Mycket lite är forskat kring integrerade elever som läser efter grundsärskolans läroplan inomramen för den vanliga grundskolan. Detta arbete undersöker tre elevers erfarenheter av attunder sin skoltid börja läsa enligt grundsärskolans läroplan. I arbetet studeras hur dettapåverkar eleverna och deras syn på sig själva. Barn med en intellektuell funktionsnedsättningfår sällan komma till tals och med denna studie blir några av dessa röster hörda. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med elever vilka sedantranskriberades och tematiserades. Även två lärare intervjuades. Med utgångspunkt ur ErikErikssons utvecklingsteorier och Lev Vygotskijs lärandeteorier analyserades resultatet. Ett intersektionellt perspektiv hjälpte till att synliggöra hur olika maktordningar samspelar medvarandra. Resultatet av studien visar att integrerade elever trivs med sina klasskamrater och lärare. Ävenskolarbetet beskrivs i mer positiva ordalag efter övergången till grundsärskolans läroplan äninnan. Men i och med den kategorisering som sker av eleven, både innan och efter byte avläroplan, utvecklas en lägre självkänsla hos dessa elever vilket i förlängningen kan förstärkaderas svårigheter ytterligare.

Övergången till arbetslivet kan vara komplex och besvärlig för individer med intellektuell funktionsnedsättning som lämnar gymnasiesärskolan. För att underlätta övergången har gymnasiesärskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen på arbetsmarknaden, vilket främst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete är att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrån ett elevperspektiv. Studien bygger på intervjuer med nio elever från olika gymnasiesärskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrån teorin Känsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vägledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra välgrundade studie- och yrkesval. Analysen bygger även på de generella svårigheter som Arnell Gustafsson redogör för som uppstår i övergången mellan skola och arbetsliv: eleverna måste i samband med övergången ha arbetslivsrelaterade kunskaper, samt kunna välja ett yrke som passar den egna identiteten. Studien visar att eleverna anser att praktiken förbereder dem inför arbetslivet och de uppfattar praktiken som meningsfull. De trivs med praktik då den för dem blir begriplig och hanterbar, samt att den ger dem nya kunskaper både om sig själva och arbetslivet. Dessa kunskaper har kommit att påverka elevernas tankar om framtiden och hjälpt dem att konkretisera vad de vill och inte vill göra efter studenten.

Denna undersökning handlar om individintegrerade särskoleelever med en intellektuell funktionsnedsättning. Urvalsgruppen har varit hela 14 grundskolor, och pedagoger och assistenter på samtliga dessa skolor.Genom enkäter, observationer och formella samt informella samtal undersöks lärmiljön, samarbete mellan pedagoger och assistenter och hur skolan arbetar med begreppen integrering, inkludering och delaktighet. Frågeställningen i denna undersökning var vilka likheter och skillnader som finns i lärmiljöerna, hur samarbetet mellan pedagoger och assistenter ser ut samt vilken typ av inkludering och delaktighet som finns på de olika skolorna. Syftet med denna studie var att jag ville veta om det finns någon förklaring bakom varför vissa lärmiljöer är en positiv inlärningsmiljö och vissa är mindre bra för individintegrerade elever med intellektuell funktionsnedsättning. Analysmetoden i detta arbete utgår från grundad teori. Grundad teori är en metod som passar bra att använda när forskaren vill utgå från empiriskt material istället för en teori. Metoden är övervägande induktiv och hypotesgenererande. De koder som kom fram genom observationer och samtal sammanställdes till kategorier för att till slut landa i en tänkbar teori.Resultatet visar att relationer och läroplaner spelar en stor roll för lärmiljön. Pedagoger och assistenter har en osäkerhet när det gäller hur de ska använda och tillämpa särskolans läroplan i relation till grundskolans läroplan. Relationen och inställningen till dessa två läroplaner visar sig hos vissa lärare i en rädsla att misslyckas. Detta, menar jag, medför en ansträngd relation till integrerade elever.Likaså visar studien att relation mellan elev och pedagog är särskilt viktiga. Empati och förståelse är nyckelfaktorer. Förmågan att se hela barnet spelar roll, liksom att kunna se genom ”skalet” på en elev med beteendeproblem.Med hjälp av resultatet i denna undersökning önskar jag påbörja ett förändringsarbete där pedagoger och assistenter ska få möjligheter till nätverk, handledning och fortbildning i att undervisa och möta elever med intellektuell funktionsnedsättning, som är individintegrerade särskoleelever i grundskolan. / This study is all about individual integrated students with intellectual disabilities. The selection group has been 14 primary schools, teachers and assistants. Through questionnaires, observations and formal and informal discussions examined the learning environment, cooperation between teachers and assistants, and how the school works with the concepts of integration, inclusion and participation.The issue in this investigation were the similarities and differences in learning environments, the cooperation between teachers and assistants look like and what kind of inclusion and participations available in the various schools. The purpose of this study was that I want to know if there is any explanation behind why certain learning environments are good and some less good for students.The method of analysis in this work is based on grounded theory. Grounded Theory is a method that is suitable for use when the researcher wants to be based on empirical data rather than a theory. The method is predominantly inductive and hypothesis-generating.The codes were developed through observation and conversation compiled into categories to finally land in a possible theory.The results show that relationships and curriculum plays a big role in the learning environment. Teachers and assistants have an uncertainty regarding special school curriculum through the curriculum. Similarly, relations are important. Empathy and understanding are key factors. The ability to see the whole child matters.Using the results of this investigation, I wish to start a change process where teachers and assistants to be opportunities for networking, mentoring and training in teaching individual integrated pupils with intellectual disabilities.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: 1 % av världens befolkning beräknas vara diagnostiserad med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Denna minoritetsgrupp skattade sämre hälsa och diagnosen medför inte sällan ett ökat vårdbehov. Fastän ökat vårdbehov upplevde människor med IF bristfällig tillgång till kvalitativ vård. Syftet: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En beskrivande litteraturstudie med hjälp av sökord och databaserna PubMed och Cinahl identifierade 11 tidigare studier. Data analyserades utifrån tematisk analys och identifierade huvudteman och subteman. Huvudresultat: De identifierade huvudteman var; Sjuksköterskors upplevelser av hinder och förutsättningar för kommunikation, sjuksköterskors upplevelser av bristande kunskap och utbildning, sjuksköterskors upplevelser av organisatoriska faktorer och sjuksköterskors upplevelser av relationsskapande, med subteman. Sjuksköterskor upplevde att kommunicera med patienter med IF var utmanande, och det rådde delade åsikter om direkt kommunikation till patienterna. Kunskapsbrist och behov av mer utbildning beskrevs av sjuksköterskor, och syftade till sjuksköterskeutbildningen. Samverkan i team och relationsskapande ansågs viktigt för god vård. Samtidigt som de beskrev negativt synsätt gentemot patienter med IF. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att det fanns både hinder och förutsättningar i att kommunicera och skapa relation med patienter med IF, samtidigt som det ansågs grundläggande för god vård. Sjuksköterskorna beskrev själva kunskapsbrist och behov av mer utbildning. Vidare beskrivs professioners samverkan i team förbättra vården.  Denna litteraturstudie kan implementeras som underlag till förbättring och utveckling om IF.

