Denna studie är en kvalitativ filmanalys av den populära tv-serien Bron, med fokus på huvudkaraktären Saga Norén. Studien utgår från teorier kring den manliga och kvinnliga blicken. Uppsatsens syfte är att belysa ämnet kring hur en kvinna förväntas uppträda utifrån de rådande normerna, men också hur hon uppfattas av andra. Uppbyggnaden av genus- och könsmaktsordning är ett ständigt relevant forskningsämne, där mediernas kraft att påverka publiken spelar en viktig roll.   Studien är baserad på könsteorier som relaterar till stereotyper, såväl som den manliga blicken. Till studiens analysdel skapades ett analysverktyg baserat på Selby och Cowderys trestegsmodell och mise-en-scén. De scener som valdes ut för analysen sorterades i fyra olika kategorier baserat på återkommande mönster. Varje kategori sammanfattades i en kort sektion, som samtliga diskuteras i det sista avsnittet. Resultatet av studien visar att Saga Norén avviker från hur en stereotyp kvinnlig karaktär förväntas uppträda. Hennes sätt att framträda, och det avvikande beteendemönstret bidrar också till att hon inte upplevs att synas i bild för att behaga någon. / This study is a qualitative film analysis focusing on the main character Saga Norén in the popular tv series Bron, based on the male and female gaze. The essay highlights the topic of how a woman is expected to behave based on the prevailing gender roles, but also how she is perceived by others. The construction of gender and gender roles is a constantly relevant research topic, where the media's power to influence the audience plays an important role.   The study is based on gender theories that relate to stereotypes, as well as the male gaze. For the analysis part of the study, an analysis tool was created based on Selby and Cowdery's three-stage model and mise-en-scène, using these theories as a foundation. The scenes selected for the analysis were sorted into four various categories based on recurring patterns. Each category was summarized in a short section, to be discussed in the final section.   The result of the study shows that Saga Norén departs from how the stereotype female character is expected to behave. Her way of appearing, and the deviant behavior pattern also contributes to her not being perceived to exist in a position to please.

Mobility is a term used to describe people's movement in space. The individual's choice of transportation mode has always varied depending on factors such as availability and economy, but also on gender. Studies show that in most cases, the woman in a family travels collectively to work while the man uses the car. Women furthermore tend to seek work closer to home because of the continued perception of themselves as the main accountable for nursing children. Collective modes of transport possess a variety of factors which affects the user's design of everyday life. Timetables, fixed stops and delays are some examples of obstacles that a collective traveler needs to take into account when planning the travel. Furthermore higher stress levels and limited leisure time are examples of consequences that can affect public transport users. The purpose of this qualitative study is to investigate women's experience of work trips and how they deal with possible disturbances in the work travel. The goal is to gain a deeper insight into work trips as part of an individual's daily life. In this case women living in a society located ca 30 km from their workplace in northern Sweden. For this reason, it was considered valuable for the study to conduct in depth interviews. The analysis method underlying this study is a thematic analysis. The analytic coding led to the finding of 3 themes regarding women´s perception about work travel. The themes were; reliability in the transport system, individual flexibility and personal priorities.

No description available.

Syftet med denna studie är att normkritiskt granska litteraturläsning i förskolan, samt det litterära materialet, ur ett genusperspektiv. Studien belyser, med hjälp av ett poststrukturellt perspektiv, vilka möjligheter till normkritik och normkreativitet som förekommer i högläsningsaktiviteter på förskolan, genom att analysera diskursen i såväl litteratur som pedagogens bemötande och förhållningssätt. Studiens metod är kvalitativ och utgörs av observationer med fältanteckningar samt videoobservationer. Studiens data kommer från två olika förskolor i samma kommun. Resultatet visar att det finns material för såväl normkritiska som normkreativa diskussioner i förskolornas litterära utbud men att denna litteratur kräver en diskussion för att fungera normbrytande. Därtill synliggör resultatet att normkritiska och normkreativa diskussioner relaterat till genus och kön, normbrytande reflektioner eller andra reflektioner är ett ovanligt inslag förskolornas lässtunder. Resultatet påvisar därtill subtila, men ändå synliga, skillnader mellan hur pedagoger bemöter flickor och pojkar vilket tolkat ur ett poststrukturellt teoretiskt perspektiv positionerar barnen och styr vilka identiteter som kan konstrueras och vilket subjektsskapande som kan ske. Förhoppningen är att studien kan bidra med ytterligare kunskap till det viktiga men outforskade området normkritik vid litteraturläsning ur ett genusperspektiv. Nyckelord: Genus, Kön, Litteraturläsning, Normkritik, Normkreativitet

