Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå.    Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering.   Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys.   Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering.   Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

As of January 1st, 2020, the United Nations Convention on the Rights of the Child was incorporated as a law in Sweden. This raises some questions about how it would influence and implicate the Swedish way of executing youth sports. Several media and experts in children's and youth sports have argued that using selective methods such as ranking or topping the team might not be in accordance with the convention. What the legislation entails and how the convention is taken into account in practice, however, seems to be largely dependent on how this is interpreted by those who are expected to implement it. The purpose of this study is therefore to gain insight into how children and youth coaches interpret the convention and its new status as a Swedish law. We also aim to understand how the coaches reflect on these selective methods from a children's rights perspective. The examination uses a phenomenological approach with qualitative semi structured interviews. The study's theoretical framework consists of three theories. We adopt the perspective of social constructionism to understand how coaches create meaning of the convention, institutional theory to understand how institutionalized logics and values can influence reflections and the theory of deviant conformity to understand how deviations from normative ideas and behaviors are understood and what they are based on. Some of the insights gained from the analysis were as follows: None of the coaches has experienced any change as a result of the convention being incorporated as a law. The convention is perceived as difficult to interpret by most of the coaches and the legitimacy of selective methods is considered to be in a gray zone. Several coaches ́ descriptions indicate that the structure of the Swedish sports movement largely influences their way of reflecting and assenting to the convention. The most frequently occurring problematic aspect regarding practical activities is perceived to be the children's parents. / Vid årsskiftet till 2020 blev de Förenta Nationernas barnkonvention inkorporerad i svensk lagstiftning. Detta väckte en del frågeställningar om hur svensk barn-och ungdomsidrott skulle komma att påverkas. Flera medier och experter inom barnidrott har argumenterat för att selektering och toppning av barn inte är i linje med konventionen och att det därför inte längre, legitimt kan bedrivas. Vad lagstiftningen innebär och hur konventionen beaktas i praktiken tycks dock till stor del vara beroende av hur detta tolkas av de som förväntas implementera den. Syftet med denna studie är därför att skapa insikt i hur barn- och ungdomstränare tolkar barnkonventionen och dess nya status som svensk lag. Studien avser även att skapa förståelse för hur tränarna reflekterar kring just selektering och toppning för barn utifrån ett barnrättsperspektiv. Undersökningen använder en fenomenologisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att förstå dessa fenomen från tränarnas egna perspektiv. Studiens teoretiska referensram utgörs av tre teorier. Vi antar ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att förstå hur tränarna skapar mening av konventionen, nyinstitutionell teori för att förstå hur institutionaliserade logiker och värderingar kan influera reflektioner samt teorin om avvikande konformitet för att förstå hur avvikelser från normativa idéer och beteenden förstås och vad de baseras på. Ur analys av insamlat material har studien lett till bland andra följande insikter: Samtliga tränare upplever att deras verksamhet inte förändrats till följd av att konventionen blev lag. Konventionen uppfattas svårtolkad av de flesta tränarna. Selektering och toppnings legitimitet upplevs utgöra i en gråzon i relation till konventionen. Flera av tränarnas beskrivningar indikerar att den svenska idrottsrörelsens struktur till stor del influerar verksamheternas förhållningssätt gentemot barnkonventionen. Den mest återkommande problematiska aspekten i relation till praktisk implementering upplevs vara barnens föräldrar.

