Med utgångspunkt i teorier om genus och likabehandling kan det vara viktigt att studera skillnader i hur vi bemöter varandra utifrån kön. Forskning beskriver hur bemötande utifrån kön ofta verkar i det omedvetna och att det kan skapa skilda förutsättningar för individen. Syftet med denna studie är att studera hur den statliga myndigheten Skatteverket internt bemöter kvinnor och män och om det finns omotiverade skillnader i hur individer bemöts utifrån sitt kön. För att undersöka skillnader inom gruppen kvinnor respektive män har ett intersektionellt perspektiv anlagts för att studera eventuell betydelse av utländsk bakgrund. Studiens frågeställning lyder därmed: Finns det skillnader i Skatteverkets bemötande av kvinnor och män? Skiljer sig eventuellt bemötandet åt beroende på om den som hanterar ärendet själv är en kvinna eller man? Finns det skillnader i bemötandet av kvinnor respektive män beroende på om kunden har utländskt klingande namn eller talar svenska med brytning? Tidigare undersökningar hos Skatteverket som fokuserat bemötande ur ett genusperspektiv har funnit att bemötandet i vissa aspekter varit ojämställt på ett sätt som varit till fördel för män. Även kundens utländska bakgrund har varit av betydelse. Denna studie har genomförts på Skatteverkets huvudkontor i Solna på Avdelningen för användarstöd som arbetar med att ge stöd till anställda inom myndigheten runtom i landet. Materialet har samlats in genom strukturerade observationer som metod, i form av medlyssning på samtal mellan medarbetare och kund samt granskning av skriftliga ärenden. Underlaget har bearbetats i SPSS Statistics och legat till grund för bivariata analyser och korstabeller. Resultatet av studien visar att det inte finns några skillnader i medarbetarnas bemötande av kunderna med hänsyn till kön och utländsk bakgrund. Variationer som framkom var ej statistiskt signifikanta och kan därmed inte säkerställas. Studiens resultat kan vara en effekt av myndighetens aktiva arbete för ett jämställt bemötande. Det kan också ha att göra med att medarbetarna som observerades under studien till viss del hade kännedom om studiens syfte vilket kan ha påverkat det empiriska materialet.

Genom ett queerteoretiskt samt diskursanalytiskt perspektiv har en analys genomförts på relevanta strategi- och verksamhetsplaner som är framtagna av Riksidrottsförbundet. Resultatet visar att kön och sexualitet konstrueras utifrån normativa föreställningar där de binära könen och heterosexualitet betraktas som det ’naturliga’ och allomfattande, vilket reproducerar bilden av HBTQ-personer som avvikande och främmande. Konsekvenserna av det här och vad det beror på kan självklart diskuteras, men att färre HBTQ-personer deltar i föreningsidrott och att många HBTQ-personer inte vill eller känner att de kan vara öppna med vilka de är, inom idrotten, kan betraktas som konsekvenser av detta. Att idrottsrörelsen vilar på en politik som poängterar den demokratiska nyttan av ett deltagande inom denna typ av föreningsliv gör också att detta i förlängningen även handlar om större demokratiska frågor såsom deltagande, inflytande delaktighet och synlighet.

Denna studie belyser feedback ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka den feedback läraren muntligen ger till eleverna i matematikundervisningen och hur fördelningen av feedbacken skiljer sig mellan pojkar och flickor. Studien har genomförts med hjälp av observationer av matematiklektioner och intervjuer med lärare. Utifrån teoriavsnittet har arbetets syn på feedback förklarats där två former av feedback definierats. Dessa former är korrigerande feedback och bekräftande feedback. Resultatet blev att pojkar fick feedback vid 53 tillfällen och under 29,59 minuter. Flickor fick feedback vid 33 tillfällen och under 8,77 minuter. Detta med samma antal pojkar och flickor i studien. Studien visade även att pojkarna krävde mer feedback av lärarna än flickorna. En slutsats som kan dras av studien är att pojkarna generellt fick mer feedback än flickorna och att en anledning till detta kan vara att pojkarna krävde mer av lärarens tid och uppmärksamhet. / This study focuses on illuminating feedback from a perspective of gender. This study aims to examine the oral feedback the teacher delivers to students, but also to investigate how the distribution of the feedback between boys and girls looks. The study is based on observations of classes of mathematics, and interviews with teachers. This study presents its definition of feedback in two different forms. The forms are defined as corrective feedback and confirming feedback. The results show that boys received feedback 53 times for 29.59 minutes. Girls received feedback 33 times during 8.77 minutes. This was the result of an equal amount of boys and girls. The study also showed boys as more demanding than girls from receiving the teachers´ feedback. The conclusion of this study is that the boys received more feedback than the girls and a reason for this might be that boys demanded more time from their teacher.

