I den här uppsatsen presenteras en undersökning om konstruktioner av kön i debatten om hen. Syftet är att utifrån ett queerteoretiskt perspektiv ta reda på hur kön och hen konstrueras i en internetbaserad debatt om ordet. Undersökningen baseras på kommentarerna under ett blogginlägg om ordet hen. Det kvalitativa analysverktyget som används är membership categorization analysis (MCA). Resultatet visar att de personer som är emot användning av ordet hen är under föreställningen att ordet används för att avköna samhället, medan förespråkarna anser att ordets främsta användningsområde är som ett komplement till pronomenen han och hon. Kön konstrueras på ett tydligt sätt av motståndarna till hen, medan förespråkarna till ordet anstränger sig för att inte konstruera kvinnor och män. När kön konstrueras handlar det nästan uteslutande om konstruktion och kategorisering av kvinnor, konstruktion av män lämnas utanför debatten. Den heterosexuella matrisen och tvåkönsmodellen verkar tydligt i konstruktionen av hen och av kön och det finns en tydlig motsättning mellan motståndarna och förespråkarna till hen, då motståndarna ofta har ett essentialistiskt synsätt på kön medan förespråkarna har ett socialkonstruktivistiskt.

Syftet med denna uppsats är att belysa värdeladdning och användbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas är vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundläggande hypotes är att samtliga nio ord är värdeladdade och att inga ord är neutrala i den bemärkelsen att de kan användas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag. En enkät som berör igenkänning och användning av orden, uppfattning om dem, samt de¬ras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever på estetiska programmets tredje år. 23 informanter är från en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter är från en skola i Skåne. Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om språkets inverkan på vår uppfattning av omvärlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som är relevant för uppsatsämnet. Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras.

Studien undersöker manliga och kvinnliga bloggar med fokus på stil. Metoden för utförandet av undersökningen är huvudsakligen kvantitativ men kvalitativa moment förekommer. Främst undersöks lexikon, ordklasser och syntax. Studien visar att det finns flertalet likheter inom könen; förekomsten av andra persons pronomen, ordens värdeladdning, intensitetsgrad och precision, samt förekomsten av adjektiv. Även olikheter som förekomsten av kodväxling, ordklassfördelningen, första samt andra persons pronomen,  och grafisk meningslängd visades.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv beskriva och analysera förskolläraresuppfattningar om hur barn hanterar konflikter. Utöver genusperspektivet belyses konflikteroch konflikthantering även ur ett sociokulturellt perspektiv samt ett posthumanistisktperspektiv. Metoden var kvalitativ och det utfördes sex intervjuer med sex förskollärare frånfyra olika verksamheter. Resultatet visar att det fortfarande råder föreställningar somupprätthåller de traditionella könsrollerna gällande konflikthantering men även attkommunikationen och språket är avgörande faktorer för konflikthantering. Ett överraskanderesultat var att ingen av förskollärarna tog upp miljöns betydelse relaterat till konflikter samtkonflikthantering. Slutligen framkom det att en del av de deltagande förskollärarna upplevdeen svårighet med konflikthantering relaterat till nyanlända barn. Min förhoppning är att dennastudie ska leda till reflektion för personal i förskolan om att ständigt vara medveten om ensegna normer och värderingar.

The purpose of this essay is to examine and attempt to gain an understanding of women's experience of working in a male-dominated profession through a qualitative analysis. The intention is to, from theories of gender, femininity and masculinity, highlight the challenges facing women and how sociologically it is possible to understand how women adapt to a man-dominated workplace. The results have shown that the distinction between the gender's "natural" characteristics becomes very clear in male dominated occupations. The women end up in a subordinate position because the professions are largely identified based on typical "male qualities" rather than typically "female characteristics". The results show that the work environment is widely identified by a "tough language" where women may suffer comments regarding their gender. In order to adapt, women choose to "toughen up" and assume more "male qualities". / Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ analys undersöka och få en förståelse för kvinnors upplevelse av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Avsikten är att utifrån teorier om genus, femininitet och maskulinitet belysa vilka utmaningar kvinnorna stöter på och hur det sociologiskt går att förstå om och i sådant fall på vilka sätt kvinnorna anpassar sig på en mansdominerad arbetsplats. Resultaten visar att särskiljningen mellan könens “naturliga”egenskaper görs mycket tydlig inom mansdominerade yrken. Kvinnorna hamnar i en underordnad position eftersom yrkena identifieras i högre grad utifrån typiskt “manliga egenskaper” än utifrån typiskt “kvinnliga egenskaper”. Resultatet visar att kvinnornas villkor i organisationen påverkas av att de betraktas som avvikare från den manliga normen som de ständigt jämförs med och bedöms utifrån. För att bli en del av gruppen väljer kvinnorna att anpassa sig efter den “grabbiga jargongen” genom att “tuffa till sig”och anta mer “manliga egenskaper”.

