Studiens syfte är att undersöka och analysera hur uppbyggnaden av förskolans fysiskainomhusmiljö kan bidra till olika handlingserbjudanden för barnen. I denna kvalitativastudie använder vi oss av observationer som metod. Vi utgår från det sociokulturellaperspektivet på lärande där vi fokuserar på begreppen det kompetenta barnet och denproximala utvecklingszonen. Vi har även undersökt miljön utifrån begreppen starktoch svagt kodade rum. Resultatet visar att materialet är begränsat och mycket avmaterialet finns inte tillgängligt för barnen. Slutsatsen är att som förskollärare har manflera olika perspektiv att ta hänsyn till exempelvis barnens utveckling och barnensomsorg. Förskolläraren behöver skapa miljöer som bidrar till utveckling för alla barnsamtidigt som miljöns utformning behöver vara en trygg plats för samtliga barn i gruppen.

Förskolan är en plats där många barn växer upp, lär och utvecklas. Därför är medvetenhet om förskolans lärmiljö och dess betydelse viktig, vilket även framhålls i forskning. I denna studie ville vi ta reda på och bidra med kunskap om hur förskollärare ser på och utformar den fysiska lärmiljön inomhus, med fokus på barns egeninitierade lek. Vi ville ta reda på hur lärmiljön utformas och varför samt vad förskollärarna uppfattar som främjande och hindrande i lärmiljön gällande barns lek. Studien genomfördes med kvalitativ metod där åtta verksamma förskollärare intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns en generell medvetenhet kring hur lärmiljön utformas och att det finns en strävan efter att utforma lärmiljöerna utifrån barnens behov och intressen. Det visar sig dock att lärmiljön också utformas utifrån pedagogernas perspektiv, där vissa lekar också aktivt hindras. Det framgår också en tydlig vilja bland majoriteten av förskollärarna att ha allt material tillgängligt för barnen men att på grund av ramfaktorer som åldersblandade grupper gör att visst material behöver förvaras oåtkomligt för barnen. Resultatet visar att introduktion av material är viktigt för att barn ska få möjlighet att skapa en förståelse för materialet i lärmiljön samt hur det kan användas.

Denna studie handlar om förskollärares arbete med barns grovmotoriska utveckling inomhus på förskolan. Kvalitativa intervjuer med förskollärare från olika förskolor ligger till grund för studiens resultat. Datan som inhämtades vid intervjuerna transkriberades och kategoriserades. Datan analyseras med begrepp hämtade från utvecklingspedagogiken samt från Gibsons (1986) teori om affordance. Resultatet av studien visar en stor bredd vad gäller material och utrymmen för grovmotorisk utveckling mellan de olika förskoleavdelningarna. Förskollärarna beskriver att undervisning sker både spontant och planerat och det framkommer i studien att förskollärarnas förhållningssätt spelar en nyckelroll för vilka möjligheter barn ges att utveckla sina grovmotoriska färdigheter.

