoperatively. The society’s requirement is that the operating room nurse must possess competence to protect patients from medical harm. The World Health Organization designed a checklist to improve patient safety in the OR. Aim: To investigate the operating room nurse's experience of intraoperative communication. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions was conducted at two hospitals in southern Sweden. Seven interviews were held with surgical nurses which were recorded and transcribed. The data were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) latent content analysis. Results: The result is presented under four themes. The theme The Importance of Communicating highlights that communication must continue throughout the surgery in order not to risk patient safety. The theme of Intraoperative Team Groupings describes that the operating team works in separate teams until the peroperative phase where they are a joint operation team. The professions are linked to each other, which gives great responsibility in communication. The theme The Leader’s Impact on Team Communication reveals that hierarchical leaders can cause a nervous mood and cause reduced patient safety. The surgeon is important for the use of WHO's checklist and its compliance. In the theme Different Expressions for Intraoperative Communication, different types of communication have an impact intraoperatively. Conclusion: The operating team is united by respect and shared responsibility. The quality of intraoperative communication depends on the responsibility of each team member and requires a long term plan for development from the management.

MPM / Department of Public Health / The dawn of democracy in 1994 saw huge strides in the adjustment of various statutory instruments that aimed at opening the systems to all South Africans particularly the previously excluded groups. Health care system was one of the ear marked areas by the South African government for post-apartheid transformation. Resultantly, access to health care was declared a right and incorporated into the Constitution of the Republic of South Africa 1996. Numerous legislative and practical steps towards achieving access to health care for all have been made with notable results. However, due the apartheid spatial planning which persuaded separate development left some sections of the community remote and with no infrastructure to support health care delivery. As a result, this has made the realization of the health care for all dreams elusive. Reportedly, the most affected communities were mainly homelands which were largely rural and townships. Despite notable improvements in the delivery of health care services across the Republic, there are still major challenges faced in this sector mainly in the rural areas and townships. Therefore, the study was set to investigate and evaluate the state of health care service delivery in rural Ndengeza Township. The study employed both qualitative and quantitative method following a descriptive design (cross-sectional) and data was collected using a self-administered questionnaire and interview questions. The results revealed that transport, staff-patient relationship, unavailability of medication and medical staff were the major challenges of health care service delivery in rural areas. The respondents alluded that to improve health service delivery in the area, there is need to make available basic medication and trained medical personnel. It is believed, by the participants, that adding the number of staff will go a long way in changing the negative perceptions such as long queues, unavailability of critical services and unprincipled professionals that the public have of the local health care centers / NRF

Det är naturligt att det uppstår konflikter bland människor som arbetar tillsammans, speciellt när de arbetar under stress och stora påfrestningar så som det ser ut i stora delar av dagens vård- och omsorgsorganisationer. Forskning visar att chefer använder 20–25 % av sin tid till att hantera konflikter. Vidare pekar forskning på vikten av att chefer har kompetens i konflikthantering och att chefer har svårt att använda sig av stödresurser på grund av uppdragets utformning men att det sociala stödet är avgörande för både chefens hälsa och ett gott ledarskap. Syftet med den här undersökningen är att bidra med kunskap kring vilka förutsättningar första linjens chefer har för att hantera konflikter i det dagliga vård-och omsorgsarbetet samt vilka strategier de använder. Vi har intervjuat sex inom äldrevården. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i följande kategorier: (1) Strategier, (2) utmaningar och (3) kompetensutveckling. Resultatet visar att de intervjuade cheferna upplevde sig ensamma i sina yrkesroller, att tidsbristen är påtaglig både för konflikthanteringen och för att arbeta förebyggande, samt att de saknar kunskap kring konflikthantering i skilda kulturer. Cheferna betonade vikten av att förhålla sig neutral, att agera skyndsamt och att inta en stödjande roll som särskilt viktiga förhållningssätt i konflikthantering. I resultatdiskussionen diskuteras problemet med att första linjens chefer har extremt höga krav på sig där de förväntas att vara stödjande och hantera skilda arbetsuppgifter trots bristande förutsättningar. Utifrån resultatet föreslår vi att arbetsgivaren inför mentorskap som ger chefen tillgång till ett bollplank för råd och yrkesrelaterade diskussioner. Vidare tror vi att reflektionsgrupper med reflektionsledare bör erbjudas minst en gång i månaden, där cheferna reflekterar över hur de bäst kan hantera sina utmaningar, men också kan utveckla sitt ledarskap och sin självkännedom. / It is no surprise that conflicts arise among people who work together, especially when they work under stress and great liability as it appears in large parts of today’s healthcare and care organizations. Research shows that managers spends 20-25% of their time managing conflicts. Although research emphasizes that social support is crucial for manager’s health and leaders abilities and they need competence in conflict management, managers have difficult using support resources due to the design of their assignment, The purpose of this study is to contribute with knowledge about the conditions experienced by managers in dealing with conflicts and what strategies they use. We interviewed six managers employed in the elderly care. Data was analyzed using qualitative content analysis. The analysis resulted in the following three categories: (1) Strategies, (2) challenges and (3) skills development. The results show that managers felt alone in their professional roles, that the lack of time was evident both for conflict management and for preventive work and that they lack knowledge about conflict management in different cultures. Managers emphasized the importance of neutral, to act quickly and to take a supportive role as being particularly important in conflict management. In the results discussion, the problem of extremely high demands in terms of expectations for managing a wide variety of work tasks while being supportive, despite the lack of acceptable prerequisites. Based on the results, we suggest that employers introduce a mentorship to give managers easy access to own sounding board for advice and professional discussions with. Furthermore, we believe that reflection groups with reflection leaders should be offered at least once a month where managers may how they can deal with their challenges in the best possible way, but also develop their leadership and self-awareness.

