Kvinnor har länge varit underrepresenterade på maktpositioner i näringslivet, vilket har resulterat i att andelen kvinnor i svenska börsstyrelser är genomsnittligt lägre än andelen män. Det finns emellertid meningsskiljaktigheter i frågan om det är någon skillnad i hur män och kvinnor arbetar och påverkar företaget i fråga. Forskning har visat att kvinnor skulle vara mer riskaversiva än män och därför kan vara mer försiktiga i sitt finansiella beteende. Denna studie undersöker därför om andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag påverkar företagens kapitalstruktur. Studien använder data från bolag noterade vid Stockholmsbörsen år 2016. För att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företagens skuldsättningsgrad tar studien stöd i en multipel regressionsanalys där fyra kontrollvariabler inkluderas; styrelsestorlek, företagsstorlek, tillgångsstruktur och lönsamhet. Studiens resultat indikerar att kvinnor har ett negativt samband med företagens skuldsättningsgrad; att skulderna är mindre när kvinnorna är fler. Studien finner vidare stöd för att kontrollvariablerna också har viss förklaringsgrad för företagens skuldsättningsgrad, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet för andelen kvinnors påverkan på kapitalstrukturen ger delvis stöd för Pecking Order-teorin; att företag inte rangordnar skulder primärt vid finansiering av tillgångar och att de på så vis har lägre skuldsättningsgrad. Studien går i viss mån i linje med tidigare forskning, med särskild hänsyn till vad tidigare forskning indikerar i kontexten kvinnor och riskattityd, men förklarar inte heller om det är just riskattityd könen emellan som orsakar skillnaden i kapitalstruktur.

Inom spelindustrin är lärandet och utvecklingen en del av vardagen och könsfördelningen är väldigt ojämn på arbetsplatserna. Syftet med studien är att studera det informella kollegiala lärandet på olika arbetsplatser inom spelindustrin, utifrån ett genusperspektiv med frågeställningen: Hur upplever kvinnor inom spelindustrin det informella kollegiala lärandet på arbetsplatsen? Genom semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor har jag samlat in det empiriska materialet. Utifrån Wengers inlärningsteori samt Connell och Pearse genusteori har empirin analyserats. Resultatet visar att enligt kvinnornas erfarenheter saknas ledning och styrning i lärprocesserna och att kommunikationen mellan medarbetarna är viktig för att lära och utvecklas i arbetet. Slutsatsen av studien är kommunikation och lärandet sker kontinuerligt mellan medarbetarna, där ledarskapet inte är primärt.

1974 införde Sverige, som första landet i världen, en föräldraförsäkring som gav både mammor och pappor rätt till en inkomstrelaterad ersättning för att vara föräldralediga med sina barn. Trots samma möjligheter till föräldraledighet har pappor, genomgående sedan reformen infördes, tagit ut betydligt färre föräldradagar än mammor. Statistik visar däremot på en progression som indikerar på att allt fler pappor både tar ut samt tar en längre föräldraledighet än tidigare. I och med denna successiva förändring i åtanke väcktes en nyfikenhet gällande bakomliggande orsaker för detta. Tidigare forskning har belyst möjliga förklaringar till pappors resonemang kring föräldraledighet och pappors roll i familjen. Denna studie syftar därför till att anta en ny synvinkel, där en jämförelse av papparollens eventuella förändring över ett kvarts sekel undersöks. Detta för att ta reda på om en eventuell förändring av papparollen har skett och om så, hur denna förändring ser ut. Vidare vill studien undersöka om den eventuella förändringen kan ligga till grund för det ökade uttaget av föräldraledighet hos pappor boende i Stockholm. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer utförts med heterosexuella pappor från två generationer i åldrarna 30-35 år och 55-60 år bosatta i Stockholm. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna doing gender och specialiseringsteorin samt Lars Jalmerts och Elisabeth Bekkengens tidigare studier som berör svenska män och i synnerhet faderskap. Resultatet av denna studie visar på att papporna från de två generationerna har olika syn på vad papparollen innebär och det blir tydligt att de gör papparollen på olika sätt. Den äldre generationen ser föräldraskapet som bestående av två kompletterande roller där mammor och pappor fyller olika funktioner. Den yngre generationen har en annan syn på föräldraskapet och menar på att mammor och pappor utgör en heltäckande föräldraroll där båda föräldrarna ansvarar lika för allt. Deras två olika definitioner av papparollen respektive föräldrarollen grundas ur hur de ser på och gör kön vilket också tycks vara en påverkande faktor till hur papporna har tagit ut sina föräldradagar.