Denna studie syftar till att undersöka interaktioner i en klass i årskurs 3 mellan lärarenoch eleverna ur ett genusperspektiv. Studiens forskningsfrågor har varit att undersöka hurmycket talutrymme pojkarna respektive flickorna får i klassrummet samt att undersökahur interaktionerna ser ut mellan läraren och pojkarna respektive flickorna. I föreliggandestudie används dominansmodellen och skillnadsmodellen som analysverktyg förbearbetning av studiens data. Studien data analyseras både kvantitativt och kvalitativt därtre observationer genomförts parallellt med att undervisningen har spelats in via ljud.Sammanfattningsvis visar resultatet att pojkarna får något mer talutrymme i klassrummetän vad flickorna får. Vid samtliga observationstillfällen pratar pojkarna rakt ut, utan attha fått ordet, fler gånger än vad flickorna gör. Läraren kommenterar vad pojkarna gör ochsäger i klassrummet fler gånger än flickorna. Resultatet visar också att i interaktioner medläraren tar pojkarna över dominansen oftare än vad flickorna gör. När pojkar dominerartalutrymmet i klassrummet betraktas det som naturliga egenskaper vilket leder tillojämställdhet och bidrar till en undervisning som inte är likvärdig.

I denna uppsats granskas Socialstyrelsens dokument för att undersöka hur ADHD presenteras. Ett speciellt fokus har varit att undersöka hur köns- och genusskillnader i relation till ADHD beskrivs och vidare om och på vilket sätt Socialstyrelsens uppdrag om jämställdhetsintegrering framträder i dokumenten. För att uppnå syftet med uppsatsen har en kritisk textanalys med en maktanalytisk ansats bedrivits för att granska delar av Socialstyrelsens kunskapsmaterial och även en lägesrapport kring ADHD. Resultatet av analysen visar att Socialstyrelsens dokument i vissa delar beskriver ADHD på ett stigmatiserande och diskriminerande sätt vilket kan bidra till exkludering och socialt förtryck. Socialstyrelsen bidrar delvis även till att upprätthålla bilden av ADHD som en pojk-diagnos vilket kan leda till att flickor missas, då flickornas symtom och upplevelser inte beskrivs på ett utförligt sätt i dokumenten. Resultaten i uppsatsen pekar även på att uppdragen Socialstyrelsen har haft gällande jämställdhet inte har implementerats i alla delar av materialet, vilket medför att målen om jämställdhet inte har uppnåtts i alla avseenden. / In this paper, documents from the National Board of Health and Welfare in Sweden is examined to investigate how ADHD is presented. A particular focus has been to investigate how sex and gender differences in relation to ADHD are described and further if and in what way the National Board of Health and Welfare's mission on gender integration appears in the documents. To achieve the purpose of this paper, a critical text analysis with a power analytical approach has been conducted to review parts of the National Board of Health and Welfare's material and reports on ADHD. The result of the analysis shows that the National Board of Health and Welfare's document in some parts describes ADHD in a stigmatizing and discriminatory manner, which can contribute to exclusion and social oppression. The National Board of Health and Welfare also partly contributes to maintaining the image of ADHD as a boy's diagnosis, which may cause girls to be overlooked in diagnosis, as the girls' symptoms and experiences are not described in an adequate way in the documents. The results in the paper also show that the gender equality-mission has not been implemented in all parts of the material, which means that the political goals of gender equality have not been achieved in all respects.

The purpose of this thesis is to, by implementing the theories of Maud Eduards and Carole Pateman on some of the testimonies found under the hashtag #imaktenskorridorer, explain why sexual harassments exist within Swedish politics. Our main focus will be power structures and the culture of silence concerning sexual harassments. By examining the testimonies, we find that the majority of the supposed perpetrators are elderly men in positions of power and that these positions often are used to take advantage of and further subordinate women. We also find that the supposed perpetrators rarely had to answer for the acts of sexual harassment even though the existence of the assaults most of the times came to light. Our conclusion is, based on the two theories we use, that the existence of sexual harassments within Swedish politics can be explained by various factors. Although the main one is wellestablished power structures based on the division of men and women. These power structures impregnate our whole society and we mean that they are even stronger within politics, in the corridors of power.

Bakgrund: Bilderboken är något som finns närvarande för många barn under deras uppväxt. Simonsson (2006) hävdar att det finns ett stort behov att producera ny kunskap kring bilderboksanvändandet i förskolan. Odenbring (2015) förklarar i sin forskning att bilderböcker med karaktärer som överskrider normer har blivit allt mer framträdande. Det var därför intresseväckande att analysera bilderböcker i dagens förskola utifrån stereotypa normer och normöverskridningar. Syfte: Syfte med studien är att undersöka stereotypa normer och normöverskridningar i bilderböcker i relation till förskollärarens bokurval. Frågeställningar: Våra frågeställningar är: På vilka sätt framställs normer och normöverskridningar i de bilderböcker som läses på förskolan? Hur förklarar förskollärarna sitt bokurval utifrån stereotypa normer och normöverskridningar? Metod: Bilderboksobservation utfördes för att fastställa tre förskolors bokutbud. Bilderboksanalys utfördes på sex bilderböcker. Nikolajevas (2004) abstrakta schema för manligt och kvinnligt användes för att synliggöra stereotypa normer och normöverskridningar i bilderboken. Intervju med fyra förskollärare genomfördes för att fastställa medvetenheten om stereotypa normer och normöverskridningar i förskolan. Resultat: Bilderböckerna i deltagande förskolor för studien erbjöd barnen både stereotyp och normöverskridande barnlitteratur. Intervjuerna visade att förskollärarnas bokurval styrdes av barnens behov, tematiskt arbete och eget intresse. Normöverskridningar var ingen faktor som styrde bokurvalet. Samtliga förskollärare bekräftade att bokbussen fanns tillgänglig att ta kontakt med för att specificera sitt bokurval.

