Bakgrund: Motivation på arbetsplatsen handlar om att attrahera och behålla personal. Det finns olika typer av motivationsfaktorer och tre av dem är karriärmotivation, yttre motivation samt inre motivation. Syfte: Syftet med detta arbete är att studera hur ledare arbetar för att stärka s medarbetares karriärmotivation, yttre motivation och inre motivation utifrån Växjö Kommuns omsorgsförvaltning.  Metod: Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt, med ett hermeneutiskt synsätt. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledare inom Växjö Kommuns omsorgsförvaltning. Till intervjuerna förbereddes 32 frågor.  Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av de sex intervjuer som genomfördes. Det bygger på ledarnas aspekter kring hur de stärker medarbetarnas karriärmotivation, yttre motivation och inre motivation.  Slutsats: Ledarna inom omsorgsförvaltningen arbetar till största del med att främja                    karriärmotivation och yttre motivation hos sina medarbetare. De arbetar även med att främja den inre motivationen men fokuset ligger på de två andra formerna av motivation. Ledarna är noga med att ha en nära och daglig kontakt med sina medarbetare och detta främjar alla tre formerna av motivation.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om mellanstadielärare och skolbibliotekariers uppfattningar om läslust och på vilka sätt den kan stimuleras genom undervisning och annat läsfrämjande arbete, samt vilken betydelse lärare och skolbibliotekarier har för elevernas läslust. Studien bygger på tre lärares och två skolbibliotekariers uppfattningar varvid en kvalitativ metod och en fenomenografisk metodansats har använts. Datainsamlingen har genomförts i form av tematiska semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i det sociokulturella perspektivets syn på lärande som genomsyrar studiens samtliga delar med undantag från dataanalysen, vilken genomfört utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att det finns ett antal faktorer som anses vara fördelaktiga i det läsfrämjande arbetet. Exempelvis framhåller lärarna att det är viktigt att vara insatt i elevernas läsning och påvisa ett eget intresse för böcker och läsning. Ytterligare anses det egna valet av litteratur och möjligheten till schemalagd läsning i skolan ha positiva effekter på elevernas läslust. Högläsning, social interaktion, läsförståelse och en god läsförmåga betraktas också som gynnsamma faktorer. Skolbibliotekarierna konstaterar att ett inbjudande skolbibliotek där böcker frontas och synliggörs är viktigt för att eleverna ska kunna finna böcker av intresse. Vidare framhålls att ett gediget utbud av ny och aktuell litteratur tenderar att stimulera elevernas läslust. Dessutom anser de att en personlig relation till eleverna är en förutsättning för att sedermera kunna guida och vägleda dem i sina litterära val. Bokprat lyfts fram som en viktig läsfrämjande insats med syfte att inspirera och stimulera eleverna till läsning. Avslutningsvis menar skolbibliotekarierna att lästävlingar, läsutmaningar, bibliotekraster och bokcirklar är ytterligare tillvägagångsätt för att stimulera elevernas läslust. Nyckelord: Inre motivation, lärare, läslust, samarbete, skolbibliotekarier, undervisning / The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers and school librarians, both individually and in interaction, can stimulate students' desire to read. The study is based on the views of three teachers and two school librarians, using a qualitative method and a phenomenographic method approach. The data collection has been carried out in the form of thematic semi-structured interviews. The study's theoretical starting point is based on the socio-cultural perspective's view of learning that permeates all parts of the study with the exception of the data analysis, which was carried out on the basis of a phenomenographic analysis model. The results show that there are a number of factors that are considered to be beneficial in the reading promotion work. For example, teachers emphasize that it is important to be familiar with students' reading and demonstrate their own interest in books and reading. Furthermore, one's own choice of literature and the possibility of scheduled reading in school are considered to have positive effects on students' desire to read. Reading aloud, social interaction, reading comprehension and a good reading ability are also considered favorable factors. The school librarians state that an inviting school library where books are fronted and made visible is important for the students to be able to find books of interest. Additionally, it is emphasized that a solid range of new and current literature tends to stimulate students' desire to read. In addition, they believe that a personal relationship with the students is a prerequisite for later being able to guide and guide them in their literary choices. Book talk is highlighted as an important reading promotion effort with the aim of inspiring and stimulating students to read. In conclusion, the school librarians believe that reading competitions, reading challenges, library breaks and book circles are further approaches to stimulate students' desire to read. Keywords: Collaboration, desire to read, intrinsic motivation, school librarian, teacher, teaching.