Bakgrund/problemdiskussion: En generell uppfattning traditionellt är att kvinnor som ledare och företagare inte är lika framgångsrika som män, men i dagens samhälle kanske det inte är kön som bestämmer om en person kan driva lönsamma företag eller inte? Tillväxt är viktigt för att bibehålla och utveckla välfärd och kvinnliga företagare är en stor outnyttjad potentiell källa till ökad tillväxt. Totalt i Sverige är drygt en fjärdedel av företagarna kvinnor och visar inga tendenser till att öka. Inom många områden av företagande saknas fortfarande kunskap och information vilket behövs om man vill främja utvecklingen av kvinnors företagande. Tidigare forskning om småföretagande inte är så omfattande och berör heller inte så ofta kvinnors företagande eller könsperspektivet på företagande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det i en jämförelse av traditionella redovisningsekonomiska nyckeltal hämtade ur årsredovisningar skiljer sig i resultat mellan företag, beroende på om de har en man eller kvinna som är företagsledare. Metod: Studien antar en kvantitativ forskningsansats och analyserar nyckeltalen soliditet, lönsamhet, omsättning och avkastning på sysselsatt kapital som hämtats från aktiebolagens redovisningar i relation till företagsledarens kön. Datan analyseras med hjälp av multivariat analys och SPSS. Resultat: Analysen visar inget samband mellan de valda nyckeltalen och kön. Inte på alla företagen sammantaget och inte heller inom branscherna. / Background / Problem Discussion: A general perception traditionally is that women as leaders and entrepreneurs are not as successful as men, but in today's society, maybe it is not gender that determines whether a person can run profitable companies or not? Growth is important for maintaining and developing social welfare and female entrepreneurs are a major untapped potential source of increased growth. In Sweden, just over a quarter of all entrepreneurs in total are women and show no tendency to increase. In many areas of entrepreneurship, knowledge and information are still needed to promote the development of women's entrepreneurship. Earlier research on small business entrepreneurship is not so extensive and does not often affect women's entrepreneurship or gender perspective on entrepreneurship. Purpose: The aim of this study is to investigate whether a comparison of traditional financial ratios drawn from annual reports differs in results between companies, depending on whether they have a man or woman who is a business leader. Method: The study assumes a quantitative research effort and analyzes the key ratios of solvency, profitability, turnover and return on capital employed, derived from the companies' accounts in relation to the corporate governor's gender. The data is analyzed using multivariate analysis and SPSS. Result: The analysis shows that there is no relation between the selected key figures and gender. Not on all companies as a whole, nor within the industries.

Studiens övergripande syfte är att belysa hur pedagoger bemöter och ger barnen respons i olika vardagssituationer i förskolan och om barnets kön har betydelse för hur pedagoger begränsar handlingsutrymme eller signalerar handlingsutrymme. Data har hämtats genom deltagande observationer vid några förskolor där fältanteckningar fördes. Som teoretisk utgångspunkt har Nicolas Rose (1999) teori om makt och frihet använts för att se att pedagogers bemötande innehåller både begränsningar och uppmuntrande av handlingsutrymme. Roses begrepp styrningsmekanismer har använts för att belysa de små detaljerna i pedagogers bemötande och Hirdmans genusteori har används för att tolka de eventuella skillnader som kan upptäckas i mönster och strukturer i pedagogers bemötande av flickor och pojkar. I resultatet upptäcktes att samma styrningsmekanismer användes för att både ge barnen handlingsutrymme och handlingsbegränsningar och mönstret visar att pedagoger ibland använder olika strykningsmekanismer mot flickor och pojkar.

Uppsatsen undersöker synen på kön, jämställdhet och jämställdhetsarbete på ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med sju informanter från ovanstående arbetsplatser. De övergripande frågeställningarna är vilka föreställningar det finns om kvinnor och män på arbetsplatserna, hur jämställdhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser på jämställdhetsarbete på deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till är att jämställdhet ses som ett icke-problem på arbetsplatserna, mannen är den rådande normen på båda arbetsplatserna samt att informanterna är öppna och positiva till jämställdhet. Att jämställdhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser är jämställda. Några uttrycker även att det inte är möjligt att arbeta med jämställdhet på just deras arbetsplats då den är enkönad eller att endast ett kön är representerat. Den manliga normen tar sig uttryck i att typiskt manliga egenskaper värderas högre än typiskt kvinnliga, genom den manliga normen ges män ett givet tolkningsföreträde. Informanterna är öppna och positiva till jämställdhet men det saknas konkreta verktyg och metoder för dem att arbeta med jämställdhet på deras arbetsplatser. En del av informanterna har föreställningen att män och kvinnor är olika samt att män och kvinnor förväntas vara på ett visst sätt vilket de härleder till en biologisk och naturlig orsak.

