Syftet med studien var att undersöka om läroböcker utgivna efter Gy11s införande var mer jämställda, än läroböcker utgivna innan Gy11, vad gäller förekomsten av kvinnliga och manliga europeiska och utomeuropeiska författare. Med grund i några av Skolverkets (2011) riktlinjer och värden och med utgångspunkter i genusteori, postkolonialt perspektiv samt diskursanalys räknades förekomsten av kvinnliga respektive manliga europeiska och utomeuropeiska författare såväl som vilket utrymme respektive grupp fick. Om författarnas kön och etnicitet betonades i läromedelsdiskursen undersöktes även. Hypotesen var att resultatet av studien skulle komma att likna tidigare studiers resultat vad gällde den europeiske, manlige författarens dominans. Resultatet stödde denna hypotes då den europeiske, manlige författaren dominerade i båda läroböckerna både till antal och till utrymme. Kvinnliga och utomeuropeiska författare marginaliserades. Endast ett fåtal utomeuropeiska författare var inkluderade och majoriteten av dessa var amerikaner, det vill säga fortfarande västerländska författare. Resultatet skiljde sig dock från tidigare forskning vad gällde betoningen av kön och etnicitet. Slutsatsen var att respektive lärobok bör kompletteras med fler texter skrivna av kvinnliga och icke-västerländska författare för att väga upp bristerna och uppfylla Skolverkets riktlinjer.

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen. Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat. Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen. Jag uppfattar att de har ett elevcentrerat perspektiv och att de i sina didaktiska val gärna vill att elevernas förutsättningar och villkor ska vara med och styra innehållet. Därför blir det många gånger elevens värld och elevens intressen som bidrar till den kulturella mångfalden men samtidigt strävar lärarna efter att både förmedla kulturarvet och att bredda elevernas syn på vad som är kulturell mångfald.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida beskrivning av skönlitteraturen i ämnesplanen och andraspråksundervisning på gymnasieskolan skiljer sig åt. Fokus i undersökningen har legat på lärarnas tolkningar och hur de realiserar ämnesplanen i svenska som andraspråk när det gäller undervisning i skönlitteratur.   Undersökningsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma gymnasielärare.   Undersökningens resultat visar att lärarnas tolkningar och realiseringar av styrdokumenten i flera fall bygger på pedagogernas tidigare erfarenheter, bakgrund, kunskaper och skolkultur. Eftersom de flesta av respondenterna är verksamma lärare i både svenska som andraspråk och svenska kan det sistnämnda ämnet och ämnesplanerna i svenska inverka på lärarnas val av litteratur och även på undervisningen. Detta överensstämmer med tidigare forskning. I denna undersökning visar det sig emellertid att det också finns andra grunder till lärarnas val och tolkningar. Detta kan bero på olika faktorer, till exempel, den undervisningstraditionen som finns på respondenternas gymnasium, programmet som lärarna undervisar i och lärarnas egna uppfattningar och tolkningar av undervisningsprocessen. Min undersökning visar att det tydligt framstår två lärartyper avseende av synen på litteraturundervisningen: de som låter eleverna att välja böcker själva och de som mer eller mindre styr litteratururvalet. Samtliga respondenter är eniga att ämnesplanen i ämnet svenska som andraspråk är vag och oprecis.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin. Resultatet visar att icke-västerländska författarskap ges skiftande utrymme i de olika läroböckerna. I den lärobok med störst andel icke-västerländska författare utgör dessa 22 procent av den totala andelen författarskap, medan motsvarande andel för läroboken med minst representation är 2,5 procent. De didaktiska utgångspunkterna för hur de icke-västerländska författarskapen enligt läroböckerna ska behandlas i undervisningen skiljer sig också åt. Eftersom det finns stora skillnader både vad gäller innehåll och didaktiska utgångspunkter i olika läroböcker riskerar undervisningen i skolan att inte bli likvärdig, beroende på i hur hög utsträckning lärarna använder sig av läroböckerna i undervisningen. / The purpose of this paper is to examine the prevalence of non-Western authorships in textbooks for Swedish at upper secondary school. The study is an educational text analysis, which is a form of content analysis. Four textbooks intended for the Swedish subject in upper secondary school have been analyzed by an educational text analysis of both quantitative and qualitative elements. Thesis theoretical base has been primarily Edward Said´s postcolonial theory and Mekkonen Tesfahuneys thoughts about a Eurocentric education system. The importance of an ethnographic approach in schools is also part of the theory. The result shows that non-Western authorships are given diverse space in the different textbooks. In the textbook with the highest proportion of non-Western writers, these are 22 percent of the total proportion authorship, while the corresponding proportion of the textbook with the least representation is 2,5 percent. The didactic starting points for how non-Western writers should be treated in teaching according to the textbooks also differ. Because of the big differences in terms of both content and didactic starting points in the various textbooks, the education in schools risk to not be equal, depending on the extent to which teachers using the textbooks in teaching.