Denna studie gjordes för att undersöka om samtalsmetoden Livsspelet, som vuxit fram ur klinisk verksamhet, har kopplingar till motivationsteorin Self-determination theory (SDT). Ett framträdande drag hos denna teori är framhävandet av tre psykologiska behov som antas ha betydelse för människors motivation och utveckling: Kompetens, autonomi (självbestämmande) och samhörighet. För att uppnå syftet konstruerades ett analysinstrument, avsett att undersöka om och hur samtalsledarens yttranden kunde kopplas till uppfyllandet av de tre grundbehoven. Tio inspelade samtal med en klient transkriberades. Samtalsledarens samtliga yttranden kodades enligt analysinstrumentet och placerades in i en av 18 kategorier, under fem olika teman. Därefter räknades antalet yttranden i de olika kategorierna för att undersöka hur stor del av samtalsledarens yttranden som kunde kopplas till de tre grundbehoven. Resultatet av undersökningen visade att en majoritet av samtalsledarens yttranden kunde kopplas till de tre grundbehoven kompetens, autonomi och samhörighet.

Ideella föreningars existens är beroende av motiverade volontärer men de har sällan möjlighet att använda sig av monetära ersättningar som exempelvis löner och bonusar som vinstdrivande företag. Syftet med denna studie är därav att öka förståelsen kring hur informella och formella motivationssystem kan vara utformade i ideella föreningar och hur det påverkar volontärers motivation. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där en av Sveriges största Friskis & Svettis-föreningar valts som studieobjekt. En inledande genomgång av teoretiskt ramverk resulterade i studiens fokus på tre grundbehov; social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande. Dessa användes som utgångspunkt för studien och med inspiration från en abduktiv ansats justerades innehållet i kategorierna under studiens gång. Utifrån intervjuer med sex respondenter från olika områden och hierarkiska nivåer drogs slutsatsen att motivationssystem i ideella föreningar kan vara utformade efter social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande, varför benämningarna på kategorierna återfinns i analysen. Studiens resultat visar vidare att motivationssystem med denna uppbyggnad kan öka motivationsnivån hos volontärer som redan drivs av självbestämd inre motivation men inte hos det fåtal som drivs av yttre motivation. Detta tillsammans med att motivationssystem i ideella föreningar kan bestå av ett högt antal åtgärder för att motverka att volontärer säger upp sig över dagen står i kontrast med de vinstdrivande företag som motiverar anställda med hjälp av löner.

Den ideella sektorn ses som komplex och heterogen, vilket försvåras ytterligare av att många organisationer idag efterliknar den struktur av vinstdrivande företag. För att belysa detta har uppsatsen som syfte att undersöka en egen kategori av ideella organisationer som genom sin egna lagstiftning differentierar sig från andra organisationer, nämligen studentnationerna vid Uppsala universitet. Stockholms nation, Södermanlands-Nerikes nation och Östgöta nation analyseras i syfte att undersöka hur styrsystem och kontrollmekanismer används för att kontrollera beteenden hos den ideella arbetskraften bestående av studenter, samt motivationens betydelse i styrprocessen. Den metodiska ansatsen för studien är genom intervjuer med personer inom nationernas ledning. Resultaten visade att nationernas styrprocesser var likartad, med övervägande fokus på belöning/kompensation, administrativa kontroller och kultur och mindre på planering och cybernetik. Studiens slutsats poängterar studenternas inre motivation som avgörande vid utformningen av nationernas styrprocess, utan en upplevd inre motivation blir tillämpningen av styrsystem och kontroller ett meningslöst projekt.

Många av studierna som görs gällande rollspel i historia handlar om längre former avrollspel som sträcker sig över flera lektioner. Mot denna bakgrund valde vi att i dennakvalitativa studie undersöka om det gick att hålla en kortare variant av rollspel som gåratt rama in under endast en lektion. Vi har valt att kalla denna kortare variant förrollskådespel. Vi tog användning av inre och yttre motivationsteorier samt variationsteorisom grund för vår analys av detta. Under en tvåveckorsperiod samlade vi in material frånen klass med 17–18-åringar på en svensk gymnasieskola. Materialet bestod av enobservation och fyra gruppintervjuer med eleverna, samt en singelintervju med läraren.Resultatet visar att rollskådespel gör att elever får en uppfattning av en varieradundervisning. Det visade också att eleverna får ett ökat intresse och en ökad motivationför historieämnet. Vi kom också fram till att många av de fördelar som presenteras istudier gällande rollspel även finns i vårt rollskådespel och att det därmed fungerar välsom ett undervisningsverktyg.