På arbetsmarknaden befinner sig både kvinnor och män i ledande positioner, men mannen är normen för ledarskapet. Därför var det intressant att se hur detta påverkar ledarskapet. Mycket forskning har redan tagit upp ledarskap ur ledarens perspektiv vilket inte denna rapport gör. Syftet med det här arbetet har istället varit att skapa en förståelse för medarbetarnas uppfattning om deras senaste chefers ledarskap utifrån chefernas kön. Detta gjordes genom en intervjustudie där sex personer i olika ålder, kön och utbildningsbakgrund, ställde upp på semi-strukturerade intervjuer. Den gemensamma faktorn var att de alla arbetade inom privat sektor. Syftet kunde besvaras med hjälp av tre frågeställningar: ”Hur upplever medarbetarna att de blir behandlade av kvinnliga respektive manliga chefer?”, ”Upplever medarbetarna att kvinnliga och manliga chefer har olika typer av ledarskap?” och ”Hur ser förutsättningarna för kvinnor och män i chefspositioner ut, enligt medarbetarnas uppfattning?” För att analysera det empiriska materialet användes en tematisk analys och det teoretiska ramverket: en kombination av en könsteori – Hirdmans teori om könssystem och stereotyper – och ledarskapsstilar – transformativt ledarskap, kvinnligt och manligt ledarskap och Bergengrens teori om maktstrategier. Dessutom vävdes tidigare forskning in i analysen för att ge ytterligare ett djup. Resultatet visade att det fanns en skillnad gällande egenskaper, men att respondenter ändå beskrev sina egna chefer med icke-könsstereotypa attribut. Trots det uttryckte vissa av respondenterna att de föredrog en kvinnlig chef. Vidare kunde en tydlig skillnad ses gällande maktpositioner, där mannen visade sig ha ett mer hierarkiskt förhållningssätt än kvinnor. / At the workplace, both men and women have management positions, but male characteristics in leadership are still the norm. Therefore, it was interesting to see how the male norm affects the leadership. Previous studies have put much focus on the leader’s perspective, which this report will not do. The purpose of this report instead has been to create an understanding for employees’ view of their managers’ leadership styles in relation to the managers’ gender. This was done by using semi-structured interviews where six respondents of different ages, genders, and educational backgrounds, were interviewed. All respondents were working in the private sector, which was the common factor. To answer the proposed research topic, the following questions were posed: “How do the employees experience the treatment by female versus male managers?”, “Do the employees experience that women and men have different leadership styles?” and “How do the conditions in management positions look like for female versus male managers, according to the employees?” A thematic analysis was used to analyze the empirical data, as well as the theoretical framework: a combination of a gender theory – Hirdman’s theory about gender systems and stereotypes – and leadership styles – transformative leadership, female and male leadership and Bergengren’s theory about power strategies. The literature review was also used in the analysis to create a depth to it. The results showed that there was a difference regarding the managers’ characteristics, but the respondents still described their managers with none-stereotypical attributes. Despite that, some of the respondents preferred a female manager. Furthermore, there was a distinct difference in power positions, where the male had a more hierarchical behavior than female managers.

Studiens syfte är att utifrån ett generationsperspektiv synliggöra jämställdhet på förskolan genom att jämföra förskollärares föreställningar om kön och jämställdhetsarbete utifrån. Detta syfte besvaras genom tre frågeställningar; Hur beskriver förskollärare flickor och pojkar på förskolan? Hur beskriver förskollärare arbetet med jämställdhet på förskolan? och Vilka skillnader och likheter i förskollärares föreställningar om kön och kring jämställdhetsarbetet har noterats? Utifrån en kvalitativ metodansats har två förskollärare från olika generationer intervjuats. För att synliggöra deras syn på kön som sam- eller särart samt på jämställdhetsarbetet på förskolan har semistrukturerade intervjuer använts som metodverktyg. Detta för att kunna fånga förskollärarnas tankar och föreställningar. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och empirin analyseras utifrån centrala begrepp som presenteras i teorin och tidigare forskning kring jämställdhet. I studien framkommer att den presenterade genusteorin, där mannen är högre uppsatt än kvinnan i hierarkin är motsägelsefull jämfört med viss tidigare forskning på jämställdhet i förskolan. Där får istället de ”duktiga flickorna” en högre position i förskolan jämfört med de ”typiska pojkarna” vilket gör att tankar uppkommer kring när och varför detta ”bytet” i hierarkin sker? Studiens resultat visar även på att förskollärarnas syn på ett aktivt jämställdhetsarbete skiljer sig åt då begreppet aktivt kan tolkas på olika sätt.