Bakgrund: Att amma är förenat med betydande hälsovinster för både barn och mor ändå ses amningsfrekvensen sjunka i världen. För att lyckas med amning behöver familjen mycket stöd i ett tidigt skede efter hemkomsten från BB. Vid bristande stöd ses amningen avslutas tidigare än planerat. Tidigare studier har visat att många mödrar upplever bristande stöd relaterat till skiftande kunskaper hos BHV-sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenhet av att ge stöd till nyblivna mödrar gällande amning vid första hembesöket från barnhälsovården. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med 16 semistrukturerade intervjuer. Både distriktsjuksköterskor och barnsjuksköterskor som arbetar i barnhälsovården deltog. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuerna. Resultat: I resultatet framträdde ett övergripande tema: Att ett holistiskt förhållningssätt i mötet med mödrarna ger möjlighet att utforma ett individuellt stöd. Kategorierna som framträdde var skapa relationer, underlätta vid svårigheter samt förmedla trygghet utifrån kompetens. Slutsats: Resultatet i denna studie visar att för att BHV-sjuksköterskorna ska kunna känna sig trygga i sitt amningsstöd framkom tre viktiga aspekter: det första hembesöket, samarbetet mellan de olika instanserna som familjerna möter i samband med att bli föräldrar och tid för BHV-sjuksköterskor att utbyta erfarenheter med varandra. Studien visar också att attityder gällande amning i samhället påverkar BHV-sjuksköterskornas erfarenheter av att ge stöd vid amning.

Inledning: Barn i socioekonomiskt utsatta områden riskerar i större utsträckning att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Kan utökade hembesök bidra till att stärka föräldraskap och tidigt upptäcka familjer i behov av stöd? Bakgrund: Barnhälsovården, mödrahälsovården och socialtjänsten i Sverige arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att minska risken att familjer ska utveckla hälsoproblem. Mellan 2018 och 2019 genomfördes ett gemensamt projekt i två socioekonomiskt utsatta områden. Syfte: Att belysa vård-och omsorgspersonalens upplevelse av att arbeta med utökade hembesök genom projektet Förstärkt föräldraskap - utökade hembesök. Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatets tre kategorier är: Ett nytt arbetssätt som främjar samarbete och tidiga insatser, En möjlighet att fördjupa relationer och stärka föräldraskap genom hembesök samt En möjlighet att främja jämställdhet i föräldraskapet och delaktighet i familjecentralen. Diskussion: Deltagarna upplever att föräldraskapet stärkts på olika sätt genom tvärprofessionellt samarbete med utökade hembesök. Hembesöken har bidragit till stärkta relationer som givit goda förutsättningar för fortsatt samarbete och vidare kontakt med familjer. Konklusion: Deltagarna är positivt inställda och beskriver olika upplevelser i arbetet med projektet samt vad det bidragit till för verksamheterna. Kliniska implikationer: Vidare forskning rekommenderas om föräldrars upplevelser av projektet samt uppföljande studie när barnen blivit äldre.

Bakgrund: Att möta barn och föräldrar i hembesök inom barnhälsovården är gynnsamt för både familjen och BHV-sjuksköterskan.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att möta barn och föräldrar vid hembesök enligt barnhälsovårdens nationella program. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssjuksköterskor inriktning inom barnhälsovård. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån Hsieh och Shannon (2005). Resultat: Studiens analys resulterade i tre huvudkategorier med fyra subkategorier. Huvudkategorierna var att det främjar en jämlik relation, att det främjar ett personcentrerat föräldrastöd samt att barnets habitat är betydelsefullt för helhetsbilden. Slutsats: Resultatet visar att genom hembesök med barn och föräldrar kunde BHV-sjuksköterskan lägga stor vikt på det hälsofrämjande arbetet. Genom hembesök fick BHV-sjuksköterskan en direkt helhetsbild av familjen i sin naturliga vardagsmiljö vilket gav en mer individanpassad och tillitsfull relation dem emellan. BHV-sjuksköterskors erfarenheter vid hembesök gav en helt annan känsla i mötet med barn och föräldrar. Det ansågs också betydelsefullt att vara i hemmiljö för att främja en jämlik relation mellan BHV-sjuksköterskan och föräldrarna.

