Känsla av sammanhang (KASAM) är ett sätt att studera hälsa och välbefinnande ur ett salutogent perspektiv. Med denna infallsvinkel kan såväl avgränsade sjukdomsgrupper i små populationer, som en större normalbefolkning undersökas. Det är väsentligt att studier också kan ske över tid för att ha möjlighet att fånga en utveckling. Syftet med denna studie var, att med magbesvär som infallsvinkel, studera KASAM och den salutogena modellens relation till hälsa, kön, psyko- sociala faktorer och stabilitet. Vid en klassifikation av patientens sjukdomstillstånd, gjord separat av patient, läkare och kurator, visade jämförelsen full överensstämmelse i hälften av fallen. En motsvarande jämförelse gällande patientens allmänna hälsotillstånd visade full överensstämmelse i en tredjedel av fallen. Synliggörandet av dessa skillnader antyder behovet av reflektion, över såväl den egna bedömningen som andras, i den kliniska vardagen. En grupp personer med magbesvär intervjuades 16-18 år efter en gastroskopiundersökning. Fynden i en kvalitativ studie visade att patientens inflytande på sitt liv, direkt eller indirekt, tycktes vara relaterat till om han/hon var frisk vid uppföljningen. Att ha inflytande över sitt liv kan också innebära att vara i stånd till att ha inflytande i mötet med vårdgivare och över adekvat behandling. I en tvärsnittsstudie av en normalbefolkning (WHO MONICA Project) visade sig medelvärdena för KASAM, efter uppdelning i tre olika diagnosgrupper, vara signifikant lägre i en grupp med magbesvär (n=309) i jämförelse med såväl en grupp med identifierad sjukdom (n=198) som en grupp utan de efterfrågade symtomen/sjukdomarna (n=1212). I en panelstudie med en uppföljning efter fem år visades att det förelåg en statistiskt signifikant minskning av KASAM i totalpopulationen (n=1254) och att män och kvinnor hade en likartad minskning. Studien visade också KASAM endast var stabil hos personer med höga ingångsvärden. Personer i åldersgruppen 45-74 år och personer med en identifierad sjukdom hade den största sänkningen. Nedgången är i linje med samhällsutvecklingen under den studerade perioden under 1990-talet, med en nedmontering av delar i det tidigare välfärdssamhället. En studie, som jämförde två tvärsnitt i en normalbefolkning med fem års mellanrum, visade en statistiskt signifikant nedgång av KASAM. Sänkningen var mest uttalad bland kvinnor, i den yngre åldersgruppen (25-44 år) och bland dem med en identifierad sjukdom. Personer med mångåriga magbesvär hade det lägsta medelvärdet i båda tvärsnitten. Att kartlägga hur olika faktorer relaterar till KASAM kan utgöra en väg både vad gäller att förstå hur politiska beslut påverkar skilda sektorer i samhället, och var enskilda människor befinner sig i olika processer vid hälsa och sjukdom. Patienter med mångåriga magbesvär rapporterade en låg känsla av sammanhang och är till synes en grupp som borde uppmärksammas i vården. Det är väsentligt att inte bara mäta KASAM som en personlig variabel utan också se hur strukturförändringar påverkar den enskilda människan. Olika vårdgivare kan tillsammans med patienten vara öppna för att inte enbart det medicinska perspektivet utan att även patientens inflytande och sociala situation lyfts fram. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2002</p> / digitalisering@umu