Introduktion: Stroke drabbar över 30000 människor per år i Sverige. Vanliga symptom efter en stroke involverar motoriska problem, spasticitet och mer eller mindre uttalad halvsidesförlamning. Konsensus för rehabilitering är att så tidigt som möjligt utföra rehabilitering med tidig mobilisering och påbörja rörelse- och gångträning. Detta utförs enligt beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande men det vetenskapliga underlaget bedöms som otillräckligt. Detta skapar frågan hur tidig kan rehabiliteringen påbörjas efter stroke och vilka effekter det medför. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa konsekvenserna av ökad intensitet och tidigt initierad strokerehabilitering jämfört med ordinär behandling. Metod: Sökning utfördes i databaserna SportDiscuss, PubMed och CINAHL vilket gav sammanlagt 7 relevanta artiklar som inkluderades i studien. Resultat: Riskfaktorer i form av maladaptiva förändringar och ökad dödlighet kunde härledas till en tidigare och intensivare rehabilitering. Detta kunde kopplas mot en neurologisk teorier om hjärnans plasticitet. Konklusion: Denna litteraturstudie har visat på att det finns en indikation på att en tidig intensiv mobilisering och rehabilitering efter stroke kan innebära risker för patientens hälsa. En viloperiod efter stroke försämrar ej möjligheten till att återfå lika god fysisk förmåga som vid tidig rehabilitering. Mer forskning behövs för att hitta en optimal balans mellan vila och fysioterapeutiska behandlingsmetoder för att uppnå en bättre rehabilitering för strokedrabbade patienter.

