Syftet med studien har varit att se vilka funktioner intertextualiteten i Lemony Snickets serie A series of unfortunate events har och vad författaren uppnår med den. Studien studerar seriens intertextualitet på olika nivåer som bär olika funktioner. Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital, Aleida Assmanns teori om kulturellt minne och Harold Blooms tankar kring den västerländska kanon diskuteras intertextualitetens nivåer och dess betydelser. Av dessa intertexter kan kulturellt kapital läsas samt en tro om den goda litteraturen och den goda läsningen. Studien lyfter fram Snickets verk som en serie som förhåller sig till barnlitterära traditioner i sin form men använder sig av vuxenlitteraturens referenser för att förhöja statusen av serien såväl som barnboken.

“The art of writing history” is a study of gender representation in art history literature. It investigates how women and women’s art are represented in a selection of modernist literature, and analyzes this in relation to gender order. It is a qualitative study that includes four books in the Umeå University course “Art history A1”. The paper also consists of interviews with four former students and a teacher of art history, all of whom have read the literature for teaching or learning. The subject matter of the included literature is the era of modernism, from 1870-1970. The literature is analyzed using close-reading and reading against the grain. These methods make it possible to expose the difference in how artists are treated depending on their gender. Additionally, it enables one to see how a canon is formed in art history literature. The results of the analysis showed that male artists were canonized more frequently than female artists. Words like “genius” and “masterpiece” are only used to describe male, not female, artists. Women’s personal and emotional life was deemed significant, while for male artists it was not. In the literature, women were marginalized and men were made  undeniable in the field of art and modernism.

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever. Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: -        Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna? -        Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet? Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att kanondebatten inte har påverkat deras undervisning. / This study with its purpose concerns factors that influence teachers, who specialize on the subject Swedish, when choosing fictional literature for their students. The gathering of empirical facts is done through nine qualitative interviews. The informants are nine teachers with Swedish as major who teaches at upper elementary level. The questions at issue are: -        Which factors influences teachers at upper elementary level when choosing fictional literature for their students? -        How do teachers regard the use of a literary canon when teaching Swedish? -        How has the debate concerning the use of a literary canon in the teaching of Swedish affected the teachers tutoring? -        To what extent is the teachers’ choice of fictional literature affected by the teachers’ own construction of the subject Swedish? -        To what extent does the curriculum affect the teaching of literature in the subject Swedish? The result of this study shows that teachers of Swedish are affected by several factors when they are choosing fictional literature for their students. Factors that influence the teachers’ choice of literature are: The teachers’ own construction of the subject, student preferences, workplace, personal preferences, the purpose of the reading, society and the curriculum. The result also shows that the teachers both have negative and positive attitudes towards using a literary canon in their tutoring of Swedish. The debate concerning the use of a literary canon has not affected their teaching of Swedish.

Detta är en studie om vilken litteratur gymnasielärare i svenska använder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet är att besvara följande frågeställningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- står den i så fall av? Mot vilken bakgrund och förkunskap väljer lärare i svenska på gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ enkätstudie genomförts med 14 gymnasielä- rare i svenska. Resultatet visar på tendenser i lärarnas litteratururval som ligger nära en kanon. Det finns större likheter mellan vilka författare lärarna använder sig av i undervisningen än de verk som används av samma författare. Litteratururvalet som lärarna gör kan sägas spegla ett manligt, vitt och västerländskt perspektiv.De mest förekommande motiveringarna till att enskilda verk är viktiga att använda i undervis- ningen är att de tillhör kulturhistorien, har betydelse för kulturarvet och att de tillhör allmän- bildningen. Faktorer som påverkar urvalet är framförallt saker som finns i lärarens vardag såsom kollegor, utbud på skolan, elever, styrdokument och till mindre del eget intresse. Kanon, läromedel och utbildning har historiskt haft stor betydelse för litteratururvalet i skolan. Lärarna anser inte att de påverkas av detta i hög utsträckning idag. / This is a study on the literature selection that Swedish upper secondary school teachers use when teaching Swedish, and the underlying motives and factors contributing to the selection of certain literature. Two questions form the basis for the study:Is there an implicit canon in the teaching of Swedish in upper secondary school, and if so what literature does it consist of? Against what background and knowledge do teachers select the literature they use in their teaching? To answer the two questions, a qualitative questionnaire study answered by 14 upper secondary school teachers of Swedish has been performed. The results show that the selections of litera- ture teachers make have connections to a literary canon. The similarities are greater between the authors teachers use than between the works they use by these same authors. The literature that is taught in school can be said to reflect a male, white and western perspective.The most common reason why a certain work has been selected is that the work is part of the cultural history and heritage and also part of the basic general knowledge. When teachers make their selection they are affected by things in their near surroundings like colleagues, the book selection of the school, students, curricula and to a lesser extent their own interests. A literary canon, textbooks and education have had a great impact historically on the literature taught in school, but nowadays teachers believe themselves less influenced by these things.