Denna uppsats undersöker begreppet spelifiering och dess funktion i kontext till motivation. Intentionen med uppsatsen är att läsaren ska kunna få en ökad kunskap inom ämnet, samt förstå hur ett arbete kan se ut inom spelifierings-projekt. Uppsatsen baseras på två fallstudier där två intervjuer och tre observationer har genomförts vid olika tillfällen. Intervjuer och observationer har gjort hos GreenHatPeople som arbetar med att ta fram spelifieringar och intervju med kunden NordLock har även genomförts. Observationer under ett projekt mellan GreenHatPeople och handbollsklubben HK Malmö har också gjorts. Projektet har gått ut på att engagera publiken vid de timeouts som äger rum i en handbollsmatch genom att implementera en spelifiering vid de tillfällena. Resultatet presenterar betydelsefulla aspekter som företag kan se till vid spelifierings-projekt. Motivation, kul, lärande, och information är några av de aspekter som visats vara betydelsefulla och som kan placeras i en iterativ process. Genomförandena av spelifierings-projekten inkluderar flera olika faser. Bland annat uppstart med information, spelifierings-insatserna, samt feedback. Slutsatserna konstaterar att utformningen av genomförandet i spelifierings-projekt kan variera, men att det finns ett liknande mönster mellan båda fallstudierna. Information tilldelas deltagarna, den digitala spelifierings-satsningen sker och feedback tilldelas deltagarna. Slutsatserna belyser även de aspekter som indikerats vara essentiella för en funktionell arbetsprocess inom projekt med spelifieringar. / This essay examines the concept of gamification and its purpose in context of motivation. The intention of the essay is to provide the reader with an increased knowledge of the subject as well as an understanding of how a project with gamification can be done. The essay is based on two case studies where two interviews and three observations have been conducted on different occasions. Interviews and observations have been made with GreenHatPeople who works with gamification. Interviews with the customer NordLock and observations of a project between GreenHatPeople and the handball-club HK Malmö has also been made. The goal of the project has been to engage the audience more when timeouts occur during the game through implementing gamification at these moments. The result presents significant aspects that companies can consider before starting a gamification-project. Motivation, fun, learning, and information are some of the aspects that has been shown to be important. These are also aspects that can be places in iterative processes regarding gamification. Implementation of the case studies include several phases. Among other things, startup with information, gamification-effort, and feedback. The findings conclude that the design of implementation of gamification-projects may vary, but there is a similar pattern between both case studies. Information is assigned to the participants, the digital gaming effort takes place and feedback is awarded to the participants. The conclusions also highlight the aspects indicated to be essential for a functional work process in gamification-projects.

Det finns tidigare forskning om distansarbete och hur det samverkar med individersmotivationsupplevelser. Distansarbete har ökat i takt med den pågående Covid-19 pandeminoch Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Rekommendationerna har minimerats underen period men återinfördes efter några månader igen, studien avsåg att studera första periodenmed rekommendationer. Medarbetarna på bolåneavdelningen hos Nordea Bank fick välja omde skulle arbeta på kontoret eller på distans. Syftet med studien var att undersöka denupplevda inre motivationen bland medarbetarna på bolåneavdelningen hos Nordea Bankunder tiden med rekommendationer. Undersökningen utgår från Självbestämmandeteorinmed variablerna samhörighet, kompetens och autonomi samt Målsättningsteorin medvariablerna målsättning och feedback. En kvalitativ fallstudie har utförts med avgränsning tillbolåneavdelningen där fyra medarbetare från vardera grupp av arbetssituation har intervjuats.Resultatet visade utifrån Self-Determination Theory att samhörighet har varit viktigt och attkänsla av kompetens funnits under perioden. Autonomi visade på en delad uppfattning ochdet fanns en överensstämmande bild om låg feedback kultur. Hälften av samtligarespondenter har ansett att målsättningen varit hög, de på distans har trots det varit effektivaoch ökat prestationerna. Slutligen har de på distans och en på kontor enligt Goal-SettingTheory känt inre motivation medan de resterande har haft lägre nivå av inre motivation vilketspeglade prestationerna.

Bakgrund: Människors stillasittande beteende är ett av dagens stora folkhälsoproblem och är en betydande riskfaktor för sjukdom och död hos befolkningen över hela världen. I undersökningar om svenska barns aktivitetsvanor visar det sig att tonåringarna är inaktiva större delen av sin vakna tid och att andelen barn med fetma mer än dubblerats de senaste 30 åren. För att främja ungdomars hälsa bör den fysiska aktiviteten öka både i skolan och på fritiden, och för att ändra ett beteende behövs det motivation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns vetenskapligt stöd för att motivationsarbete genom autonomistöd i idrott- och hälsoundervisningen i skolan kan leda till en ökad inre motivation hos eleverna att fortsätta med fysisk aktivitet på fritiden. Metod: Jag har gjort en systematisk litteraturstudie där jag granskat 8 vetenskapliga artiklar där forskargrupper genom skolinterventioner undersökt effekten av autonomistödjande undervisning på idrottslektionerna. Databaserna ERIC, One Search, Web of science citation index samt Pub Med användes i min litteratursökning. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:S granskningsmall. Resultat: Av 8 granskade studier visade 4 signifikanta effekter på ökad motivation till fysisk aktivitet på fritiden medan övriga 4 studier inte kunde stärka det sambandet. Slutsats: Jag fann ett mycket svagt stöd för att autonomistödjande undervisning har effekt på den fysiska aktiviteten utanför skolan. För att bättre kunna analysera hälsoeffekterna av autonomistödjande undervisning behövs det dels längre uppföljningstid, men också längre implementeringstid. Genom att stärka elevers inre motivation till att röra på sig ökar chanserna till att beteendet integreras i livsstilen. Det behövs dock mer forskning för att stärka den hypotesen.