Sverige rör sig mot ett mer energieffektivt samhälle för att minimera CO2-utsläpp. Byggsektorn är en av de sektorer som bidrar till mest energiförbrukning. För att minska på energiförbrukningen har man börjat bygga passivhus som är välisolerade byggnader med minimala köldbryggor och hög lufttäthet. Uppvärmningssystemet ska ta tillvara på all värme som alstras i byggnaden. Med tanke på byggsektorns stora miljöpåverkan vill man kompensera det genom att bygga energieffektivt, där passivhusen är ett steg i rätt riktning då de förbrukar mindre energi under förvaltningsskedet. Vi människor tillbringar 90 % av vår tid inomhus och därmed har inomhusmiljön en stor påverkan i vårt liv. Den fysiska miljön avgör hur man mår inomhus och kan bidra till välbefinnande för de som vistas i byggnaden. För att utreda hur brukarna upplever passivhusen har det bedrivits en enkätundersökning i referensområdet Pumpkällehagen som består av 18 passivhus i Viskafors. Enkätundersökningen syftade till att upplysa brukarens upplevelse av inomhusmiljön och hur man kan åtgärda eventuella problem. Totalt är det 8 enkätsvar som resultatet utgår ifrån. Brukarna upplever att det är för kallt på vinterperioden och för varmt på sommarperioden, samt att det är lyhört mellan rummen och en viss temperaturskillnad i boendet. Dock är ljud- och ljusmiljön i boendet väldigt god. Problemet med att det är för kallt på vintern kan bero på otätheter i dörrar och att värmeåtervinningen ligger på mindre än 85%. Problemet med att det blir för varmt på sommaren beror på dålig solavskärmning samt att man inte vädrar byggnaden på rätt sätt. Brukarna som har fått information om hur huset ska skötas har en bättre upplevelse av inomhusmiljön än de som inte har fått informationen. Detta tyder på att det finns en tydlig korrelation mellan god inomhusmiljö och att man har fått information om hur boendet ska skötas. / Summary Sweden is moving towards a more energy-efficient society to minimize CO2 emissions. The construction sector is one of the sectors that contributes to the most energy consumption. To reduce energy consumption, they have started to build passive houses, which are well-insulated buildings with minimal thermal bridges and high air density. The heating system must make use of all the heat generated in the building. Given the construction sector's large environmental impact, they want to compensate by building energy efficiently, where passive houses are a step in the right direction as they consume less energy during the management stage.  We humans spend 90% of our time indoors and thus the indoor environment has a major impact on our lives. The physical environment determines how one feels indoors and can contribute to the well-being of those staying in the building.  To investigate how the user experiences, a survey has been conducted in the reference area Pumpkällehagen, which consists of 18 passive houses in Viskafors. The survey aimed to inform the user's experience of the indoor environment and how to remedy any problems. In total, there are 8 survey responses on which the results are based. The users feel that it is too cold in the winter period and too hot in the summer period, and they feel that it is responsive between the rooms and a certain temperature difference in the accommodation. However, the sound and light environment in the accommodation is very good. The problem of it being too cold in winter can be due to leaks in doors and heat recovery being less than 85%. The problem with it being too hot in the summer is due to poor sun shielding and not ventilating the building properly. The users who have received information about how the house should be maintained have a better experience of the indoor environment than compared to those who have not received information. So, this indicates that there is a clear correlation between a good indoor environment and that you have received information about how the accommodation should be maintained.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare planerar och utformar inomhusmiljön för att stimulera barns språkutveckling. Studien bestod av två delstudier. Delstudie I intervju och delstudie II observation. Insamlingsmetoden för delstudie I intervju var semistrukturerade intervjuer och fem förskollärare intervjuades. Insamlingsmetoden för delstudie II observation utgick ifrån samma fem förskolor. Delstudierna fokuserade på att synliggöra skillnader och likheter mellan hur fem förskolor med och utan särskild pedagogisk inriktning utformar inomhusmiljön för barns språkutveckling. Förskolorna som deltog i studien var en Waldorfförskola, en Montessoriförskola, en Reggio Emilia inspirerad förskola, samt två kommunala förskolor. För att granska och analysera den insamlade dataempirin från de båda delstudierna användes metoden tematisk analys. Studien baserades på den sociokulturella teorin då det som undersöktes var hur miljön och förskollärarens förhållningsätt kan vara stimulerande faktorer för att utveckla barns språk- och litteracitetsprocessser.   I förhållande till tidigare forskning kan vi se likheter kopplat till vår egen studie där miljön får en stor betydelse för barns språkutveckling. I relation till vår egen studies resultat kan vi se att resultatet bekräftar den tidigare forskningen. De huvudsakliga resultaten som synliggjordes var hur språket hade en central plats i alla aktiviteter på förskolorna. Det framkom även att miljöestetiken hade en betydande roll för att möjliggöra hur barnen kunde utveckla sina språkkunskaper vidare. Ur empirin kunde vi urskilja att förskolorna arbetade med varierande språkverktyg där vi kunde se både likheter och skillnader mellan förskolorna. Den största skiljelinjen som framträdde var mellan förskolorna med pedagogisk inriktning. Det framkom att Waldorfförskolan arbetade mycket med att inspirera barns föreställningsförmåga och fantasi för att utveckla barns språkutveckling. Materialet och miljön kunde användas och formas utefter barnets egna tankar och upplevelser. Montessoriförskolan arbetade utifrån ett mer styrt material som fokuserade på att barnen skulle få möjlighet till att utveckla färdigheter och tillägna sig skolförberedande kunskaper. Det fanns specifikt framtagna redskap för att utveckla barns språkutveckling. Den Reggio Emilia inspirerade förskolan och de två kommunala förskolorna arbetade mycket med lekstationer där språkfrämjande aktiviteter skedde genom leken i samspel med andra. En slutsats som framkom var att alla förskolor ifrån studien arbetade med liknande språkmaterial och använde sig av leken som ett centralt redskap för att utveckla barns språk- och litteracitetskunskap. En slutsats som kan dras är att förskollärarna vill anpassa miljöerna så att de är utformade och inredda efter barnens behov och intressen för att stödja dem vidare i sin språkprocess.