Redovisningen syftar till att generera en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. Forskning visar att den principbaserade redovisningen ger en mer rättvisande bild av ett företag än den regelbaserade. Det är Bokföringsnämnden som skapar normgivningen för svenska företag som inte är tvingade att tillämpa IFRS. För mindre svenska företag finns möjligheten att tillämpa K2 som är ett förenklat regelverk och som anses regelbaserat. K3 ska tillämpas av större svenska företag och är ett principbaserat regelverk.  Syftet med studien är att ta reda på vilka motiv som finns bakom företag som frivilligt väljer att tillämpa K3 samt om fler företag borde välja K3 framför K2. Studiens frågeställning besvarades genom en kvalitativ forskningsmetod där tre revisorer intervjuades. Studien visar att företag som planerar för en framtida försäljning väljer K3 för att generera mer information till sina intressenter. Tillväxtföretag väljer K3 för att komma in i rätt regelverk från start. Övriga motiv till frivillig tillämpning av K3 är att vara bäst i klassen, möjligheten till komponentavskrivningar på fastigheter, möjligheten att aktivera utvecklingskostnader inom forskning och utveckling, aktivering av immateriella tillgångar, redovisning av uppskjuten skatt samt viljan att skydda det egna kapitalet. Studien visar inte att fler företag generellt borde välja K3 framför K2.  Studiens huvudsakliga bidrag är att öka förståelsen till varför företag frivilligt väljer ett mer avancerat regelverk i den svenska kontexten eftersom forskning främst finns på internationell nivå. Studien bidrar ytterligare till att ge revisorers syn på diskussionen kring huruvida fler företag borde redovisa enligt K3 i stället för K2. / Financial reports aim to generate a true and fair view of a company's financial position. Researchshows that principle-based accounting provides a more accurate picture of a company than rulebased accounting. It is Bokföringsnämnden that creates the standard setting for Swedish companies that are not forced to apply IFRS. For smaller Swedish companies, there is a possibility of applying K2 which is considered rule-based. K3 is to be applied by larger Swedish companiesand is principle-based. The purpose of the study is to find the motives behind companies that voluntarily choose to apply K3 and whether more companies should choose K3 over K2. The study's issues were answered through a qualitative research method where three auditors were interviewed. The study shows that companies planning for a future sale choose K3 to generate more informationto their stakeholders. Growth companies choose K3 to apply the right regulations from start. Other motives for voluntary application of K3 are the desire to be best in class, opportunities for component depreciation on properties, opportunities to capitalize development costs in research and development companies, capitalization of intangible assets, reporting of tax estimates and the desire to protect equity. The study does not show that more companies generally should chooseK3 over K2. The study's main contribution is to increase the understanding why companies voluntarily choose a more advanced regulatory framework in the Swedish context, as research is primarily available at an international level. The study also presents auditors’ views on the discussion about whether more companies should report according to K3 instead of K2.

Bakgrund: Going concern är en av grundprinciperna inom redovisning, vilket innebär att företagen ska fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Under kriser kan osäkerheter uppstå för företag, vilket gör att revisorernas granskning av ett företags förmåga till fortlevnad blir extra intressant att studera. I tidigare forskning har studier gjorts om hur coronapandemin generellt påverkat revisorernas granskning, medan den här studien undersöker hur revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Det finns ingen tidigare forskning angående skillnader och likheter mellan coronapandemin och finanskrisen med avseende till revisorns granskning av going concern, vilket är anledningen till att det undersöks. Problemformuleringar: Hur och varför har revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern) förändrats under coronapandemin och finanskrisen? Vilka skillnader eller likheter finns det mellan coronapandemin och finanskrisen angående revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern)? Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse över hur revisorerna granskar förmågan till fortsatt drift (going concern) under coronapandemin och finanskrisen och varför revisorernas granskning förändras under dessa kriser. I studien kommer det institutionella trycket hjälpa till att skapa en förståelse för varför revisorernas granskning förändras under kriser. Studien kommer även undersöka utifrån revisorernas perspektiv om det finns några skillnader eller likheter i väsentliga osäkerheter i företagen, ändamålsenliga revisionsbevis samt djupgående granskning mellan finanskrisen och coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens slutsatser är att revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Nya lagar och regler har tillkommit som revisorer i sin granskning behöver förhålla sig till, vilket studien indikerar att dessa förändringar kan förklaras av ett förändrat institutionellt tryck. Coronapandemin och finanskrisen har bidragit till mer djupgående granskning och revisorerna måste säkerställa att de inhämtade revisionsbevisen har en hög kvalitet. Studien har även identifierat att det finns skillnader och likheter angående revisorernas granskning av going concern mellan coronapandemin och finanskrisen, vilket härrör från väsentliga osäkerheter, ändamålsenliga revisionsbevis och djupgående granskning. / Background: Going concern is one of the basic principles in accounting, which means that companies must continue their operations in the foreseeable future. In previous research studies have been done on how the corona pandemic generally has affected the auditors review, while this study examines what the auditors' review of going concern has shown during the corona pandemic. There are already studies on the financial crisis linked to going concern, but there is no previous research regarding differences and similarities between the corona pandemic and the financial crisis. Research questions: How and why have the auditors' review of the ability to continue operating (going concern) changed during the corona pandemic and the financial crisis?What are the differences and similarities between the financial crisis and the corona pandemic regarding the auditors review of going concern? Purpose of study: The purpose of the study is to gain an understanding of how the auditors examine the ability to continue operations (going concern) during the corona pandemic and the financial crisis and why the auditors examine changes during these crises. In the study, the institutional pressure will help to create an understanding of why auditors examine change during crises. The study will also examine from the auditors' perspective whether there are any differences or similarities in significant uncertainties, appropriate audit evidence and an in-depth review between the financial crisis and the corona pandemic. Results and conclusion: The study's conclusions are that the auditors' review of the going concern has changed during the corona pandemic and the financial crisis, which contributes to the review not looking the same during a crisis. The corona pandemic and the financial crisis has led to the introduction of new laws and regulations, which auditors must follow and can be explained by institutional pressure. This has contributed to a more in-depth audit and also to the fact that the auditors must ensure that the audited evidence obtained is of a high quality. The study has identified that there are differences and similarities regarding the auditors' review of the going concern between the corona pandemic and the financial crisis, which stems from significant uncertainties, appropriate audit evidence and in-depth review.