Introduction. This empirical study investigates the attitudes of Swedish public librarians who work in the children’s and/or young adult departments, towards children’s literary classics. This is achieved by examining work with the Classics shelf, a genre classification located in the children’s or young adult section. Method. The empirical material consists of transcripts from interviews with seven children’s and young adult public librarians in four Swedish municipalities, the Classics shelves and the libraries’ policy documents. Analysis. The Classics shelves’ genre definition, target group and location were investigated and compared to the libraries’ policy documents. Interview transcripts were examined in regard to the explicit contents of the participants’ statements and divided in themes by perceptions of value, function and use of the literature in a library context. Magnus Persson’s concept of myths describing naturalised perceptions of literature was used to interpret attitudes. A concluding analysis was conducted using the discourse theories of Michel Foucault, Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Results. The analysis indicated both shared and conflicting attitudes to children’s and young adult literary classics, with perceptions predominantly taken for granted. Three coexisting discourses were identified: the Reading experience discourse, the Durability discourse and the Fresh discourse. These are mainly tied to different tasks and influenced by the librarians’ preconceived notions, workplace management and external influences such as media debates, with the user perspective as a prerequisite. Conclusion. The results show that the librarian accommodates contradictory and ambivalent views of children’s and young adult literary classics in the library. Literature is mediated indirectly and directly, and expresses the librarian’s personal experience rather than a professional identity. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Syftet med detta arbete är att studera den mer eller mindre medvetna litteraturkanon som skapas genom lärares val av litteratur i undervisningen inom svenskämnet för årskurs 7–9 och gymnasieskolan. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning som en grund för läromedels- och antologianalys av de verk som svensklärarna nämnde i enkäten. Studien visar att svensklärarnas texturval påverkas av olika faktorer såsom läromedel, antologier, tillgänglighet, kollegor, internet samt egna erfarenheter och kunskap. Läromedelsförfattare och antologiredaktörer har en stor makt över svenskämnet och litteraturundervisningen då deras val och preferenser resulterar sedan i ett texturval som används i svenska skolorna. Dessutom tyder studien på att lärare bidrar till att skapa en informell klassrumskanon genom de skönlitterära verk som väljs ut och som inte ingår i antologier eller läromedel. / The purpose of this work is to study the, more or less conscious, canon of literature that is created through teachers' choice of literature in teaching within the Swedish subject for grades 7–9 and upper secondary school. In order to achieve the purpose, a survey was conducted as a basis for teaching aids and anthology analysis of the works mentioned by the Swedish teachers in the survey. The study shows that the Swedish teachers' text choices are influenced by various factors such as teaching aids, anthologies, accessibility, colleagues, the internet and their own experiences and knowledge. Teaching aids writers and anthology editors have a great power over the Swedish subject and literature teaching as their choices and preferences then result in a text choice used in Swedish schools. In addition, the study suggests that teachers contribute to creating an informal classroom canon through the fiction works selected and not included in anthologies or teaching aids.

