The purpose of this study is to examine what motivates adult pupils to participate evening dance classes at School of Dance and Circus. In addition to this, the purpose is to find out if their motivation is more intrinsic or extrinsic. Furthermore, the study aims towards investigating how dance pedagogues can develop their teaching with this specific target group to support the pupil’s interests and desires. The questionnaires of one evening dance course consisting of 11 pupils are analysed with Grounded Theory. The results show that there are 15 motivational factors: Joy, Development in dance, Physical development, Promotion of mental well-being, Other activity and Other form of training, Price, Curiosity, Cognitive development, Challenge, Aesthetics, Different experience of dance class, Social interaction, Prevention of pain and Prevention of injuries. The first six ones can be summarized as Self-fulfilment that work as the basis for the theory of the study. It is also shown that the motivation of the target group is more intrinsic than extrinsic. Promotion of experience of flow and creativity, preference of using mastery goal structures and teaching with direct instructions enforce intrinsic motivation and serve pupils’ interests and desires. These are suggested to dance pedagogues to use for developing their teaching with this target group.

Sammanfattning Bakgrund Detta examensarbete undersökte hur fem personliga tränare i Sverige arbetar med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring under perioden sex månader och framåt. Det teoretiska paradigmet var utformat av self determination teorin (självbestämmande teorin) och den transteoretiska modellen. Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personliga tränare arbetar för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt, för att sedan kunna utvärdera deras arbetssätt utifrån teori inom beteendeförändring och motivation. För att uppnå syftet med uppsatsen formulerades följande huvudfrågeställning: Hur arbetar personliga tränare med motivation för att främja sina klienters beteendeförändring sex månader och framåt? Metod Studien utgick från en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, fallstudie gjordes på gymkedja X där fem personliga tränare intervjuades via telefonintervjuer. I empirikapitlet framställs intervjupersonernas svar som även jämförs med varandra. Till sist kommer analysen där empirin tolkas utifrån tidigare forskning och relevant teori inom området, olika samband mellan teori och empiri framställs. Resultat Följande områden viktiga för en lyckad beteendeförändring: Förflyttning mot inre motivation, få klienterna att uppleva att det nya beteendet är en naturlig del av livet, stärka klienternas vinster med fysisk aktivitet samt förebygga återfall. Slutsats Intervjupersonerna ansåg att arbetet med relationen till klienterna och klienternas relatering till kunskap och miljön där beteendeförändringen äger rum är det viktigaste. Arbetet kring detta ger de personliga tränarna bra förutsättningar för att sedan öka klienternas kompetens och autonomi vilket innebär att klienterna i sin tur drivs mer av inre motivation vilket resulterar i en lyckosam beteendeförändring. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 säger sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen för att stimulera elevernas inre och yttre motivation till läsning. Den metod som användes för att samla in material är semistrukturerade intervjuer. Intervjuer gjordes med fem lärare som arbetar i årskurs 1–3. Utgångspunkten för studien är tidigare forskning om läsmotivation samt teorier om begreppen inre och yttre motivation. Resultatet visar att lärarna arbetar på många olika sätt för att öka elevernas läsmotivation. De använder olika läsutmaningar för att eleverna ska läsa mer och de samtalar med dem om varför det är viktigt att läsa. Däremot visar resultatet att lärarna inte fokuserar på begreppen inre och yttre motivation i någon större utsträckning. Resultatet visar också de svårigheter lärarna möter i arbetet när de ska motivera eleverna till läsning. Lärarna berättade att en del elever inte har någon läskultur hemifrån och att vårdnadshavarna inte är stöttande när det kommer till läsning. Detta anser lärarna vara ett problem då det kan vara svårt att få dessa elever motiverade till läsning.