Syfte: Denna studie ämnar beskriva och analysera organisationsformer och ledarskap inom svensk golfverksamhet. Svensk golf är speciell eftersom den både finns i ideell form inom Riksidrottsförbundets ramar, i kombination med ett aktiebolag och som rent kommersiell verksamhet. Svensk idrottsverksamhet lägger högt fokus på samhällsvärde, samtidigt som organisationer behöver hantera en komplex ekonomisk verksamhet. Oavsett verksamhetsform kan friktion uppstå och organisationer med multipla institutionella logiker behöver hantera de krav som skapas.   Metod: Studien utfördes genom intervjuer med nio klubbchefer inom tre olika organisationsformer. Klubbchefer valdes för att de antogs ha insyn i verksamheten. Urvalet var strategiskt för att få så stor bredd som möjligt beträffande verksamhetsform, geografi, ålder och kön. Analysen genomfördes tematiskt och utgår ifrån analysprocessen ”Big Q” (Braun, Clarke & Weate, 2016) för att studera intervjupersonernas livsvärld i den svenska idrottskontexten.   Analys: Med hjälp av ny-institutionell organisationsteori diskuteras utmaningar och strategier för de olika organisationerna och för klubbcheferna som leder dem. Ett organisationsschema över golfverksamhet i Sverige presenteras för att ge en beskrivning av den kontext studien analyserar. Här beskrivs klubbchefen som ”spindeln i nätet” vilket representerar den övergripande arbetsroll hen besitter, oavsett organisationsform. Vidare presenteras en tillämpbar praktisk modell för att sammanställa och jämföra organisationsformerna.   Slutsats: De konkurrerande logikerna visar sig kunna hanteras väl inom golfen i Sverige. Verksamheterna i denna studie arbetar med ett integrerat ledningsorgan som tar hänsyn till både den samhällsfrämjande logiken och den finansiella logiken. Klubbchefen är den hybrida individen som håller samman organisationen. En återkommande utmaning är dock hög arbetsbelastning på klubbchef på grund av bristfälliga resurser, både ekonomiska möjligheter och stöd från ideellt arbetande inom organisationen. Golfaren som medlem eller kund är en central fråga för framtiden. / Purpose: This study means to describe and analyze organizational forms and management in Swedish golf organizations. Swedish golf stands out because it governs in associations within the Swedish Sport Confederations framework, in combination with an incorporated company and as a commercialized business. Swedish sports prioritize societal value and simultaneously needs to manage a complex financial business. Regardless organizational form can tension arise and organizations with multiple institutional logics needs to manage the challenges created.   Method: The study conducted interviews with nine general managers in three different organizational forms. General managers were chosen because they assumed to have insight in the organization. The sample was made strategically to get a wide population regarding organizational form, location, age, and gender. The analyze process performed thematically was inspired by the strategy “Big Q” (Braun, Clarke & Weate, 2016) to study the interviewees workday in the Swedish sport context.   Analysis: With aid from new institutionalized theory discusses challenges and strategies for the differentialized organizations and for the general manager who leads them. A club structure is presented to describe the Swedish context. The general manager describes as “the spider in the web” which represents the comprehensive work role possessed, regardless organizational form. The study also presents a practical model is to summarize and compare the organizational forms.   Conclusion: The competing logics is shown to be handled well in Swedish golf organizations. The organizations in this study govern through an integrated management which considers both social value logic and the financial logic. The general manager is the hybrid individual which holds the organization together. A recurrent challenge is a high workload on the general manager created by inadequate resources, both economic resources and lack of support from voluntary workforce. The golfer as a member or a customer is a central question for the future.