Background:  Existing research shows that both biological and social factors contribute to early language development. Reading out loud and active interplay with infants and toddlers have been highlighted as positive factors for development of understanding and vocabulary. The preschool functions as an equalizing environment, as it provides equal opportunities for children with various life conditions to develop their language skills. However, there are notable differences in language development in children from homes with low and high income and education levels, respectively. The Språkstegen project has therefore been implemented as an intervention. The basic idea of Språkstegen is that the child service nurses, who conduct the home visits at month 8, introduce a book gift, which is read aloud for the child in active interplay. The nurses also provide parents with tools and information to support the activity. Aims: The aim is to understand child service nurses’ experiences of participating in a project that seeks to improve the language development of infants and toddlers. Method: Data collection has been conducted through semi-structured interviews of child service nurses. The collected data have been transcribed and analyzed using conventional qualitative content analysis. The collection was delimited to public and private health care facilities in Blekinge county, Sweden. Results: The respondents are positive towards Språkstegen as intervention. They report that parents and children are satisfied, and that parents are inspired by the possibilities with early reading and the tools available for stimulating interplay during reading. Conclusions: Språkstegen makes it possible to reach more parents and provide knowledge and tips to support early language development through active interplay and reading aloud. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat att det finns både biologiska och sociala faktorer som påverkar små barns språkutveckling. Högläsning och aktivt samspel med barn från tidig ålder har lyfts upp som en positiv faktor både för språkförståelse och ordförråd. Förskolan fungerar som en utjämnande verksamhet, då barn från med olika livsvillkor ges lika möjlighet att utveckla sitt språk. Det finns dock tydliga skillnader avseende språkutvecklingen mellan barn från hem med hög respektive låg utbildningsnivå och ekonomisk status. Projektet Språkstegen har därför lanserats som en intervention. Språkstegens grundläggande idé är att BHV-sjuksköterskorna som utför hembesöket och barnets åttamånaderskontroll också introducerar en bok. Under besöket läser BHV-sjuksköterskan bokgåvan högt för barnet och samtalar också med föräldrarna om läsningens och det aktiva samspelets betydelse. Syfte: Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att medverka i ett projekt med avsikten att förbättra språkutvecklingen hos små barn. Metod: Datainsamling har utförts via semistrukturerade intervjuer av BHV-sjuksköterskor. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och har därefter analyserats med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen begränsades till offentliga och privata vårdcentraler i Blekinge län. Resultat: Respondenterna är positiva till Språkstegen som intervention och rapporterar att föräldrar och barn är nöjda samt att många blivit inspirerade av möjligheterna med tidig läsning och verktygen för att förbättra samspelet med barnet under läsning. Slutsats: Språkstegen gör det möjligt att nå fler föräldrar och ge dem kunskap och tips för att stötta barnens språkutveckling genom interaktiv högläsning. Projektet bidrar också till att ge föräldrarna en bättre förståelse för vikten av samspel med barnet genom högläsning.