I Sverige har Skolverket haft ambitionen att främja inkludering genom att uppmuntra differentierad undervisning och extra anpassningar för de elever som behöver. Samtidigt har elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) rätt att integreras i grundskolan, även om vi har en tradition av att placera dem i anpassad skola, där också en majoritet av eleverna med IF går. Detta väcker frågan om hur de lärare som undervisar dessa elever uppfattar situationen runt den integrerade eleven. Vi genomförde en intervjustudie med 14 lärare som undervisar elever med IF tillsammans med elever utan IF, i grundskola eller anpassad grundskola. De huvudsakliga teman vi fann, var att attityder på alla systemnivåer är avgörande för lärarnas uppfattning om individintegreringens möjligheter, att lärmiljöns förutsättningar uppges som en påverkansfaktor samt att det finns ett upplevt utbildnings- och kunskapsbehov, som omfattar både arbetet med individanpassad undervisning och den elevkategori som studien omfattar: elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vår systemteoretiska analys och jämförelse med tidigare forskning väcker tankar gällande samstämmigheten i inkluderingsambitionen och enhetligheten i implementeringen av inkluderande verktyg i svensk skola. Slutsatsen från vår begränsade studie var att lärare behöver mycket stöd i sitt arbete med individintegrering.

I den anpassade grundskolan samverkar speciallärare och elevhandledare tätt tillsammans i verksamhetens undervisning. Ett samarbete där två yrkesprofessioner med otroligt olika bakgrund har ett gemensamt uppdrag och mål, att stötta eleverna till bästa möjliga utveckling och lärande. I dessa arbetslag får specialläraren ofta en handledande roll. Detta väckte vårt intresse och vi ville därför undersöka hur samarbetet kan se ut. Studiens syfte är därför att undersöka samarbetet mellan speciallärare och elevhandledare inom den anpassade grundskolan ur ett systemteoretiskt perspektiv. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex elevhandledare. En fenomenografisk ansats används för att återge det respondenterna beskrivit som sina uppfattningar om vilka faktorer som skapar ett gott samarbete och samsyn i arbetslaget och vilka förväntningar yrkesprofessionerna har på varandra. Resultatet pekar på att tid, utbildning och kommunikation är viktiga nyckelfaktorer för att skapa samsyn och därmed få ett välfungerande samarbete. Generellt förväntas specialläraren ha ett större pedagogiskt ansvar med planering, dokumentering och betygssättning än elevhandledaren, medan elevhandledaren förväntas vara elevens högra hand, läsa av, stötta, motivera, vara en trygg vuxen med en nära relation under hela dagen, vilket även omfattar fritidstid.