Teknologiers transformativa förmågor har stor potential att bidra till förändring som gynnar samhällen, miljön och mänskligt välbefinnande. Världen står idag inför många stora utmaningar som klimatförändringar och omfattande digitala förändringar. Investerare påverkar vilka teknologier som formar våra samhällen, och uppdragsdrivna aktörer, snarare än endast vinstdrivna, kan påverka framtida paradigmskiften. Trots ett ökat intresse för området ”transformativa teknologier” saknas konsensus kring grundläggande egenskaper och vad begreppet inbegriper. Avsaknaden av definierande egenskaper resulterar i att begreppet löper risk att urvattnas, vilket vidare medför negativa effekter kopplade till beslutsfattares avsaknad av praxis för att utvärdera transformativa förmågor hos teknologier. Beslutsfattare kan hjälpas av ett tydligare definierat begrepp och genom applicerbara metoder kan beslutsfattare hjälpas nå sina mål. Befintliga metoder för utvärdering av ansvarsfulla investeringar som ESG och Impact investing är inte fokuserade på teknologier och därtill finns begränsningar som gör de mindre tillämpbara i fall där transformativa teknologier är relevant. Studien bidrar till en ökad förståelse för begreppet och tillhandahåller metoder för utvärdering genom att analysera transformativa egenskaper i Industrifondens portföljbolag inom området transformativ teknologi. Det empiriska underlaget utgörs av 12 portföljbolag. Studien visar på tre dimensioner av transformativa egenskaper, value changes, mimicry och diffusion, samt bidrar med förståelse kring dess innebörd. Vidare visar studien på återkommande mönster i termer av transformativa egenskaper. Utöver bidraget kopplat till en ökad förståelse inom området ger studien förslag på hur dessa teknologier kan utvärderas samt hur utvärderingsmetoder kan tillämpas vid investeringsstrategier. / The transformative capabilities of technologies have great potential contributing to change that benefits society, the environment and human well-being. The world faces many grand challenges today, such as climate change and extensive digital change. Investors affect which technologies shaping our societies and organizations that are mission-driven, rather than entirely profit-driven, can affect the paradigm shifts that are to come. Despite an increased interest in the field of “transformative technologies”, there is a lack of consensus on basic characteristics and what the term entails. The lack of defining characteristics results in a risk of the term being diluted, which further has negative effects linked to decision-makers’ lack of approaches to evaluate transformative abilities in technologies. Decision-makers can be helped by a more defined concept, and through applicable methods, decision-makers can be helped to achieve their goals. Existing methods for evaluation of so-called “responsible investments” such as ESG and Impact investing are not focused on transformative capabilities of technologies. Furthermore, some limitations make them less applicable in cases where transformative technologies are relevant. The study contributes to an increased understanding of the concept and provides methods for evaluation by analyzing transformative capacities in Industrifonden's portfolio companies in the field of transformative technology. The empirical basis consists of 12 portfolio companies. The study highlights three dimensions of characteristics for transformative technologies, value changes, mimicry and diffusion, and contributes to an understanding of their meaning. Furthermore, the study shows recurring patterns in terms of transformative characteristics. In addition to the contribution linked to an increased understanding in the area, the study provides suggestions on how these technologies can be evaluated and how evaluation methods can be applied to investment strategies.