Bakgrund: Barn som växer upp i socioekonomisk utsatthet löper större risk att drabbas av ohälsa genom hela livet. Ett flertal projekt har prövats i arbetet med proportionell universalism, vilket innebär att generella åtgärder anpassas till prioriterade gruppers behov. Ett exempel på detta arbete är utökade hembesök inom barnhälsovården som utförs tillsammans med familjestödjare från Socialtjänsten. Utvärderingar av tidigare projekt med utökade hembesök inom barnhälsovården har visat på goda långsiktiga resultat. Att studera personalens upplevelser av att arbeta i samverkan med utökade hembesök kan bidra till en djupare kunskap kring utvecklingen av arbetssätt för att främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors och familjestödjares upplevelser av att i samverkan arbeta med utökat hembesöksprogram. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 deltagare från barnhälsovård och socialtjänst i Västra Götalandsregionen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Personalens upplevde att arbetet med utökade hembesök har givit bättre samverkan tvärprofessionellt som även kunde utnyttjas i det övriga dagliga arbetet. Arbetssättet beskrevs ta extra tid och resurser jämfört med traditionellt barnhälsovårdsarbete. För att framgångsrikt arbeta på detta sätt krävdes ett personligt intresse för förebyggande arbete. Resultatet visade att arbetssättet synliggjorde och neutraliserade socialtjänstens resurser för att kunna hjälpa fler med den rådgivning och det stöd som fanns att tillgå. Slutsats: Personalen upplevde att samverkan hade givit en ökad kunskap om respektive professioner och en lättare kommunikation dem emellan. Hembesöken upplevdes bidra till en mer avslappnad relation till familjerna och synliggjorde samhällets stödjande resurser. / Background: Children who grow up in socio-economic vulnerability are at greater risk of suffering from ill health throughout their lives. Several projects have been tested in within the frame of proportional universalism, which mean that general measures were adapted to the needs of priority groups. An example of such work is extended home visits in child health care services, which are carried out by child health care nurses in collaboration with family caregivers from the Social Services. Evaluations of previous projects with extended home visits in child health care have shown good long-term results. Studying the staff's experiences of working in collaboration with extended home visits can contribute to a deeper understanding for methods to promote health. Aim: The purpose of this study was to describe child health care nurses and social workers experiences of working with extended home visiting program in collaboration. Method: Semi structured interviews were conducted with 11 informants from child health care and social services in the Western part of Sweden. Qualitative content analyzis was used to analyze the interviews.Results: The staff experienced that working with extended home visits showed that it has provided better cross-professional collaboration that could also be utilized in the other daily work. This approach took extra time and resources compared to traditional child health work. To work successfully in this way, a personal interest in preventive work was required. The result showed that the working method made visible and neutralized the resources of the social services to help more people with the counseling and support that was available. Conclusion: The staff experienced that the collaboration provided increased knowledge of the respective professions and facilitated communication between them. The home visits contributed to a more relaxed relationship with the families and made visible the supportive resources of the community.

Bakgrund: Utökade hembesöksprogram inom barnhälsovården är en relativt ny metod i Sverige som har som syfte att främja relationen mellan föräldrar och barn. Förhoppningen är även att relationen till barnhälsovårdssjuksköterska och familjestödjare stärks vilket underlättar att kontakt tas när familjen behöver det. Målet är att kunna ge det stöd som behövs till familjer vilket i sin tur påverkar barnen positivt. Det är angeläget att studera föräldrars erfarenheter av utökade hembesöksprogram för att få den kunskap som behövs för att utveckla dessa program. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av deltagande i ett utökat hembesöksprogram på en barnhälsovårdscentral i Sverige. Metod: Metoden som användes i denna studie var kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom 14 kvalitativa intervjuer med totalt 17 föräldrar som hade deltagit i utökade hembesök i projektet Tillsammans för barnen. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det utökade hembesöksprogrammet ledde till en tryggare start som förälder. Föräldrarna tyckte att de utökade hembesöken underlättade deras tillvaro, både genom att det var praktiskt att slippa åka iväg och genom att de var lugnare än besök på barnhälsovårdscentralen. Föräldrarna kände sig mer avslappnade och trygga i sin hemmiljö och upplevde att barnen kände detsamma. Föräldrarna tyckte att det var lättare att prata med barnhälsovårdssjuksköterskan och familjestödjaren när de var i sitt eget hem och vågade öppna sig mer kring sina känslor och tankar. Relationen till barnhälsovårdssjuksköterskan och till familjestödjaren upplevdes bli starkare. Föräldrarnas kunskap kring såväl barns utveckling och hälsa som barnhälsovårdens och socialtjänstens uppdrag upplevdes öka. Föräldrarnas helhetsbild av det utökade hembesöksprogrammet var positiv och många uttryckte att de önskade att utökade hembesök skulle bli standard. Slutsats: Utökade hembesöksprogram kan främja föräldrarnas relationer med sina barn och stärka relationen till barnhälsovårdssjuksköterska och familjestödjare. Hembesöken upplevdes ge ökad kunskap hos föräldrarna när det gäller barns hälsa och utveckling. De kunde också bidra till ökad kunskap om barnhälsovården och socialtjänsten. För föräldrar som var nyinflyttade i landet kunde hembesöken bidra till en ökad förståelse för det nya samhället de nu är en del av. / Background: In Sweden extended home visits are a relatively new method within the child health care with the purpose to strengthen the relationship between parent and child. The expectations are that the home visits also will strengthen the families' relationship with the child health care and the social services, thus ensuring contact is made by the parents when needed. The aim is to make sure the children and their families receive the support they need, which will have a positive impact on the children's wellbeing. Knowledge about parents' experiences of the extended home visits are vital to enable a development of the program to its fullest potential. Aim: To describe the experiences of parents who have participated in an extended homevisiting program within the child health care setting together with their children. Method: Qualitative method with an inductive approach. Interviews were analyzed with qualitative content analysis. 14 interviews were conducted with a total of 17 informants. Results: Extended home visits made the parents feel more secure. The parents thought that the extended home visits made their everyday life easier by not having to travel to the childhealth care center and that the home visits were calmer than visits to the child health carecenter. Parents felt more relaxed in their home environment and believed the same to be true for their children. The parents found it easier to talk to the child health care nurse and socialworker in their own home and to open up with regards to their feelings. The relationship with the child health care nurse and the social worker was perceived as strengthened. Parents felt that they had gained a deeper knowledge about not only the health and development of children but also about the work of the child health care and the social services. Conclusion: An extended home visiting program can strengthen the relationship between parent and child and give parents a greater sense of security in their parenthood. Home visits facilitates communication with child health care nurses and social workers and increases the parents' knowledge about a child's health and development. It can also give an increased insight in the roles of the child health care and the social services. For parents who are new to the country it can also give a deeper understanding of the society they are now a part of