I denna studie har vi undersökt pedagogers uppfattningar om inomhusmiljön på förskolan, samt vad de anser som viktiga faktorer i utformandet. Vi har undersökt detta genom att använda oss av fokusgruppsintervjuer som metod, där vi har intervjuat sju arbetslag där två pedagoger per arbetslag har deltagit. I studien har vi intervjuat både privata och kommunala förskolor där alla är från samma kommun. I resultatet har vi analyserat fokusgruppsintervjuerna med en diskursanalys och utifrån analysen blev fyra lärmiljöer synliga. Dessa lärmiljöer har vi sedan analyserat utifrån vår tolkning av Engeströms verksamhetsteori, där vi har delat upp varje lärmiljö i tre kategorier som vi sedan satt in som noder i verksamhetssystemet. Det tema som vi kunde se i alla arbetslags intervjuer och det som vi ser som den största likheten utifrån resultatet, var att utgå från barns intressen och behov vid utformningen av inomhusmiljön. / <p>Betyg i Ladiok 2022-06-05.</p>

Syftet med studien är undersöka och bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med att främja barns inflytande och delaktighet på förändringar av förskolans inomhusmiljö i relation till vad läroplanen säger om barns inflytande och delaktighet i förskolan. Metoden som jag använde mig av för att samla in min data var genom enkäter, totalt svarade 23 förskollärare på enkäten. Materialet har tolkats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I enkäterna kommer det fram att förskollärarna arbetar med att främja barns inflytande och delaktighet i utformandet av förskolans inomhusmiljö i relation vad som står i läroplanen för förskolan. De arbetar med att uppmuntra och erbjuda barnen möjligheter att påverka verksamheten och uttrycka sina åsikter i förändringar av förskolans inomhusmiljö. Min analys av enkäterna visar att förskollärarna arbetar aktivt med barnens inflytande och delaktighet, men att delaktighet och inflytande går hand i hand och det är svårt att veta om barnen egentligen har inflytande. Det framgår även att förskollärarna har svårt att veta vad och hur man ska förhålla sig till inflytande i relation till miljön och barnen.