Inledning: Traditionell budget har fått mycket kritik under åren vilket har resulterat i att nya alternativa metoder har växt fram. Ett alternativ till den traditionella budgeten är rullande prognoser, vilket också har erhållit en del kritik. Det är vanligt att kombinera dessa metoder men däremot finns det inte mycket forskning om hur detta gör samt varför företag väljer att kombinera dessa styrmedel. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur och varför ett företag styr sin verksamhet genom att använda en kombination av en traditionell budget och rullande prognoser. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med ett abduktivt angreppssätt. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter med olika befattningar på företaget. Intervjuerna har även kompletterats med internt material som har tillhandahållits från fallföretaget. Slutsats: Fallföretaget använder sig av en traditionell budget och rullande prognoser som ett komplement till varandra. Företaget har synkat processerna vilket har gjort att två processer blir en. De använder styrmedlena till störst del till samma syften, däremot används de för olika tidsaspekter. Att kombinera dessa styrmedel har inte visat sig vara tidskrävande för företaget, vilket kan vara till följd av att de har en gemensam process för båda styrmedlena och för att de används för liknande syften. De orsaker som identifierades till att företaget använde sig av en kombination av styrmedlena är för att styrelsen vill det, de är vana vid det och för att de ska kunna erhålla en bättre kontroll över verksamheten. / Introduction: Traditional budgeting has received much criticism over the years, which has resulted in the emergence of new alternative methods. An alternative to the traditional budget is rolling forecasts, which have also received some criticism. It is common to combine these methods, but there is not much research on how this is done and why companies choose to combine these instruments. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how and why a company manages its business by using a combination of a traditional budget and rolling forecasts. Method: The study is based on a qualitative method with an abductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with respondents with different positions at the company The interviews have also been supplemented with internal material provided by the case company. Conclusion: The case company uses a traditional budget and rolling forecasts as a complement to each other. The company has synchronized the processes, which has made two processes one. They mostly use the instruments for the same purposes, however, they are used for different time aspects. Combining these instruments has not proved to be time consuming for the company, which may be because they have a common process for both instruments and because they are used for similar purposes. The company uses a combination of the instruments because the board wants it, they are used to it and because they want to obtain better control over the business.

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.

This study aims to explore the perspectives of the metropolitan regions’ social and/respective labor market administrations within organizational theoretical issues throughout a Scandinavian institutional analysis.  The study has been conducted with a triangulation method, which combines both qualitative and quantitative methods to increase the study's validity. Semi-structured interviews have been conducted with three administrative directors and three department heads from the regions Stockholm, Gothenburg, and Malmö. In addition, a questionnaire has been distributed to 60 respondents working within the social and/respective labor market administrations in the regions of Stockholm, Gothenburg, and Malmö to obtain a broader understanding of the organizational theoretical thoughts circulating within the administration. Of these respondents, 23 responded to the questionnaire. The study is based on a theoretical framework grounded in Scandinavian institutional theory. By analyzing the study´s empiricism through a discourse analysis and Scandinavian institutional theory, this research contributes to a broader understanding of organizational theoretical issues in a Swedish context within the social and/respective labor market administration.  The results of the study through the triangulation show that Stockholm’s and Gothenburg’s social respective labor market administrations have preserved stronger isomorphic traits compared to Malmö’s social and labor market administration, which has stronger traits of Scandinavian institutional theory. The tendencies from Scandinavian institutional theory in Malmö’s social and labor market administration point to the centralized reform that has been made there, which has meant that by merging the social and labor market administration, they have become such a large administration that the rigid way of governing (which to some extent led to decoupling, but also the spread of ideas and organizational change) has taken over too much, which has led the pendulum to swing back to a more trust-based governance as compensation for its size.  The differences between the regions suggest that they have different organizational structures, which affect their way of organizing and thus their scope of action. The study contributes to an increased understanding of how organizational theoretical issues are reflected within the social and/respective labor market administrations in the metropolitan regions of Sweden. / Denna studie syftar till att utforska storstadsregionernas social och/respektivearbetsmarknadsförvaltningars perspektiv på organisationsteoretiska frågor ur en skandinaviskinstitutionell analys. Studien har genomförts med en trianguleringsmetod, som kombinerar både kvalitativa ochkvantitativa metoder för att höja studiens validitet. Semistrukturerade intervjuer hargenomförts med tre förvaltningsdirektörer och tre avdelningschefer från regionernaStockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom har en enkät distribuerats till 60 respondentersom arbetar inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i regionernaStockholm, Göteborg och Malmö för att erhålla en bredare förståelse för deorganisationsteoretiska tankarna som cirkulerar inom förvaltningen. Av dessa respondentersvarade 23 på enkäten. Studien baseras på ett teoretiskt ramverk som är grundat i skandinavisk institutionell teori.Genom att analysera studiens empiri genom en diskursanalys och skandinavisk institutionellteori, bidrar denna forskning till en bredare förståelse för organisationsteoretiska frågor i ensvensk kontext inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningen. Studiens resultat genom trianguleringen påvisar att Stockholms och Göteborgs socialrespektive arbetsmarknadsförvaltningar bevarat starkare isoforma drag till skillnad frånMalmös social- och arbetsmarknadsförvaltning som har starkare drag av skandinaviskinstitutionell teori. Tendenserna från skandinavisk institutionell teori i Malmös social- ocharbetsmarknadsförvaltning pekar på den centraliserade reform som gjorts där som inneburitatt genom att social och arbetsmarknadsförvaltningen slagits samman har de blivit en så passstor förvaltning att det rigida sättet att styra (som till viss mån lett till löskopplingar, men ävenidéspridning och organisationsförändring) tagit över för mycket vilket lett pendeln att svängatillbaka till en mer tillitsbaserad styrning som kompensation för dess storlek. Skillnaderna mellan regionerna talar för att de har olika organisationsstrukturer, vilketpåverkar deras sätt att organisera sig och därmed deras handlingsutrymme. Studien bidrar tillen ökad förståelse för hur organisationsteoretiska frågor återspeglas inom socialoch/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i storstadsregionerna i Sverige.