In Sweden, new parents are always offered a visit from a child health care nurse. Usually the home visit takes place with only the child health care nurse. In a smaller municipality in Sweden, a decision has been made that home visits should take place in teams. The team consists of a child health care nurse and a representative from the Social Services. The aim of this study is to explore the role of emotions and emotional rules in meetings between parents, child health care nurses and representatives from the Social Services that take place in a home environment. The study also aims to investigate how emotions are shaped by the professional role (as child health care nurse and Social Services representative) as well as the place (the home of the parents). The data in the study has been gathered through a qualitative research method and eight interviews were conducted with child health care nurses as well as representatives from the Social Services. The data has been analyzed through sociology of emotions as well as Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study shows that emotional rules and professional emotional rules are most present in the emotional labour that child health care nurses and representatives from the Social Services perform at home visits in teams. The professionals strive to convey and provide security to the new parents by adhering to emotional rules and professional emotional rules. Furthermore, it appears that the professional role and the place are of great importance for the role of emotions during home visits. Given that the meeting takes place in the private sphere of the home means that the professionals refrain from ending up in a discussion with the parents. However, they feel more comfortable having that kind of discussion at the health center.

Background: Parenting is life-changing, a stable and secure social network, and a well-functioning relationship contributes to a positive perceived parenting. It’s essential to be able to adapt parenting support and to discover parents with increased need for support early, in which home-visits can be an important part. This study describes parents' experiences of a care intervention that involves professional support in form of extended home-visits during pregnancy and the child's first fifteen months of life. Aim: To describe parents' experiences of receiving support through extended home-visits during pregnancy and the child's first fifteen months of life. Method: Qualitative study with inductive approach. Twelve semi-structured interviews were conducted. Phenomenographic method was used for data analysis. Results: Parents' experiences of receiving support through extended home-visits resulted in three categories: The place and form of the meeting are important for parents' sense of coherence; Home-visits promote parents' sense of security and strengthen the parental role; Home-visits promote parental involvement, integration and relationships. Parents described that everything fell into place and became more real when they received support at home. Conclusion: Home-visits and support in the home environment increased parents' sense of coherence, participation, sense of security and strengthened their role as parents.