Motivation in the classroom: Teachers' perspectives on what motivation is; how you attain and sustain it Daniel Kvick 1. Abstract The aim of this essay was to explore the issue of motivation and gain better understanding of what motivation in the school environment is all about.  Is it just a term we use in our everyday life without putting any meaning into what we really mean by it? I have centered my work around the following questions:  What is motivation in school?  What makes for a motivating school task?  How do teachers best motivate their students?  What motivates the teachers?  Why is it that some students just can’t be motivated?  The research for this essay was carried out in two ways.  The first part was to complete an online survey, which was then e-mailed to several teachers in the Laholm area.  The second part consisted of a series of interviews with four different teachers which centered around the questions stated above.  The teachers, who were between the age of 31-51, were all working at Osbecksgymnasiet in Laholm (Upper-Secondary-school) and were all teaching different sets of subjects (English, French, Maths, Swedish, Physical education, and Sciences).  Interviewing teachers from a variety of subjects rather that just focusing on English gave me an opportunity to compare attitudes towards the different subjects.  The interviews were carried out in the school, and varied between 44 minutes to 1 hour and 24 minutes Keywords: motivation, intrinsic motivation, extrinsic motivation, immediacy

En grundfaktor för att en digital tjänst ska komma till användning är vilken motivation den ger användarna. Med detta i åtanke bör de motivationer tänkta användare av en tjänst har, kartläggas och ämnas uppfyllas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur spelifiering kan påverka användares engagemang och motivation för en social speltjänst. Studien utgick ifrån teorimodellen HMSAM (Hedonic-Motivation System Adaption Model), för att förstå hur uppfattad användarvänlighet, uppfattad användarnytta, glädje, kontroll och nyfikenhet kan leda till inre motivation, med tillägget spelifiering som en faktor. En modell och en tes över hur detta kunde samverka skapades, och därifrån undersöktes studiens frågeställning genom semistrukturerade intervjuer, där fokusområdet var en social speltjänst, som hjälper människor att spela tillsammans på travspel, och de tillfrågade användarna lagkaptener för lag som använder sig av tjänsten. Frågor rörande motivation, engagemang, social kontakt och relationer, samt glädje ställdes. Mönster gjordes utifrån resultatet, och dessa kategoriserades sedan inom relevanta områden. Undersökningens resultat visade att tjänsten redan bistår med hög upplevd- användarvänlighet och användarnytta samt kontroll. Områden där motivationen skulle kunna ökas är glädjen och nyfikenheten - även om det i dagsläget finns en del som främjar detta, framkom det att stödet för de två känslorna inte existerar fullt ut. Datan från intervjuerna resulterade i tre gränssnittsförslag på hur spelifiering skulle kunna implementeras för användarna på den befintliga webbsidan. Gränssnitten som togs fram antas öka den inre motivationen genom att bistå med infrastruktur dels för direkt och tydlig kommunikation - som väntas leda till att användarna upplever ökad glädje och nyfikenhet, och dels en möjlighet att tävla lag emellan - som väntas leda till ökad nyfikenhet. Studien visade att bland användarnas största motivation till användning var möjligheten att spela tillsammans, där gränssnitten som tagits fram kan bidra med en starkare social känsla och att underhålla den solidaritet många känner med sitt lag. Vidare testning av gränssnitten behöver göras över en längre period för att kunna verifiera förändringarnas påverkan på det fortsatta engagemanget och motivationen. / A key factor for the use of a digital service is which motivation it provides the users with, where the intrinsic- and extrinsic motivations are triggered by different functions, elements and feeling. With this in mind, the different motivations of the service’s users should be researched and strived to be fulfilled. The purpose of this study has been to examine how Gamification can affect users engagement and motivation regarding a social game service. The theory of the study has been grounded in the theory model HMSAM (Hedonic-Motivation System Adaption Model), to understand how perceived ease of use, perceived usefulness, joy, control and curiosity can lead up to intrinsic motivation, with Gamification as a contributing factor to the motivation. With the support of these two main subjects, a model and thesis were formed on how this could work together. The method used in this study was semi structured interviews, where the focus area was the social game service ‘ATG Tillsammans’ - which provides a platform for people to bet on horse racing together, and the subjects were captains for teams on that platform. The results of the study showed that the service already provides highly perceived ease of use and usefulness, and control. The areas where the motivation could be increased are joy and curiosity - even though they are somewhat supported today, the results indicated that the support wasn’t enough. The data from the interviews resulted in three different interface proposals, where Gamification was significant in the design process. The created interfaces are assumed to increase the intrinsic motivation, by providing an infrastructure for direct and clear communication - which is expected to lead the users perceiving more joy and curiosity, and also an opportunity to compete between the teams - which is presumed to lead to increased curiosity for the service. The study showed that among the users largest motivation for using the service was the opportunity to bet together with others, where the interface proposals could lead to a stronger social feeling och help maintain the solidarity that many feel towards their own team. Further research and testing over time is needed, to be able to verify the alterations effect on the continued engagement and motivation.

Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid. För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.

Hur får matematiklärare tillsammans med specialläraren, ungdomar att efter upprepade misslyckanden med matematik att fortsätta kämpa. Svaret på den frågan kan vara matematisk elasticitet. Matematisk elasticitet är något som skulle vara värt att utveckla hos ungdomar i Sverige. De fyra grundpelarna matematisk elasticitet står på är att eleven har vetskap om: Tro på att hen kan lära sig matematik, värdet av kunskap i sitt framtida liv, för att utvecklas i matematik behöver eleven lägga ner tid på träning i matematik, och att våga bege sig in i utvecklingszonen och att stanna kvar där med hjälp av stöttning från läraren är viktigt. I den semistrukturerade intervjustudien ingick sju personer. Från intervjuerna sorterades citat in i sju kategorier enligt följande: tid, negativa känslor, positiva känslor, motivation, externmiljö, internmiljö och förhållningssätt. Studien visade att trots upprepade misslyckanden så går det att övervinna svårigheter. Ingenting är omöjligt. Det fanns elever med en inre motivation som tack vare det lyckades att klara matematiken trots tidigare misslyckanden. Mycket tack vare matematisk elasticitet. Som speciallärare i matematik är det lätt att fokusera på enstaka saker i matematik som måste läras ut, och att se helheten är lätt att glömma bort. Att istället fokusera på matematisk elasticitet är ett sätt att lära eleven självhjälp och inte bli beroende av vilken lärare som hen har. Komvuxlärarna jobbade med matematisk elasticitet fast de inte var medvetna om begreppet och vad det innebär, instinktivt gjorde de det ändå. / How do the mathematics teacher together with the special teacher get pupils to struggle after repeated failures? Mathematical resilience could be the answer. In a Swedish context this is something needed to develop pupils in mathematics. One way out of this is to focus on three important themes: value, struggle and growth. From this it develops four different knowledges such as having a growth mindset, mathematics can be valuable, struggle and support to stay in the growth zone. Seven persons were interviewed using semi structured interviews. Selected quotes were sorted in seven categories as follows: time, negative feelings, positive feelings, motivation, extern-, intern-environment and treatment. The study shows that if a pupil has difficulties with mathematics things are not hopeless. There were pupils with intrinsic motivation who succeeded after several failures with the help of mathematical resilience. This is valuable to know for special teachers. The math teachers at the adult-school was not aware of that they worked with mathematic resilience, but instinctively they did.

Teleworking is an alternative way of working that has existed for several years and due to the Coronavirus pandemic, that started at the end of 2019, teleworking has increased drastically. For this reason, this quantitative study aims to identify the relation between telework and work motivation in terms of intrinsic and extrinsic motivation. We have constructed 4 hypotheses where we test the relation between work motivation and telework based on different categories of employees through a regression analysis. The results show that intrinsic motivation has a positive correlation with telework while extrinsic motivation shows a neutral correlation with telework. With the help of a descriptive statistic that shows the number 5 on a scale from 1 to 7, it can be stated that participating employees have a positive attitude in terms of how motivated they are with a focus on intrinsic motivation. In terms of extrinsic motivation, we have received the number 4, which indicates that the participants have a neutral attitude. Finally, the data analysis shows that employees who have families with children show higher intrinsic motivation and less extrinsic motivation during teleworking. It has also been found that the more employees work remotely, the higher the internal motivation.