The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, Utbildningsradions TV-program Hej Litteraturen! in the light of feminist literature studies conducted during the last twenty years. I want to examine if the feminist literature studies have had any impact on contemporary teaching material regarding the question of how much space in time is given to men versus women and which female authors are included in the literary canon. Hej Litteraturen! is a TV program produced in 2010 intended for high school teaching of literature history.    By conducting a content analysis in which I divide the study in a quantitative and a qualitative component, I have investigated how much space and time is given to female writers and how they are presented. My analysis draws on use Yvonne Hirdman’s theory of the gender system.    The result shows that the female authors get 37 percent of the total reference space and 42 percent of the time-space. The program has sought to describe male and female authors equally and gives them weight and relevance to the sections in a similar manner.     In conclusion, Hej Litteraturen! is a tutorial which embraces parts of the criticisms that have existed in historical literature review papers in general and literary history textbooks in particular. Hej Litteraturen! has worked on gender aspects of the program and by picking up contemporary authors as reference points for literary history in the present, the program contributes not only not only in renewing the literary canon, but also in balancing out the dominance of male writers in the history of literature. / Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv granska Utbildningsradions programserie Hej Litteraturen! mot bakgrund av den feministiska litteraturforskning som bedrivits under de tjugo senaste åren.  Jag vill undersöka om forskningen har haft någon inverkan på ett nutida läromedel i frågan om hur mycket utrymme som ges till män respektive kvinnor och vilka kvinnor som ingår i kanon. Hej Litteraturen! är ett TV-program avsett för gymnasieskolans litteraturhistoriska undervisning och är producerat 2010. Genom att göra en innehållsanalys där jag delar upp undersökningen i en kvantitativ och en kvalitativ del, har jag undersökt vilket faktiskt utrymme i tid och omnämnanden som ges de kvinnliga författarna och hur de presenteras. I denna analys har jag använt Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultatet visar att de kvinnliga författarna får 37 procent av det totala omnämnandeutrymmet och 42 procent av tidsutrymmet. I programmet har man försökt beskriva manliga och kvinnliga författare likvärdigt och ger dem tyngd och relevans i avsnitten på ett likvärdigt sätt. Slutsatsen blir att Hej Litteraturen! är ett läromedel som tagit till sig delar av den kritik som funnits mot litteraturhistoriska översiktsverk i allmänhet och litteraturhistoriska läromedel i synnerhet. Man har arbetat med genusaspekter i programmet och genom att låta nutida författare medverka som referenspunkter för litteraturhistorien i samtiden, bidrar man inte bara till att förnya kanon, utan väger också upp den dominans av manliga författare som finns i litteraturhistorien.