Bakgrund: I samband med en av de värsta industriolyckorna genom historien, dog 1100 textilarbetare som arbetade i en textilfabrik. Textilarbetares farliga arbetsförhållanden blev då en världsangelägenhet och idag förväntas företagen arbeta aktivt med hållbarhet och att möta samhällets nya behov som ändras i takt med den föränderliga värld vi lever i. Som en åtgärd för att möta detta behov har ett direktiv införts år 2016 som omfattar alla större bolag i Sverige. Därav har intresse väckts för vad gäller att vidare studera om det skett en förändring i företags hållbarhetsredovisning genom åren och om regleringen av EU-direktivet 2016 haft någon inverkan på detta. Syfte: Denna studie kommer att ägnas åt att analysera olika företags hållbarhetsredovisningar och beskriva förändringen av hållbarhetsredovisningen för att bidra med en ökad förståelse kring om/hur EU-direktivet 2016 har påverkat svenska företag inom samma bransch hållbarhetsredovisning. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för attanalysera informationen som de till studien valda företagen har presenterat. En upprättad kodningsmall, som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt i 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), har använts för att ta fram studiens empiriska data. Analysen av den empiriska datan har sedan ställts mot teorier, begrepp och tidigare forskning. Slutsats: Baserat på studiens resultat, som visar att EU-direktivet 2016 inte haft någon märkbar inverkan på företagens innehåll i hållbarhetsredovisningen, har vi funnit att det delvis skett en förändring i vad gäller utformning av företagens hållbarhetsredovisning. Studiens resultat visar även att företagen och deras hållbarhetsredovisning förändrats mycket redan året innan de första lagstadgade hållbarhetsredovisningarna publicerades och detta kan förklaras med utgångspunkt i två andra dimensioner, omgivning som i studien omfattar tre företagsekonomiska teorier (Institutionella teorin, legitimitetsteorin och intressentteorin) och media. / Background: In connection with one of the worst industrial accidents in history, 1100 textile workers working in a textile factory died. Textile workers' dangerous working conditions then became a global concern and today companies are expected to work actively with sustainability and to meet society's new needs that change in line with the changing world we live in. To meet this need, a directive was introduced in 2016 that covers all major companiesin Sweden. Therefore, we then found interest in further studying whether there has been a change in companies' sustainability reporting over the years and whether the regulation of the Accounting Directive in 2016 had any impact on this. Purpose: This study will be devoted to analyzing different companies' sustainability reports and describe the change of the sustainability report to contribute with an increased understanding of if/how the EU directive 2016 has affected Swedish companies in the same industry sustainability reporting. Method: To answer the purpose of the study, a qualitative content analysis has been applied to analyze the information presented by the selected companies for the study. An established coding template, which is created based on the purpose of the study based on Chapter 6, Section 12 of the Annual Accounts Act (1995:1554), has been used to produce the study's empirical data. The analysis of the empirical data was then set against theories, concepts and previous research. Conclusion: Based on the study's results, which show that the 2016 EU Directive has not hada noticeable impact on companies' content in the sustainability reporting, we have found that companies' sustainability reporting has many similarities with each other, which can be explained from the point of view of two other dimensions, environment which in the study includes three theories of business administration (Institutional theory, Legitimacy theory and stakeholder theory) and media.