I dagens samhälle blir det allt mer vanligt att människor lider av psykisk och fysisk ohälsa. Detta belastar sjukvården och många människors lidande kan förebyggas genom metoder såsom trädgårdsarbete. Det finns bevisat att trädgårdsarbete kan förebygga och bota livsstilssjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar, strokes, depressioner, diabetes och fetma. I denna studie har vi utgått från den psykologiska teorin Self-determination theory (SDT) som redogör för människors medfödda psykologiska behov. SDT berör de behov som påverkar människors val, dessa behov är autonomi, kompetens och samhörighet. Det teoretiska ramverket SDT presenterar även två olika motivationsområden, “inre” och “yttre” motivation. Studien undersökte om en applikation kan hjälpa till att skapa en “inre” motivation hos människor så att de blir mer inspirerande att vistas i utemiljöer och utföra trädgårdsarbete. Frågeställningen undersöktes genom en designorienterad ansats där vi utifrån de tre grundläggande psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet, itererade fram sex designförslag. Dessa designförslag är menade att informera hur en e-hälsoapplikation kan designas för att främja inre motivation hos användare. / In today's society, people that suffer from mental and physical illness is becoming even more common. This burdens healthcare and many peoples suffering can be prevented through methods such as gardening. There is evidence that gardening can prevent and cure lifestyle diseases such as heart disease, strokes, depression, diabetes and obesity. In this study, we have worked from the psychological theory Self-determination theory (SDT) which describes people's innate psychological needs. SDT mentions that different needs affect people's choices and these needs are autonomy, competence andrelatedness. The theoretical framework SDT also presents two different areas of motivation, “intrinsic” and “extrinsic” motivation. The study examined whether an application can help create an "intrinsic" motivation in people so they become more inspired to engage in outdoor environments and gardening. The issue was investigated through a design-oriented approach where we, based on the three basic psychological needs, autonomy, competenceand relatedness, iterated six design proposals. These design proposals are intended to inform how an e-health application can be designed to promote intrinsic motivation in users.

Syfte Syftet med studien är att undersöka träningsmål och motivation till träning hos gymmedlemmar. Detta för att få ökad kunskap om gymmedlemmar drivs av inre motivation eller yttre motivation och vilka träningsmål gymmedlemmarna har. Förutom det undersöks även om det finns någon skillnad på motivationstyp och träningsmål hos de som tränar i gymmet och de som tränar gruppträning.   Metod Studien bestod av en kvantitativ undersökning i form av enkät. Enkäterna genomfördes med hjälp av färdiga mätinstrument, vilka var BREQ-3 och EMI-2. I undersökningen deltog 82 personer, varav 27 var män och 55 var kvinnor.   Resultat Det starkaste träningsmålet bland medlemmarna var hälsan. Det kom även fram att kroppen hade en tendens att vara träningsmål. Bland gymmedlemmarna drevs de flesta av inre, integrerad och identifierad motivation. Det visades inga stora skillnader bland de som tränade gruppträning och de som tränade gymträning.  Inre motivation var något högra än de som tränade gruppträning (M=4,1) i gym (M=3,9).   Diskussion Sammanfattningsvis visade studien att de mål som de flesta av gymmedlemmarna hade handlade om hälsa. De var mestadels långsiktiga och det visar på att de var motiverade och hade en positiv inställning till att klara träningen. De drevs främst av självbestämmande motivation, det vill säga inre, integrerad och identifierad motivation, detta tyder på att de trivs med sin träning och vet varför de tränar. / Purpose The purpose of the study was to investigate training and motivation goals for the training and motivation of gym members. This in order to gain increased knowledge about gym members is driven by internal motivation or external motivation and what training and motivation goals the gym members have. In addition, it is also investigated whether there is any difference in the type of motivation and training and motivation goals of those who exercise in the gym and those who exercise group training.   Method This is a quantitative study in the form of a survey. The questionnaires were made using ready-made measuring instruments, which were BREQ-3 and EMI-2. 82 people participated in the survey, of which 27 were men and 55 were women.   Results The strongest training and motivation goal among the members is health. It also emerges that the body tends to be training and motivation goals. Most of the gym members are driven by intrinsic, integrated and identified motivation. There were no major differences among those who exercise group training and those who exercise gym training. For example, intrinsic motivation where the group exercise (M = 4.1) is slightly higher than the gym (M = 3.9)   Discussion The goal that most of the gym members have is about health, where they are also mostly long-term, and it shows that they like what they do and have the right attitude to do the workout. Apart from that, it also shows that they are most driven by self-determined motivation, which is inner, integrated and identified motivation, this indicates that they enjoy their training and know why they exercise