Syftet med denna intervjustudie är att erhålla djupare förståelse för betydelsen av att använda laborativt material vid undervisning i matematik inom grundsärskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i matematik på grundsärskolan deltog. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna undersöktes på vilka sätt lärare använder sig av laborativt material i sin matematikundervisning och varför, men även vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet. Resultatet visar att laborativt material är en central del i undervisningen i matematik i grundsärskolan och att det används för att göra den abstrakta matematiken mer konkret och vardagsnära. Vidare visar resultatet att materialet även används för att väcka motivation och intresse. Det framgår i studien att laborativt material bidrar till att elever kommunicerar mer, med varandra och med läraren. Det finns också utmaningar med laborativt material och i denna studie blir det tydligt att det lätt kan bli för mycket lek med materialet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur boendestödjare kan uppleva sina förutsättningar att stödja brukare på LSS-boenden till delaktighet i samhällslivet och till ett liv som andra. Rapporter och tidigare forskning belyser svårigheter för insatser att nå upp till lagens ambitioner om detta.Personer som bor på gruppboenden befinner sig i en utsatt situation, vilket gör personalen helt avgörande för deras möjlighet att kunna leva som andra. Det saknas vidare forskning i en svenskkontext om boendestödjares förutsättningar att förverkliga lagens målsättning, vilket motiverar vår studie.Vi använde oss av förmedlingsmodellen där vi kontaktade enhetschefer för gruppboenden. Vi fick kontakt med en enhetschef som ordnade fyra intervjuer med personal som arbetade vid olika gruppboenden i en mindre kommun. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer och alla intervjuer spelades in på teams och transkriberades. I analysen använde vi oss av tematisk analys som resulterade i två övergripande teman: Brukarens rätt att leva som andra och Personalens handlingsutrymme och den ambivalenta makten. Resultatet visade att bristen på resurser på mångasätt påverkade intervjupersonerna och därigenom brukarnas möjligheter till delaktighet och ett liv som andra. Intervjupersonerna visade sig också ha en makt som var svårbalanserad, där nytta och risk alltid var en avvägning. Att som personal ha i uppgift att hjälpa brukarna att ta beslut, men samtidigt inte påverka dem för mycket var en utmaning för intervjupersonerna.Vår slutsats är att bristande resurser kan hämma boendestödjares förutsättningar att uppfylla ambitionerna i lagstiftningen. Därutöver menar vi att formuleringen i LSS (SFS 1993:387) är problematisk, då den utgår ifrån samhällsnormer fastän personerna som omfattas av lagen ofta saknar förutsättningar att bli fullt delaktiga i samhällslivet och kunna leva som andra.

Tidigare forskning har visat att personer med funktionsnedsättningar har en sämre kosthållning och har lättare för att utveckla hälsorisker som övervikt och fetma än övrig befolkning. Detta kan bero på att personal inom vård och omsorg inte är medvetna om denna problematik och inte har tillräckligt med kunskap om närings- och livsmedelslära. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt. Metod: Kvalitativ metod användes och tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal på ett särskilt boende för att belysa informanternas uppfattningar och upplevelser. Intervjuerna har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys och kopplats till KASAM. Resultat: Analysen av intervjuerna ledde fram till underkategorier som bildade fem kategorier: 1. Att respektera och bekräfta personens förutsättningar och intressen; 2. Omgivningsfaktorer är hinder för hälsosamma vanor, 3. Pedagogiska måltider och personalens medvetenhet främjar motivationsarbetet och brukarens intresse, 4. Viktigt med motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras och 5. Motivation genom belöning. Slutsats: Personal på särskild boende medvetna om hälsorisker som övervikt för barnen och ungdomarna. De upplever att det är svårt att facilitera hälsosamma vanor. Det är viktigt att personalen på verksamheten respekterar och utgår från brukarens egna intressen och förutsättningar när de arbetar med motivation som ska främja en hälsosam livsstil. Framtida forskning behövs genom exempelvis intervjuer med barn och ungdomar eller observationer på särskilt boende. Det vore intressant att få veta mer om hur medvetna de är angående eventuella hälsorisker och hur de upplever sin motivation för en mer hälsosam livsstil. / Previous researches show that people who have a disability have poorer diets and usually develop health risks of overweight and obesity to a greater extent than the rest of the population without disabilities. This can be caused by the personnel in health care, because they may not know that this is a problem. In addition the personnel knowledge about nutrition and food science can be deficiency. Aim: The aim of the study was to illuminate and try to understand how personnel in special service housing work with diet and physical activity as health prevention for children and youth with intellectual disability. Method: A qualitative approach was used when performing three semi-structured interviews with personnel in special se3rvice housing. The intention was not to be able to generalize the results or to reach an absolute truth. The interest was in trying to understand the informants’ perceptions and experiences. By illuminating their experiences and perceptions the data was interpreted and analyzed. Results: Qualitative content analysis resulted in five different categories: 1) To respect and acknowledge each users abilities and interests, 2) environmental are barriers to healthy habits, 3) Educational meals and the personnel’s awareness encourage he motivational work and the user’s interest, 4) It is important with motivational work but each users empowerment must not be ignored and 5) Motivation through reward. Conclusion: The personnel in special service housing for children and youth are actively working to promote a healthy lifestyle. The personnel in the organization should be aware of the children’s empowerment and that they have to respect and do everything based on the user’s interests and abilities. Future research is needed with children and youth in special service housing through interviewing them in order to gain knowledge about their experiences and thoughts regarding nutrition and physical activity.