The purpose of this essay is to examine what literary heritage teachers communicate in the school subject Swedish at upper secondary school. The overall research question for this work is: Which authors and/or works are mentioned by the teachers in the school subject Swedish at upper secondary school? How well do these authors and/or works answer towards a multicultural perspective? Which factors affect teachers´ selections of texts? Based on this purpose and these research questions, the aim is to answer the didactic question of what. To accomplish the purpose of the study a quantitative method has been used. The survey was conducted in two medium-sized cities in central Sweden, and was answered by 17 teachers. The study shows that the teachers ascribe the Western and Swedish literature great importance. Authorships and/or works outside the Western literary culture sphere are very few, as well as texts written by women and by Swedish writers with immigrant origin or belonging to national minorities. The factors that govern teachers’ selection of texts are agreement in the form of solid reading lists, cooperation and coordination, thematic work, resources and students. The conclusion that follows is that it seems to be the conservative and liberal multiculturalism that emerges most strongly when it comes to teaching literature in the school subject Swedish. / Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilket litteraturarv lärare förmedlar genom skolämnet svenska i gymnasieskolan. De övergripande forskningsfrågorna är: Vilka för-fattarskap och/eller verk behandlar lärare i undervisningen i skolämnet svenska på gymnasiet? Hur väl svarar dessa författarskap och/eller verk mot ett mångkulturellt perspektiv? Vilka faktorer påverkar lärarnas texturval? Utifrån syftet och forskningsfrågorna är målsättningen att ge svar på den didaktiska vad-frågan. För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, anammats. Enkätundersökningen genomfördes i två medelstora städer i mellersta Sverige och besvarades av 17 svensklärare. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna tillmäter den västerländska och svenska litteraturen stor betydelse. Författarskap och/eller verk utanför den västerländska litterära kultursfären är väldigt få, likaså texter författade av kvinnor och texter skrivna av svenska författare med invandrarbakgrund eller tillhörande nationella minoritetsgrupper. De faktorer som styr lärarnas texturval är överenskommelser i form av fasta litteraturlistor, samarbete och samordningar, tematiskt arbete, resurser och eleverna. Slutsatsen som följer är att det tycks vara den konservativa och liberala mångkulturalismen som framträder starkast i litteraturundervisningen i svenska.

<p>Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever.</p><p>Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk.</p><p>Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar:</p><p>-        Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna?</p><p>-        Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet?</p><p>Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att kanondebatten inte har påverkat deras undervisning.     </p> / <p>This study with its purpose concerns factors that influence teachers, who specialize on the subject Swedish, when choosing fictional literature for their students.</p><p>The gathering of empirical facts is done through nine qualitative interviews. The informants are nine teachers with Swedish as major who teaches at upper elementary level.</p><p>The questions at issue are:</p><p>-        Which factors influences teachers at upper elementary level when choosing fictional literature for their students?</p><p>-        How do teachers regard the use of a literary canon when teaching Swedish?</p><p>-        How has the debate concerning the use of a literary canon in the teaching of Swedish affected the teachers tutoring?</p><p>-        To what extent is the teachers’ choice of fictional literature affected by the teachers’ own construction of the subject Swedish?</p><p>-        To what extent does the curriculum affect the teaching of literature in the subject Swedish?</p><p>The result of this study shows that teachers of Swedish are affected by several factors when they are choosing fictional literature for their students. Factors that influence the teachers’ choice of literature are: The teachers’ own construction of the subject, student preferences, workplace, personal preferences, the purpose of the reading, society and the curriculum. The result also shows that the teachers both have negative and positive attitudes towards using a literary canon in their tutoring of Swedish. The debate concerning the use of a literary canon has not affected their teaching of Swedish.</p>

<p>Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.</p><p>Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.</p><p>Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen. Jag uppfattar att de har ett elevcentrerat perspektiv och att de i sina didaktiska val gärna vill att elevernas förutsättningar och villkor ska vara med och styra innehållet. Därför blir det många gånger elevens värld och elevens intressen som bidrar till den kulturella mångfalden men samtidigt strävar lärarna efter att både förmedla kulturarvet och att bredda elevernas syn på vad som är kulturell mångfald.</p>

No description available.

Syftet med den här intervjustudien är att belysa hur sju kvinnliga gymnasieelever med en utomeuropeisk bakgrund upplever och förhåller sig till den eurocentriska och manliga kanon inom historieundervisningen. Metoden som har använts är semistrukturerade djupintervjuer med en teoretisk utgångspunkt i grundad teori samt existentiell hermeneutik. Det som har framkommit av elevernas utsagor har sedan problematiserats utifrån Edward Saids teorier presenterade i Orientalism samt Simone de Beauvoirs teorier i Det andra könet. Samtliga intervjupersoner är kritiska till den eurocentriska och manliga kanon i historieundervisningen. Det finns dock en distinkt skillnad mellan hur eleverna resonerar kring dessa två företeelser där den manliga kanon betydligt enklare legitimeras och på så sätt blir immun mot kritik. Eleverna upplever generellt att de inte kan identifiera sig med sin historieundervisning. De tillskriver sina egna identifikationer som kvinnor och som utomeuropéer, och/eller som personer med insikt i en annan kultur, viss betydelse för hur de resonerar kring frågor som rör kanon i undervisningen.