Bakgrund: Ökade fall av barnolyckor och språkstörningar hos barn har blivit vanligare enligt forskning. BHV-sjuksköterskor i Sverige innehar nyckelrollen i det hälsofrämjande arbetet för att motverka detta. Arbetet sker i möten på barnavårdscentral och i hemmet vilket medför en samlad bild för att kunna hjälpa föräldrar i sitt föräldraskap. Forskning på BHV-sjuksköterskors upplevelser om hälsofrämjande arbete kring barnsäkerhet och språkstimulans vid åtta månaders hembesök är begränsad. Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete med fokus på barnsäkerhet och språkstimulans vid hembesök när barn är åtta månader. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem distriktssjuksköterskor och fyra specialistsjuksköterskor med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar inom barnhälsovården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat som framkom från analysen är att hembesök ger en helhetsbild som beskrivs genom tre huvudkategorier, hemmiljön katalysator för hälsosamtalet, hembesök främjar relationer och utvecklar flexibla strategier. Dessa beskrivs i åtta underkategorier. Konklusion: BHV-sjuksköterskornas upplevelser är att hembesök ger en helhetsbild av familjen som inte går att ersätta med ett besök på BVC. Huvudfokus för BHV-sjuksköterskorna är att ge individuellt stöd till hela familjen, stärka föräldraskapet och jobba hälsofrämjande för familjens hälsa, vilket är viktigt för barns framtidsutveckling. / Background: Increased cases of child accidents and language disorders in children have become more common according to research. CHC-nurses in Sweden play a key role in the health promotion work to counteract this. The work takes place in meetings at the child care center and at home to get an overview to be able to help parents in their parenting. However, research focusing on CHC-nurses' experiences of their role of health-promoting work in child safety and language stimulation during eight-month home visits is scarce. Aim: The aim of the study was to illustrate CHC-nurses` experiences of healthpromoting-work with a focus on child safety and language stimulation during home visits when children are eight months old. Methods: A descriptive qualitative study with semi-structured interviews were conducted with five district nurses` and four qualified nursing professionals specializing in the care of children from birth to adolescence working in primary health care for children. Interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The theme that emerged from the analysis is that home visits provide a holistic view which is described through three main categories, the home environment is a catalyst for the health conversation, home visits promote relationships and develop flexible strategies. These are described in eight subcategories. Conclusion: The BHV nurses' experiences are that home visits provide an overall picture of the family that cannot be replaced by a visit to BVC. The main focus for the BHV nurses is to provide individual support to the whole family, to strengthen parenthood and work to promote health for the family's health, which is important for children's future development.

Bakgrund: Barnhälsovården (BHV) genomför universella insatser till alla barn och deras föräldrar och riktade insatser till de familjer som har särskilda behov. Hembesök är en arbetsmetod som används av BHV-sjuksköterskan och kan göras av olika orsaker. Dels som en del av de universella insatserna, dels som en riktad insats till familjer i behov av extra stöd.   Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med universella och riktade hembesök inom barnhälsovården. Metod: En kvalitativ studie. Femton specialistsjuksköterskor inom BHV intervjuades. Innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod. Resultat: BHV-sjuksköterskorna har positiva erfarenheter av hembesök som en användbar arbetsmetod både universellt och riktat, men att det är tidskrävande med hembesök. BHV-sjuksköterskornas erfarenheter visar att hembesök ger goda förutsättningar för att kunna etablera en god vårdrelation med familjen. BHV-sjuksköterskorna upplever att både barnen och föräldrarna är tryggare i hemmiljön.  Föräldrarna vågar öppna sig mer och det underlättar för BHV-sjuksköterskan att bedöma barnets hälsa när barnet är tryggare. Samarbete med andra professioner vid hembesök upplevs i vissa situationer som ett bra stöd. Slutsats: Barnet och föräldrarna upplevs tryggare i hemmet än på mottagningen och hembesök ger därför goda förutsättningar för att bygga upp en förtroendefull vårdrelation med familjen. Universella hembesök ger BHV-sjuksköterskorna möjlighet att identifiera familjer med behov av riktat stöd och riktade hembesök kan vidare bidra till att alla familjer får en ökad möjlighet till likvärdig hälsa. / Background: The Child Health Care (CHC) offer universal interventions to all children and their parents, as well as targeted intervention for families with specific needs. One method used by the CHC-nurse is home visits and they can be performed for different reasons. Partly as a component of the universal support, partly as a targeted intervention to families in need of extra support. Purpose: To describe nurses experiences working with universal as well as targeted home visits in Child Health Care. Method: A qualitative study. Fifteen specialist nurses were interviewed, and content analysis has been used to analyse the interviews. Results: The CHC-nurses find home visits as a positive and useful method, both for universal and targeted purpose. However, it is a time-consuming method. Their experiences show that the method facilitate caring relation with the family. The nurses experience that both children and their parents are much safer in their home environment. The parents dare to open up more and it makes it easier for the Child Health Care Nurses to assess the child’s health and development. Cooperation with other professions when making home visits can be supportive in certain situations. Conclusion: The child and the parents are seemingly more at ease at home than at the clinic. As a consequence, home visits lead to good opportunities to establish a caring and trustful relation with the family. Universal home visits offer the possibility to identify families in need of more targeted support. Targeted home visits can contribute to promote every families the opportunity to access equal health.