Previous studies have shown that teacher’s interaction with children have a significant meaning for the construction of gender and that their approach maintains stereotypical perceptions of gender. Therefore, the purpose of this study is to survey and explain how preschool teachers at a preschool in Stockholm interact with children from a gender perspective and how their approach to traditional gender roles in their didactic work with children can affect their positioning. The essay will also discuss different types of pedagogical perspectives when it comes to gender, such as compensatory pedagogic and complicated pedagogic.   The theoretical point of departure in this essay is feminism poststructuralism with focus on the term gender. The methods that are used in this study are interviews with preschool teachers and observations of their pedagogical work with children between the ages of 3-5 years. Based on this empirical description, different situations are analyzed which are based on Christian Eidevald’s two different discourses about gender: “We are born to girls and boys” and “We are made to girls and boys”. By showing that these discourses are present in one and the same situation, the child's positioning and gender-based subject creation can be explained as a complex process.   The analysis, based on Eidevald’s gender discourses, shows that children’s positioning depends on how preschool teachers approach to traditional gender roles and how they interact with children on a daily basis. It also shows that preschool teachers have different expectations on boys and girls, which can lead to a limitation of their abilities. In conclusion, this study discusses which consequences this can lead to when it comes to a gender equality work.   Key words: gender, sex, interaction, gender roles, positioning / Sammanfattning Tidigare forskning har visat att lärares interaktion med barn har en stor betydelse för konstruktionen av genus och att deras förhållningssätt upprätthåller stereotypa föreställningar om kön. Syftet med denna studie är därför att undersöka och förklara hur pedagoger på en förskola i Stockholm, ur ett genusperspektiv, interagerar med barn och hur deras förhållningssätt till traditionella könsroller kan komma att påverka barnens positionering och könsmässiga subjektskapande. Uppsatsen diskuterar också olika typer av pedagogiska perspektiv: kompensatorisk pedagogik och komplicerande pedagogik.   Studiens teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med fokus på genusbegreppet. Metoderna som används i denna studie är intervjuer med pedagogerna och observationer av den pedagogiska verksamheten på en 3-5-års avdelning. Baserat på det empiriska materialet ges olika exempel på olika situationer med utgångspunkt ur Christian Eidevalds två diskurser om kön: ”Vi föds till flickor och pojkar” och ”Vi görs till flickor och pojkar”. Genom att visa att båda dessa diskurser är närvarande under en och samma situation kan barns könsmässiga subjektskapande förklaras som en komplex process.   Analysen, som bygger på Eidevalds diskurser om kön, visar att barns positionering påverkas av pedagogers förhållningssätt till stereotypa könsroller och hur de interagerar med barn i verksamheten. Analysen visar även att flickor och pojkar har olika förväntningar på sig, vilket kan leda till att deras egenskaper begränsas. Slutligen diskuteras vilka konsekvenser detta kan leda till i ett jämställdhetsarbete.   Nyckelord: genus, kön, interaktion, könsroller, positionering   Centrala begrepp: diskurs, kön, genus, könsmässigt subjektskapande och positionering

Den här kandidatuppsatsen granskar fördelningen av utrymmet på sportsidorna utifrån könstillhörighet. Vi undersöker hur mycket utrymme som tilldelas herrarnas respektive damernas slutspelsperioder under Europamästerskapen i fotboll år 2012, 2013, 2016 samt 2017 i Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Vidare undersöker vi om det förekommer skillnader i rapporteringen om manliga respektive kvinnliga fotbollsspelare i Dagens Nyheter och Expressen år 2016 och 2017. Slutligen diskuterar vi frågan gällande på vilket sätt Dagens Nyheters och Expressens rapportering under slutspelen i fotbolls-EM år 2016 och 2017 bidrar till att upprätthålla de etablerade könsrollsuppfattningarna. Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv och redogör för en del av den tidigare forskning som finns inom området genus. För att besvara frågeställningarna används kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ diskursanalys. Resultatet av vår kvantitativa analys är att herrarnas mästerskap värderades högre ur ett nyhetsvärderingsperspektiv och tilldelades mer utrymme än damernas mästerskap. Den kvalitativa diskursanalysen visar att det under herrarnas mästerskapsår rapporteras om enbart män, medan det under damernas år rapporteras om båda könen. Den kvalitativa analysen visar därmed att männen tilldelas mer plats i medierna än kvinnorna. Detta överensstämmer med resultatet av vår kvantitativa analys, samt den tidigare forskning som lyfts fram i vår studie. Slutsatsen är att herrarna är överrepresenterade på sportsidorna samt att medierna upprätthåller de etablerade könsrollsuppfattningarna.