This study examines how macsulinity can be expressed outside the norm and for this focuses on the rap/hiphop music artist Young Thug. With a multimodal discourse analysis, Young Thugs visual expressions from a sample of media content are examined. The visual expressions are discussed from gender theory and theory of different discourses of masculinity. The result of this study found that Young Thug challenges masculine conventions in a variety of displays. His use of clothes, colors, poses and his body in different ways challanges how masculinity can be expressed in a genre of music that often features particular expressions of masculinity.

Syftet med den föreliggande studien är att öka kunskapen om några förskolepedagogers syn på genus samt synliggöra eventuella skillnader mellan pedagogernas reflektioner om genus och deras bemötande av barnen i förskolan. Det är en kvalitativ studie och det insamlade materialet är i form av intervjuer och observationer. Vi har studerat fem pedagoger på två olika förskolor. Den teori som väglett oss vid analys och bearbetning är feministisk poststrukturalism och dess centrala begrepp. Vårt resultat visar att pedagogernas bemötande av barn kan vara mer eller mindre genusmedvetet. I intervjuerna talade pedagogerna om genus och genusarbete som något viktigt. Det vi kunde se under våra observationer var dock att teori och praktik inte alltid samspelar. Resultatet visar även på faktorer som kan underlätta samt försvåra genusarbetet på förskolan. En av de faktorer som underlättar genusmedvetandet är fortbildning av pedagogerna. En del slutsatser vi kan dra är att pedagogerna vill arbeta genusinriktat men att arbetsrelaterad stress kan försvåra detta.

I denna studie undersöks finansiell riskbenägenhet hos professorer och lektorer vid Uppsala universitet. Amerikanska studier har visat att kvinnor är mindre riskbenägna än män, samt att människor med högre utbildning och särskilt en utbildning inom ekonomi har en jämförelsevis högre riskbenägenhet. Denna studie ämnar till att undersöka huruvida dessa teorier stämmer även i Sverige. Studien innefattar en enkätundersökning där anställda vid Företagsekonomiska institutionen, Juridiska institutionen, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier samt Institutionen för fysik och astronomi har svarat på frågor kring deras finansiella riskbenägenhet. Studiens resultat kan sammanfattas med att det inte finns några skillnader i riskbenägenhet mellan kvinnor och män, men att vissa belägg finns för att människor med en högre utbildning är mer riskbenägna än människor med en jämförelsevis lägre utbildning. Studien fann vidare att människor med en hög utbildning inom ekonomi är mer benägna att ta finansiella risker än människor med en hög utbildning inom andra områden.

This thesis explores how the phenomena of ”singing situations” are made visible through pupils and music teachers' experiences of music education in a Swedish school, through an existential philosofical gender perspective. A basic point of departure in the thesis is that singing development is possible to evolve for all humans, similar to the latest curriculum for the music subject in elementary school in Sweden. The thesis can be positioned within four research areas: gender research in Swedish school, vocal- and voice research, gender related music education research and gender related music education research on singing. The latter research area constitutes the area in which the present dissertation is closest positioned to. Several researchers whose research is positioned in the area of gender related music education research expresses the need for more research similar to their own contributions.   Within the study, five field visits have been conducted over two years involving seventyone students and five music teachers. The study includes observations and interviews, as well as sound recording and notes, and has focused solely on singing situations - situations in which singing appears in the participants' experiences in different ways. It was of research interest to meet pupils with experience of voice changes during puberty, as the majority of previous research presents the voice change as an experience that primarily or only boys experience. A very limited minority of research investigates how girls experience the voice change during puberty. The empirical data has been analyzed through seven phenomenological steps.   The overall results show that all students sing and that many enjoy singing in school, with exception for one girl. The teachers' basic starting point in their teaching is to treat singing ability as possible to develop for all students. According to the teachers' basic view of singing ability as transcendence, the result shows that different gendered normative and structural aspects surround the pupils and teachers. The results also show how these aspects impacts pupils choices in the singing situations, and that some students are given greater opportunities to transcend in their vocal learning than others. The results are discussed through themes that arise within the results, mainly: subjective and intersubjective experience through singing, habitual singing, norms of restraint and imitation, girls' and boys' singing situations, views on the singing body as factuality or freedom in relation to gender, as well as the creation of alternative rooms in singing situations.