Syfte – Syftet med denna studie är att kartlägga hur digitala tidsbokningar i sjukvården används i nuläget, identifiera brister och ta fram förbättringsförslag för att skapa en effektivare tidsbokningsprocess. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar formulerats: 1. Hur används digitala tidsbokningar i nuläget? 2. Vilka brister finns det i den digitala tidsbokningsprocessen som påverkar effektiviteten? 3. Hur kan den nuvarande digitala tidsbokningsprocessen effektiviseras? Metod – För att kunna uppnå studiens syfte har en fallstudie genomförts på kvinnohälsovården i Jönköping. Fallstudien bestod utav deltagande observationer och dokumentstudier. Även en litteraturstudie har genomförts vilket har legat till grund för det teoretiska ramverket som använts för analys av empiriska data. Resultat – I studien framkom det att kvinnohälsovården till viss del använder sig av digitala tidsbokningar. Fyra brister identifieras i tidsbokningsprocessen som påverkade effektiviteten. Dessa var schemaläggning, begränsat utbud på 1177, bristande användning av prognoser samt samordning. Efter att dessa brister identifierats kunde tre förbättringsförslag formuleras med syfte till att effektivisera tidsbokningsprocessen. Det första förbättringsförslaget gäller ett utökat utbud av tillgängliga tider på 1177. Det andra förbättringsförslaget handlar om hur prognoser kan användas i större utsträckning vid schemaläggning och planering av tillgängliga tider på 1177. Slutligen handlar det tredje förbättringsförslaget om hur en större samordning kan bidra till minskad tid för administration för barnmorskorna. Implikationer – I studien har brister identifierats och förbättringsförslag har tagits fram gällande hur tidsbokningsprocessen ska effektiviseras. Genom användning av förbättringsförslagen kan verksamheten bli mer samordnad och med hjälp av prognoser kunna tillgodose den efterfrågan som finns. Förbättringsförslagen skulle innebära nya arbetsrutiner för kvinnohälsovården. Ingen ny teori har skapats utifrån studien då den är baserad på redan existerande teori. Begränsningar – Studien utfördes endast på ett fallföretag vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Förbättringsförslagen gällande hur tidsbokningsprocessen kan effektiviseras har enbart beskrivits på ett teoretiskt plan och inte testats i praktiken. Studien har även främst varit av kvalitativ karaktär vilket medför att inga mätningar har gjorts gällande hur förbättringsförslagen har bidragit till en effektivare tidsbokningsprocess. / Purpose – The purpose with this study is to chart the using of digital appointment bookings in the health care, identify deficits and to generate suggestions for improvements for a more efficient process regarding appointment bookings. To fulfil the purpose three research questions have been formulated: 1. How are digital appointment bookings currently being used? 2. What deficits are there in the digital appointment booking process that affects the efficiency? 3. In what way can the current digital appointment booking process be more efficient? Method – To be able to fulfil the purpose a case study was conducted at women’s health care in Jönköping. The case study consisted of participatory observations and document studies. A literature review was also conducted to establish the theoretical framework that was used to analyze the empirical data. Findings – The study showed that digital appointment bookings are partly being used in the women’s health care. Four deficits that affected the appointment booking process were identified. The deficits were scheduling, a limited supply of appointments at 1177, limited using of forecasts in the scheduling and planning of appointments and lack of coordination. Once these deficits were identified, three suggestions for improvements to a more efficient appointment booking process were formulated. The first suggestion was to extend the supply of appointments at 1177. The second suggestion was regarding how forecasts can be used for scheduling and planning of appointments at 1177 in a greater extent. Lastly, the third suggestion mentioned how a greater use of coordination can contribute to reduced administration for the midwives. Implications – The study identified deficits and suggestions for improvements regarding how the appointment booking process can become more efficient. By using the suggestions, the organization can become more coordinated and by using forecasts be able to meet the demand. The suggestions for improvements would lead to new work procedures for the women´s health care. No additional research has been developed through this study as it was based on already existing theories. Limitations – the study was only executed at one case company which can affect how generalized the results are. The suggestions for improvement regarding how the appointment booking process can become more efficient are only described in the theory and have not been tested in the reality. The study has mainly been a qualitative research which means that no measurements has been performed regarding on how the suggestions for improvements would lead to a more efficient appointment booking process.

Recent advances in information and communication technologies have made the development and operation of complex disease surveillance systems technically feasible, and many systems have been proposed to interpret diverse data sources for health-related signals. Implementing these systems for daily use and efficiently interpreting their output, however, remains a technical challenge. This thesis presents a method for understanding disease surveillance systems structurally, examines four existing systems, and discusses the implications of developing such systems. The discussion is followed by two papers. The first paper describes the design of a national outbreak detection system for daily disease surveillance. It is currently in use at the Swedish Institute for Communicable Disease Control. The source code has been licenced under GNU v3 and is freely available. The second paper discusses methodological issues in computational epidemiology, and presents the lessons learned from a software development project in which a spatially explicit micro-meso-macro model for the entire Swedish population was built based on registry data. / QC 20110520

We need to employ modern-day technologies in our daily lives to make our life easier. In this thesis, we analyze the user’s oral hygiene habits and core body temperature to help people to track the state of their health. We designed a system in which the data are directly extracted from the mouth, then stored and presented in the application. By means of the system, the people can keep track oftheir core temperature without any extra function apart from their daily chores.The system can also help to keep track of the health of people with symptoms ofdementia and Alzheimer. We used an LM35 temperature sensor to measure temperature. The sensor is mounted on a powered toothbrush head. When the user starts to brush, the sensor records the temperature data for seven times in two minutes of an average brush time and sends it to the mobile application using WiFi. We used a NodeMCUboard, ThingSpeak server and MIT inventor app to transfer the data and designthe mobile application.