Syftet med studien var att undersöka hur de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna samt relationerna dem emellan framställdes i sex animerade filmer utgivna 2015 respektive 2016. Filmerna hade visats i några fritidshem i Sverige, varför filmernas framställning av genus problematiserades i relation till läroplanens värdegrund. Metoden som användes för analysen var en kvalitativ innehållsanalys, likaså användes en enkätundersökning för att göra filmurvalet. Under bearbetningen av resultatet formulerades nio kategorier. “De optimistiska kvinnorna och de cyniska männen”, “Män och kvinnor bad om hjälp på olika sätt - om män ens bad om hjälp”, “Kvinnor och män gestaltas i olika kläder och attribut”, “De atletiska tjejerna”, “Alla räddar alla - men genus avgör ibland vid narrativt viktiga scener”, “Hur manliga karaktärer kunde bete sig otrevligare än kvinnliga”, “Förekomsten av tydliga kvinnliga ledare”, “Kärleksuttryck mellan kille och tjej” och “Relationer med problem, men som sedan ofta utvecklas till det bättre”. Baserat på de nio kategorierna identifierades tre bredare teman: “Motsatser”, “Genusuttryck förändras men genusstrukturer består” och “Kärlek, relationer och problem”. Resultatet av undersökningen visade att kvinnor och män på flera sätt framställdes genusstereotypiskt. Samtidigt fanns det tydliga skillnader mot tidigare analyser av många äldre filmer. De analyserade filmerna i denna studie var mer nyanserade i den mån att flera av de kvinnliga karaktärerna hade anammat traditionellt maskulina egenskaper såsom att de var självständiga och atletiska, likaså saknades det, i relationerna mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna, traditionella kärleksuttryck såsom ”kärlek vid första ögonkast.” I diskussionen betonades vikten av att fritidshemslärare applicerar ett ”genustänk” i verksamheten.

Detta är en hermeneutisk studie som undersöker kvinnliga chefers upplevelser av sitt yrkesidentitetsskapande i den manligt präglade chefspositionen. Den hermeneutiska ansatsen har hjälpt oss att nå en djupare förståelse kring detta. Förståelse nås genom djupgående intervjuer med kvinnor i chefspositioner som fokuserat på deras upplevelser i chefspositionen. För att nå förståelse på en högre abstraktionsnivå har vi använt performativitetsteorin, som beskriver hur människor genom handlingar gör kön. Till hjälp i studien har vi har använt oss av litteratur, tidigare forskning och informanternas berättelser för att få en bredare bild av fenomenet. Vi vill med denna studie främja kvinnligt chefskap, vilket kan bidra till ett mer jämställt näringsliv. Det finns en kunskapslucka kring hur kvinnor i chefsposition skapar sin yrkesidentitet som vi avser att fylla. Studiens resultat visar att kvinnorna skapar sin yrkesidentitet genom att balansera de förväntningar som finns på dem som kvinnor och som chefer. För att kvinnorna inte ska tappa sin respekt som chefer eller sitt godkännande som kvinnor av omgivningen. Denna balans innebär en performativ handling, de gör sin kvinnlighet i förhållande till chefspositionen. Samtidigt gör de chefskap på ett nytt icke traditionellt sätt. Det som skiljer resultatet med tidigare forskningen är dess unika sätt att tolka resultatet genom performativitetsteorin, samt upptäckten av denna balans mellan kvinnlighet och chefspositionen.

Romance in the era of romanticism A comparative study of representations and conceptions of love in literature and among the Swedish nobility 1741-1782. The period of investigation chosen for this master’s thesis is often said to be the birth of the romantic era, a time when love supposedly conquered marriage. My aim has been to study both fiction and autobiographical texts, such as diaries and letters, to broaden our understanding of conceptions of love in the period of Romanticism. With hopes to provide a new perspective on historical conceptions of love: how people understood and described it in their everyday lives. The men and women of the nobility are often portrayed as unable to afford love, as it were; too much of their good name and wealth were dependent on marriage alliances and the politics of landed property and inheritance. But they too read the famous novels of their day and were influenced by the changes in culture and society, but to what extent? On the basis of a modern definition of romantic love, I have chosen a number of themes for comparison; independence, gender, class and faith. This study shows that the concept of love imagined and the love experienced differ depending on these themes. Love was an idea as well as an emotion experienced. However, the idea proved elusive in the everyday lives of the men and women studied. The novels are critical towards the nobility’s way of life: love ought to be natural and differences in income or status ought not to stand in the way of love. Love in its purest form was perceived to be a way to God. Two souls in love were considered destined by nature for each other. To love was to live, and to live was to love.