The purpose of this report was to find out if there were any differences in how the indoor environment was experienced in environmentally certified school buildings compared with similar conventional buildings. For that two certified school buildings, Vegaskolan in Vännäs and Hedlunda preschool in Umeå was compared with two conventional preschools in Umeå, Solbacken and Skattelden, in terms of how the indoor environment was experienced. This was done using a questionnaire and interviews. The results of the survey showed that Vegaskolan had the lowest percentage among the staff that was bothered by various environmental factors, while Hedlunda preschool had the largest share. Hedlunda also had the highest percentage amongst the staff with health problems. All four buildings surveyed, however, had smaller percentages who were disturbed by noise than preschools in general, and the environmentally certified buildings had an even lower percentage. If this is due to the certification is however difficult to say. Since there were more differences between the two certified buildings, it is difficult to draw general conclusions depending on the building type. Most of the differences showed in this study do not depend on the certification of the buildings, but of other causes. However the environmentally certified buildings are more complex than the conventional buildings, with more things that can go wrong. Therefore it requires more monitoring of the indoor environment after the building is put into use, as well as more information to operators and users in order to prevent adverse health effects, which seems to be the case at Hedlunda.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger resonerar kring organiseringen av inomhusmiljön i förhållande till barns inflytande. Detta har jag undersökt genom att ta reda på vilka handlingserbjudanden som pedagoger vill att deras inomhusmiljö ska förmedla samt vilket inflytande barn ges utifrån dessa handlingserbjudanden. Studien är genomförd via en gruppintervju med ett arbetslag på en svensk förskola i Mellansverige. Resultatet visar att det är lugna handlingserbjudanden som pedagogerna vill förmedla genom sitt sätt att organisera miljön. Detta visas dels genom vilka aktiviteter som pedagogerna erbjuder barnen och dels genom att de medvetet försöker möblera så barnen inte ska inbjudas till spring, hopp och rörelse. Resultatet visar vidare att barnen har inflytande inom de ramar som pedagogerna har satt upp. Eftersom pedagogerna vill att det är lugna aktiviteter som ska förekomma på avdelningen har barnen inflytande att påverka så länge det rör sig om just lugna aktiviteter. Barnen har alltså ett indirekt inflytande som dessutom varierar beroende på om det gäller möblering och tomma ytor, material, klimat eller aktiviteter och material som ska kopplas till nuvarande mål. Även barnens ålder spelar in på vilket inflytande de ges, framförallt gällande material. / The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding teachers’ belief about the organization of the indoor setting in relation to children’s influence. I have examined this by observing what affordances teachers wish their indoor stetting to convey and what influence children are given based on these affordances. The study was conducted through a group interview with a team in a Swedish preschool in central Sweden. The result show that the affordances teachers wish to convey through their way of organizing the indoor setting are calm activities. This is shown partly through what activates teachers present to the children and partly through the way that teachers consciously furnish to avoid children from running and jumping. Further result show that children are able to practice influence within rules stipulated by the teachers. Since teachers convey affordances of a calm nature children may practice influence as long as activates are of a calm nature. This show that children have an implied influence witch also varies depending on if it relays to furnishing and empty spaces, material, climate or activities and material connected to present objects. Children’s age is also a factor which affects what influence they are given, especially regarding materials.

Vårt valda problemområde grundar sig i att pedagoger inte är närvarande i barnens fria leksamtidigt som pedagoger behöver vara närvarande för att stötta barnen i deras sociala samspel. Eftersom den forskning vi tagit del av enbart fokuserat på hur barns samspel gynnas i de oplanerade miljöerna har fokus i denna studie blivit på de planerade miljöerna inomhus. Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare möjliggör eller begränsar för ett socialt samspel mellan de yngre barnen i förskolans inomhusmiljö. Våra frågeställningar handlar om hur förskollärares användande av artefakter och kommunikation begränsar eller möjliggör ett socialt samspel mellan barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs tankar och idéer om lärande och utveckling. Tre observationer har genomförts på en förskola där 10 barn och tre förskollärare deltagit. Resultatet pekar på att förskollärares användande av  kommunikation och artefakter både kan begränsa och möjliggöra ett socialt samspel mellan barnen. Ofta används kroppsspråket som förstärkning till det förskollärarna säger med hjälp av språket. Beroende på hur förskollärarna använde sig av artefakterna i den fria leken bidrog detta till både begränsningar och möjligheter för barnens sociala samspel. Genom att begränsa antalet artefakter i den fria leken kan detta ibland gynna barnens sociala samspel. Genom att endast använda sig av det verbala språket, hamnar förskolläraren i fokus vilket gör att det sociala samspelet mellan barnen begränsas på ett större plan. Förskollärarnas användande av lösa artefakter bidrar till att barnen får möjligheter till att utmana sig själva och deras egna fantasi.