Healthcare is a very important and intimate service virtually all people use at least at some occasion in a lifetime. It is also highly complex and variable with heterogeneous patients requiring individualised attention in order to be effectively treated. This requires large resources in terms of labour, knowledge, skill, and time which is why in the past, improving productivity has been difficult. Information and communications technology, ICT, has been seen to have potential to improve productivity in e.g. diagnosing, devising treatment plans, communicating with patients and clinical staff, and record-keeping if applied correctly. During mainly the 1990s, the banking sector changed its distribution channel strategy to focus increasingly on Internet banking rather than local branches. If parallels are drawn between the two, such as comparing local branches to clinics, what can a rheumatology department learn? A case study was conducted at Karolinska University Hospital's Department of Rheumatology. Existing communication pathways associated with the clinic-patient communication were identified, theory and knowledge of the banking sector change was compiled and some current efforts of ICT integration in healthcare were briefly reviewed. Finally, the project sought to provide a future vision for communications in rheumatology. Examples of risks and difficulties considered were legal issues, patient safety and the current compensation for the clinics, which today represent a major limitation for strategy formulation. The study identified several key issue areas to consider when implementing ICT in healthcare and the importance of aligning ICT with workflow. Parts of the banks strategic choices are also applicable in healthcare, e.g. using a multi-channel strategy where different customer segments are targeted with different channels. Further, a unified customer management system containing input from patient as well as provider is highly recommended, together with an online portal increasing accessibility for patients. Most importantly, all distribution channels and ICT systems considered for use should be thoroughly integrated with day-to-day workflow.

Providing high-quality health care to everyone who needs it is a central objective for theSwedish health care system. One way in which this goal is broadly pursued is by allocatingresources that maximize the geographical coverage of ambulances, aiming at reducingambulance response times as much as possible, for as many as possible. However, in reality,emergencies tend to be concentrated in space and time. They are more likely to occur atparticular places and times, following people’s routine activities. Likewise, some groups aremore likely to require acute health care, implying that supply needs to be tailored to patientdemand. This thesis investigates the nature of emergency health care (EHC) services byassessing the temporal and the geographical distribution of ambulance services from a supplyand demand perspective using southern Sweden as a study area. Geographical informationsystem (GIS), spatial analysis and regression models underpin the methodology of the study.Findings indicate that there currently exist disparities in access to EHC services in Sweden,both between urban and rural areas and between sociodemographic groups. Depending on howaccessibility is measured, different spatial patterns emerge, suggesting that the current practiceof measuring response times should be complemented by alternative measures of accessibilityin an attempt to reduce inequities in access to ambulances between groups and places. Resultsalso indicate that the demand for EHC services varies both spatially and temporally, and thatdemographic and land use differences can be helpful in explaining such variations. The thesishighlights that currently employed EHC policy goals may entail unexpected inequities in theaccess to and supply of ambulances and, consequently, of EHC. As such, the study opens upfor a discussion on how useful quantitative measures can be in revealing group inequities inaccess to EHC. / Att erbjuda god tillgång till vård för hela befolkningen är ett centralt mål för det svenskavårdsystemet. Detta eftersträvas genom att resurser fördelas på ett sätt som maximerar dengeografiska täckningen av ambulanser, där målet är att minska ambulansers responstider såmycket som möjligt, för så många som möjligt. I verkligheten är akuta situationerkoncentrerade i både tid och rum. De uppstår på specifika platser, vid specifika tidpunkter ochreflekterar till viss del människors rutinmässiga rörelsemönster. Samtidigt löper vissa grupperstörre risk att drabbas av akuta sjukdomar eller skador, vilket insinuerar att tillhandahållandetav resurser behöver skräddarsys efter behov, snarare än populationsmängd. Den härlicentiatavhandlingen undersöker akutvården genom att analysera temporala och geografiskafördelningen av ambulansresurser utifrån ett tillgång- och efterfrågan-perspektiv i södraSverige. Metoderna som studierna baserades på innefattade användandet av geografiskainformationssystem (GIS), rumslig analys och regressionsmodeller. Resultaten indikerar attdet finns skillnader i tillgång till akutvård i Sverige, både mellan stad och landsbygd ochmellan sociodemografiska grupper. Beroende på hur tillgång mäts uppstår olika rumsligamönster av skillnader i tillgång, vilket pekar på att nuvarande sätt att mäta responstid bordekompletteras med alternativa mått. Detta skulle kunna bidra till att minska ojämlikheter itillgång till ambulansvård. Resultaten indikerar också att behov för akutvård varierar över tidoch rum, och att både demografiska variabler och olika typer av markanvändning kan bidratill att förklara sådana variationer. Den här avhandlingen visar på att nuvarande policymålinom akutvård kan leda till oväntad ojämlikhet vad gäller tillgång och efterfrågan tillambulans och, som en konsekvens, till akutvård generellt. Studierna öppnar således upp fören diskussion om hur användbara kvantitativa mått kan vara vad gäller att belysa ojämlikheteri tillgång till akutvård. / <p>QC220420</p>