Den svenska migrationen karakteriseras av en stor invandring, vilken nådde en rekordhög nivå under år 2015. Det är framförallt Afghanistan, Irak och Syrien som står för majoriteten av invandringen till Sverige från år 2010 och framåt. Syftet med denna studie är att analysera skillnader i sysselsättningsgraden hos utrikesfödda i Sverige, där framförallt flyktinginvandringen från Afghanistan, Irak och Syrien är av intresse. Genom jämförelser av data från SCB gällande utbildningsnivå och sysselsättning bland män och kvinnor i olika åldrar finner studien att utrikesfödda från dessa tre länder har en lägre sysselsättning än den totala gruppen av utrikesfödda personer. Sysselsättningsgraden och utbildningsnivån är högst i åldern 35–44 år. Den yngre generationen och framförallt kvinnor tenderar att vara väl utbildade men också ha en lägre sysselsättningsgrad än män. Flyktingar från dessa tre länder har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än utrikesfödda totalt sett och därför bör etableringspolitiken rikta särskilda åtgärder till flyktinginvandrande kvinnor som invandrar i unga år.

Syftet med denna studie var att studera vilka föreställningar om kön som förmedlas mellan pedagog och barn vid matsituationen på förskolan. Forskningsfrågorna berör vilket utrymme pojkar respektive flickor ges till kommunikation av pedagogerna och hur flickorna och pojkarna upplever detta. Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats där observationer av fyra matsituationer och intervjuer med tre pojkar och tre flickor i åldrarna 4–5 år genomförts. Resultatet av observationerna visade på att flickor och pojkar erbjuds olika utrymme till kommunikation och att pedagogerna bemöter dem på olika sätt utifrån deras kön. Resultatet av intervjuerna visade en omvänd bild där flickor och pojkar upplever att de får lika talutrymme och uppmärksamhet. Resultatet visar även att pedagogerna använder språket som ett medel i att konstruera bilder av föreställningar om kön, vilket också förmedlas mellan pedagog och barn vid matsituationen på förskolan.

Uppsatsen analyserar böckerna Sagan om Sune och Sune - tjejtjusarmästaren, båda skrivna av Anders Jacobsson och Sören Olsson. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framgår det att Sveriges skolor ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster samt arbeta med normer och värderingar. Trots det visar forskning på att skolan inte är en könsneutral institution utan att både genus och stereotyper skapas och upprätthålls i verksamheterna. Forskning visar även på att lärare i många fall inte reflekterar över de värderingar som förmedlas i barnlitteratur. Utifrån det är syftet med analysen att undersöka vilka värderingar som framkommer i böcker om Sune samt om det skett någon förändring över tid mellan de analyserade böckerna. Metoden som uppsatsen bygger på är en textanalys som inriktar sig på hur karaktärerna i respektive bok beskrivs och framställs utifrån ett genusperspektiv. Analysen visar på att det inte har skett några större förändringar mellan böckerna utan att de följer samma mönster och tematik. Normerna som förmedlas går att se utifrån två perspektiv. Dels på så sätt att de upplevs aningen överdrivna och humoristiska, men även att karaktärerna i stort sätt till punkt och pricka överensstämmer med det forskning framlägger som stereotypiskt för pojkar och flickor. Huvudpersonen Sune följer däremot inte stereotypen för pojkar. Därmed både förstärker och bryter böckerna de traditionella könsmönstren. Förstärker på så sätt att de flesta karaktärerna följer det traditionella könsmönstren men bryter då huvudpersonen inte följer mönstret. Slutsatsen blir att användandet av böckerna i skolan inte går i linje med Sveriges skolors bestämmelse om att motverka traditionella könsmönster. Däremot skulle böckerna kunna användas som ett diskussionsunderlag för att diskutera aktuella ämnen, såsom genus, normer och att våga visa vem man är.

Syftet med denna studie är att analysera digitala läromedel som är ämnade att användas i undervisningen om mänskliga rättigheter i ämnet samhällskunskap på gymnasiet, utifrån deras framställning av sociala skikt, såsom kön, klass och etnicitet samt utifrån en intersektionell ansats. Med en intersektionell ansats innebär att det sociala skikten ska korsa varandra i en individs identitet. De digitala läromedel som analyserats finns tillgängliga gratis, är interaktiva och ämnesdikterade och för att använda dem krävs en dator, mobil eller läsplatta. Den metod som använts i denna studie är en kvalitativ textanalys för att analysera läromedlens innehåll. Resultatet visar att det sker kategorisering av kön, klass och etnicitet i digitala läromedel samt att de innehåller inslag då de sociala skikten integrerar med varandra. Dessutom visar resultatet att sociala skikt ibland osynliggörs i läromedel.