Problemformulering och syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka representationen av kön, med fokus på kvinnor i lanseringsreklam för tv-spelskonsoler. Vi undersöker hur representationen såg ut i lanseringsreklamerna för flera olika tv-spelskonsoler när de lanserades, hur denna representation har förändrats över tid och vilken påverkan reklamen har på en potentiell konsument. Genom att undersöka representationen och dess påverkan på publiken kan vi undersöka problemet av stereotypisering av kön genom kommunikation inom marknadskommunikation och populärkultur. Metod och material: Vi använder oss av en kvantitativ innehållsanalys med inslag av kvalitativ analys av utvalda reklamfilmer som användes för att lansera spelkonsolerna. Totalt har vi analyserat 14 reklamfilmer, en reklam för varje spelkonsol som har lanserats av de tre stora företag som i dag är verksamma på marknaden. De tre företag som reklamfilmerna kommer ifrån är Nintendo, Sony och Microsoft. Vi använder oss dessutom av fokusgrupper för att ta reda på vilken påverkan innehållet i reklamfilmerna har på en potentiell konsument. Vi har till fokusgrupperna valt ut sex stycken reklamfilmer som deltagarna får titta på och diskutera. Reklamfilmerna som diskuteras är utvalda för att representera varje företag, olika tidsperioder och utifrån resultaten från våra innehållsanalyser. Huvudresultat: Undersökningen visar att män förekom i mycket större utsträckning än kvinnor i de analyserade reklamfilmerna. Män var mer aktiva i sitt spelande och de få gånger kvinnor väl fick använda spelkonsolerna i reklamfilmerna var spelandet i högre grad av passiv karaktär. Fokusgruppernas deltagare reagerade aktivt på avsaknaden av kvinnor i reklamerna och det fanns en tydlig konsensus i att reklamerna som de fick ta del av främst riktade sig mot män. Resultaten i denna undersökning ska visa en bild av hur de spelkonsoltillverkande företagen marknadsför sina konsoler vid lansering. Fokus ligger på hur representationen ser ut i ett tydligt avgränsat antal lanseringsreklamer för spelkonsoler.

Det finns en skillnad mellan män och kvinnor gällande höga positioner på arbetsmarknaden. Män är överrepresenterade på toppositioner samtidigt som kvinnor tenderar att återfinnas i lägre positioner som anses mindre prestigefyllda. I den här studien har det undersökts om dessa könsskillnader i höga positioner på arbetsmarknaden kan bero på olika personligheter, om chefen är av samma kön som en själv eller respondentens antal nära vänner. De personligheter som mäts är huruvida respondenterna anser sig vara risktagare, målmedveten, ansvarsfull eller självsäker. För att se att könsskillnaderna inte beror på andra faktorer har det kontrollerats för utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet och föräldraledighet. Studien har utgått från tidigare forskning gällande könsskillnader på arbetsmarknaden genom glastaket, manliga och kvinnliga personligheter samt teori om homosocialitet och nätverk. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen 2010 där vi använt oss av respondenter som arbetat minst 1 år samt är i åldern 25 till 65 år. Vi har även använt oss av Standardized International Occupational Prestige Score (SIOPS) för att få ett prestigevärde på de positioner som mäts. Resultatet visar till en början inte på någon signifikant skillnad mellan könen gällande position på arbetsmarknaden. På grund av detta görs en ytterligare analys där endast högre positioner mäts och arbetare selekteras bort. Resultatet blir då signifikant och visar att män i större utsträckning har en högre position än kvinnor. När alla positioner mäts är personligheten självsäker den som har störst påverkan medan målmedveten påverkar mest i analysen med endast högre positioner. Att vara en risktagare visar sig vara negativt i båda analyserna. Resultaten visar även att ha en chef av samma kön som en själv har en negativ påverkan på positionen. Personligheten ansvarsfull samt antal nära vänner visar inte på några signifikanta skillnader. Även om våra resultat visar på vissa signifikanta skillnader är effekten svag och vi kan därmed inte dra slutsatsen att detta förklarar de könsskillnader som finns i positioner på arbetsmarknaden.

Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden återfinns ännu idag inom olika sektorer, yrken och branscher. Trots flertalet tidigare forskningar samt politiska insatser har vi inte nått en jämställd arbetsmarknad. I denna studie avser vi att undersöka könsskillnaderna i upplevda avancemangsmöjligheter och huruvida det förefaller sig i både de högre och lägre befattningarna. Det teoretiska ramverket utgår från teorier som vanligtvis används för att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden, nämligen glastaket, glashissen och diskriminering. Tidigare forskning som har undersökt detta fenomen har visat på att kvinnor förr eller senare stöter på barriärer som hindrar de till avancemang. Viss forskning menar på att dessa hinder förekommer i de högre positionerna, medan annan forskning menar på att det förekommer i de lägre positionerna. Denna studie baserar sig på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor i åldrarna 25–60 som har en anställning. Resultatet visar på att det är högre sannolikt att en man upplever interna avancemangsmöjligheter, än en kvinna. Däremot visar resultatet inte på att individers familjeliv har en effekt på upplevda interna avancemangsmöjligheter. Vid en uppdelning av de olika befattningarna visar resultatet vidare på att enbart kvinnor i de lägre befattningarna upplever sig ha svårt att avancera sig internt jämfört med män. Vid kontroll av individ- och arbetsrelaterade faktorer visar resultatet på att könsskillnaderna består enbart för respondenter i de lägre positionerna, vilket vidare stämmer överens med teorin om glashissen.