Inledning: Techbranschen är en relativt ny men stor och omfattande bransch som ständigt växer. Techbranschen spelar en viktig roll för Sveriges nuvarande och framtida ekonomi. Därav anses techbolag vara relevanta att studera. I den här uppsatsen är de det transformativa ledarskapet och motivation inom techbolag som kommer att undersökas. Detta eftersom ett lyckat ledarskap och anställda som är motiverade anses som väsentligt för att företag ska kunna bli framgångsrika. Forskningsfråga: Hur motiveras anställda av ett transformativt ledarskap inom techbolag? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och få en förståelse över det transformativa ledarskapets betydelse för anställdas motivation inom techbolag. Genom en ökad förståelse är målsättningen att utveckla ett teoretiskt ramverk. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är uppbyggd av de två centrala delarna transformativt ledarskap och motivation. I den teoretiska referensramen presenteras även Job Characteristics Model som utgör en central del i uppsatsen. Referensramen sammanfattas slutligen i en egen analysmodell. Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats. Vidare har en kvalitativ studie genomförts där respondenter från två olika techbolag bidragit till empirin genom semistrukturerade intervjuer. Litteraturstudien utfördes genom att samla in teorier från tidigare studier.  Empiri: Det empiriska resultatet av de kvalitativa intervjuerna presenteras. Analys: Genom att ha analyserat respondenternas svar framgår det att alla de fyra olika beteendena som det transformativt ledarskap består av har en betydelse för den inre motivationen men i olika stor utsträckning. De beteenden som anses ha störst betydelse för anställdas inre motivation inom techbolag är intellektuell stimulans och individuell omtanke. I slutet av analysen presenteras det teoretiska ramverket som utformats med stöd av studien. Slutsats: Slutsatsen av den här studien är att det transformativa ledarskapet har en stor betydelse för anställdas motivation inom techbolag. Det transformativa ledarskapet har en direkt positiv påverkan på anställdas inre motivation. Intellektuell stimulans och individuell omtanke är de transformativa ledarskapsbeteenden som visade sig ha störst betydelse för anställdas motivation inom techbolag. Vidare visar studien att ledarens egen arbetsbelastning kan påverka det transformativa ledarskapet negativt. I studien har det även framkommit att transformativt ledarskap har en betydelse för anställdas yttre motivation. / Introduction: The tech industry is a relatively new but large and extensive industry that is constantly growing. The tech industry plays an important role in Sweden's current and future economy. Hence, tech companies are considered relevant to study. In this study, it is transformational leadership and motivation in tech companies that will be examined. This is because successful leadership and motivated employees are considered essential for companies to be successful. Research Question: How does transformational leadership motivate employees in tech companies? Purpose Statement: The purpose of this study is to describe and gain a deeper understanding of the transformational leadership significance for employee motivation in tech companies. Through an increased understanding, the goal is to develop a theoretical framework. The theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference is made up of the two central parts of transformational leadership and motivation. The theoretical frame of reference also presents the Job Characteristics Model, which is a central part of the thesis. The frame of reference is finally summarized in a separate analysis model. Method: In this study, an abductive research approach was used. Furthermore, a qualitative study was conducted where respondents from two different tech companies contributed to the empiric through semi-structured interviews. The literature study was performed by collecting theories from previous studies. Empirical data: The empirical results of the qualitative interviews are presented. Analysis: By analyzing the respondents' answers, it appears that all the four different behaviors that transformational leadership consists of have significance for the internal motivation but to varying degrees. The behaviors that are most important for employees' internal motivation within tech companies are intellectual stimulation and individual care. At the end of the analysis, the theoretical framework designed with the support of the study is presented. Conclusion: The conclusion of this study is that transformational leadership is of great significance for employee motivation in tech companies. Transformational leadership has a direct positive impact on employees' internal motivation. Intellectual stimulation and individual care are the transformational leadership behaviors that proved to be most significant for employee motivation in tech companies. Furthermore, the study shows that the leader's workload can negatively affect transformational leadership. The study has also shown that transformational leadership has an impact on employees' external motivation.