The purpose of this thesis was to examine the ways in which the constructions of heterosexuality and gender in three Disney movies about princesses affect the power relations between men and women in the movies, and how discourses on gender and heterosexuality have changed over time. Research questions were: How do characters in the movies talk about gender and heterosexuality? How does the interplay between gender and heterosexuality affect the power relations between men and women in the movies? What are the likenesses and differences between movies from different time periods? Discourses were mapped out using a model based on Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s political theories. These discourses were then analyzed with a theoretical framework consisting of Yvonne Hirdman’s concept of gender system and gender contracts, Judith Butler’s view on the heterosexual matrix and an understanding of power relations based on Michel Foucault. Results showed that the construction of gender and heterosexuality are intimately connected, as the main character’s desire or lack of desire for the prince was central to the plot in all three movies. Results also indicate that the most recent film was the most subversive in terms of constructions of gender and heterosexuality. Power relations between men and women remained relatively stable through all three movies, since most expressions of opposition did not really challenge patriarchal norms.  My conclusion is that the development of gender portrayal in popular culture is going in the right direction, since women and girls now have access to a wider spectrum of gender expressions as exemplified in this study. But the lack of men venturing into areas and displaying behaviour traditionally associated with women suggests a reinforcement of a patriarchal structure where masculinity is viewed as preferable to femininity. This view is limiting men’s possibilities of expressing themselves, as well as downgrading women who express femininity.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever känsloregler i sin yrkesroll, vilket känsloarbete som i så fall utförs, hur det påverkar jaget, samt om yrkesrollen kräver något iscensättande av kön och hur det i så fall påverkar eventuellt känsloarbete i mötet med låntagare. Hochschilds teori om känsloarbete används tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade på dagböcker skrivna av tre av dem. Min studie visar att känsloarbete ingår i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de främsta känsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för något inre och att man blir det man gör. Informanterna har inga formella riktlinjer utan känsloreglerna förhandlas istället fram dels kollegor emellan, dels gentemot låntagarna och professionella normer. Dessa förhandlingar sker utifrån såväl en marknadsmodell som bibliotekets offentliga och sociala roll. Marknadsmodellen kan leda till att låntagaren kan kräva mer, såväl social stimulans som att flörtande från kvinnliga bibliotekarier ska ingå i servicen. Det sistnämnda är dock inget som biblioteket kräver, det enda iscensättande av kön som erbjuds inom servicerollen är viss homosocialitet. Det är främst känsloarbete av typen som Hochschild tror att kvinnor fått med sig som krävs av samtliga bibliotekarier, såsom relationshantering och att se andras behov. Bibliotekarierna praktiserar såväl ytligt som djupt agerande. Det som upplevs negativt är främst känsloarbetet att behöva trycka undan känslor eller åsikter och ett misslyckande ses som en personlig brist. Ett ökat ytligt agerande verkar komma med yrkeserfarenheten för att skydda sig. Bibliotekarierna säger sig vara noga med gränsen mellan yrkesroll och privat jag, samtidigt kan de bli svåra att hålla isär. Lojalitet till biblioteket och ett stort intresse för arbetsuppgifterna bäddar för sammansmältning genom performativa handlingar.

With this essay we have the intention to develop knowledge about how girls are creating an identity through a subculture as the Skateboard community and through separate organization. Rising from the feministic history is the idea that women require a private sphere to be able to grow as individuals. We have the intention to research how the girls are experiencing the growth into an identity as a skateboarder in a male dominant arena and how the separate organization works for them. We have used a qualitative way of interviewing and the amount of interviews was six. The result of this study indicates that the girls are creating their identity through a collective identity and the separate organization is not enough to provide for their needs of mark of identification. / Med denna uppsats har vi intentionen att utveckla kunskap om hur tjejer skapar sin identitet genom skateboard som subkultur samt genom särorganisering. Sprungen ur feministisk historia kommer idén gällande att kvinnor behöver en privat sfär för att kunna växa som individer. Vi har intentionen att undersöka hur tjejer upplever skapandet av sin skateboardidentitet i en manligt dominerad miljö och hur särorganisering fungerar för dem. Vi har använt sex kvalitativa intervjuer. Resultatet av denna studie indikerar att tjejer skapar sin identitet genom kollektiv identitet och att särorganisering i sig inte är tillräckligt för att tillhandahålla det de behöver gällande sitt identitetsskapande.

Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi. Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt. Psykologerna konstruerar etnicitet/ras relaterat till föräldraskap som att etnicitet inte har någon betydelse, varvat med en konstruktion av ”vi mot dem”, där svenskar ställs mot icke-europeiska föräldrar, och där ”de andras” familjerelationer konstrueras som präglade av könsmakt. Konstruktionernas funktion diskuteras och värdera slutligen.

Brasilien är ett land som historiskt och kulturellt har präglats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som kännetecknas av mångfald när det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet är att den patriarkala familjen kommit att få central betydelse i samhället samt att vithet kommit att idealiseras när det gäller ras och hudfärg. Mot denna bakgrund utgör afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp då de riskerar att drabbas av både sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den här studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och kön utifrån upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering. Intervjuer har gjorts med tio deltagare uppdelade i två fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av kvinnor i åldrarna 50 till 77 år och den andra gruppen utgjordes av tonårstjejer mellan 14 och 15 år. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursiv psykologi, vilket är en kvalitativ analysmetod inom det diskursanalytiska fältet.     Mest framträdande i deltagarnas tal var upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras, medan motsvarande för kön förekom i begränsad utsträckning. En övergripande och till synes dominerande diskurs identifierades i hur deltagarna pratade om ras och hudfärg. De använde sig av ett språkbruk där ras och hudfärg syftade till att beskriva, definiera och värdera. Vidare tydliggjordes att benämningen negro kan användas både på ett neutralt sätt och i syfte att nedvärdera och förolämpa. Intervjudeltagarna pratade om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras på i huvudsak två olika sätt. Dessa sätt kan ses som konflikterande tolkande repertoarer under benämningarna det harmoniska samhället och det rasistiska samhället. Dessutom identifierades retoriska strategier för att hantera den utsatthet som det rasistiska samhället medför.     Tal om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av kön framstod som mindre tillgängligt för deltagarna. Dock framträdde vad som beskrivs som en dominerande diskurs där traditionella könsroller ses som självklara. Utifrån ett mer uttalat intersektionellt perspektiv riktades avslutningsvis fokus mot de skärningspunkter och överlappningar som synliggjordes mellan ras och kön. Som ytterligare en viktig social kategorisering i deltagarnas tal identifierades klass, varför även denna kategori inkluderades i analysen. Den bild som framträdde var den av den afrobrasilianska kvinnan som unik i sin utsatthet i förhållande till både kvinnor av annan ras och hudfärg samt män av samma ras och hudfärg.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll. Då studenterna fokuserade sina uttalanden mot individen kom diskussioner bland annat att handla om hur kompetenser och behov bör ses som individuella snarare än könade oavsett om det gäller det sociala arbetets klientkontakt eller kollegiala samarbete. När studenternas samtal kom att påvisa att kön var av relevans talades det bland annat om kvinnliga och manliga egenskaper och att socialarbetares såväl som klienters könstillhörigheter kan inverka på det sociala arbetets praktik. / The purpose of this qualitative essay has been to study social work students' perceptions about gender in relation to social work from a gender perspective. The overall aim and questions of this essay has been answered through the conduction of two focus group interviews in which six social work students participated. The analysis of the data generated from the interviews has been based partly on the gender orders two main principles (the pattern of segregation and the male norm), partly on the concepts of homosociality, intersectionality and the norm of heterosexuality. The essay's key findings reveals that the social work students who participated in the study expressed ambivalent perceptions of gender in relation to social work. This ambivalence was noticed as the students on several occasions stressed that the individual rather than her/his gender was relevant in social work while they, at other times, gave the impression that gender matters. When the students focused on the individual the discussion came to revolve around the fact that people's skills and needs should be seen as individual rather than gendered whether it has to do with client contact or collegial collaboration in social work. When the students' discussions on the other hand came to show that gender mattered the students for instance talked about properties of men and women and that social workers' as well as clients' gender may affect social work practice.

No description available.

The purpose of this study is to research whether or not gender has an impact on assessments regarding the support for persons with special nedds (LSS personkrets 3). Administrators working in disability care are to make decisions on the basis of the individual's needs when assessing the need for aid and support. This study is based on qualitative interviews, with six administrators, and one head of operations. The empirical data collected has been thoroughly analysed from a gender perspective, rooted in Butler's theory regarding performativity and subversive actions, as well as Connell's gender regime, and Hirdman's gender contracts. Results show that administrators have ackknowledged and noticed differences in how male and female users express their needs, where the difference lies in the communication; females seem more reserved and shy, whereas males seem more outward and extroverted. The interviews indicate that administrators from chosen municipalities have a poor gender awareness, and seem not to apply gender perspectives in their work.

The purpose of this essay is to examine formations of gender and class of so called horse girls in a riding school located in Stockholm, Sweden. The essay is based on interviews with six girls in the ages between fifthteen and eighteen. Through the theoretical framework of Judith Butler and Beverley Skeggs, I examine how the girls negotiate the boundaries and probabilities within doing gender in an upper and middleclass associated area. As a result of its female domination, the stable functions as a place where the girls can dislocate themselves from otherwise normative feminine practises. This is possible since the premises of the stable are constructed in the light of the heterosexual matrix, where the girls organise themselves within the heterosexual girl collective. Class is a contributing factor in the negotiation of gender, in the sense that the economic capital that the girls possess enables their time spent in the stable, and forms particular ideas on how femininity should be performed, whether or not the girls realizes such ideals inside and outside of the riding school.