Der Beitrag nimmt seinen Ausgangspunkt bei der Analyse eines Papiers der Konrad Adenauer-Stiftung, das einen Werkekanon für den Musikunterricht vorschlägt. Er führt zu dem Schluss, dass Musik eine besondere Art der ästhetischen Praxis ist, die kulturabhängige Wahrnehmungsinteressen, Vollzugsweisen und dementsprechend gestaltete Musikstücke umfasst. Am Beispiel einer Profiloberstufe wird gezeigt, warum in musikalisch bildender Praxis nicht ethische oder historische, sondern ästhetische Praxis bestimmend sein sollte. / What should be the subject of music education? The article takes its starting point at analysing a paper of the Konrad Adenauer-Stiftung, that suggests an opus- canon. The proposal of the article is, that music is a special kind of aesthetic practice including different ways of perception, which depends on cultural experiences. The example of a general school points out, why aesthical and not ethical or historical practice should dominate the practice of music education.

Studiens syfte är att med en pragmatisk ansats beskriva och diskutera hur och på vilka grunder behöriga musiklärare väljer repertoar till ensemblespel i årskurs 7 - 9. Genom att beskriva och tolka fyra musiklärares erfarenheter genom innehållsanalys av semi-strukturerade intervjuer kunde studiens resultat presenteras. Resultatet visar att musiklärarna utvecklar genom erfarenheter och reflektion, en förtrogenhet med musikämnet. Musiklärarens egna musikaliska preferenser med influens från kollegor och elevers intressen påverkar urvalet av repertoar. Traditioner, repertoarens popularitet, egenskaper och kopplingar till musikhistoria utgör vanligt förekommande urvalsinstrument till ensemblemomentet. Den faktor för urval som resultatet mest pekar på är repertoarens spelbarhet. Textinnehåll som går emot skolans värdegrund samt soundbaserade låtar blir ofta bortvalda, då resurser att reproducera originalen inte finns i klassrummen. Genom att skapa gemensamma inkörsportar kan eleverna få ett meningsskapande, och genom att elevernas intressen tillgodoses, upplever lärarna att eleverna öppnar upp sig för andra genrer. Det finns en syn på att elevers intresse och motivation antingen ska tändas eller upprätthållas, vilket repertoaren bidrar till. Studiens resultat pekar mot att en ständig kulturell reproduktion pågår inom musikämnet, och med utgångspunkt i pragmatismen går det att konstatera en kanon som är lika dialektal som samhället. / The purpose of this study is to investigate how certificated music teachers select repertoire for ensemble plays in Swedish elementary school classes 7-9. By describing and interpreting the experiences of four music teachers experiences through semi-structured interviews and content analysis, the study's results were presented. Through experience and reflection, music teachers develop a familiarity with the school subject of music. The result shows that the music teacher's personal musical preferences, with the influence of colleagues and students' interests, influence the selection of repertoire. The range of popularity of the repertoire, praxis, attributes of the songs and connections to education of music history is common for selection of repertoire for the moments of ensemble plays. The playability of the repertoire is one of the most showed factors in the selection of repertoire. Content in song lyrics against the school's basic values and sound-based songs are being rejected, as resources to reproduce the sound of the originals are not suitable in the classrooms. Common interests created by the teacher, can create reason for the students that can show their interests for other genres. The repertoire contributes to create and maintain the student’s interests and motivation. Through pragmatism it is possible to establish a canon that is as dialectal as society and that a constant cultural reproduction is ongoing in the field of music.

Detta är ett examensarbete baserat på en etnografiskt inspirerad studie som har syfte att undersöka hur lärare motiverar och utformar undervisningen av äldre texter på gymnasiet samt hur elever på olika gymnasieprogram upplever denna undervisning. För att utföra studien har använt mig av källor som bidragit till att samla in, bearbeta och analysera den empiri som intervjuerna och observationerna resulterat i. Frågeställningarna är baserade på syftet med studien och lyder: 1. Hur använder sig svensklärare av äldre texter i klassrummet idag? 2. Hur motiverar svensklärare undervisningen av äldre texter i klassrummet idag? 3. Skiljer sig litteraturundervisningen av äldre texter åt mellan de olika programmen och i så fall hur? 4. Hur upplever eleverna undervisningen av äldre texter? För att besvara mina frågeställningar utfördes tre lärarintervjuer, tre fokusgruppsintervjuer med elever ur respektive klass samt observerade två av tre klasser under ett lektionstillfälle. Som metod för analys valdes en innehållsanalys där teman vaskades fram. Detta innebar att intressanta träffpunkter valdes ut efter transkriberingen av intervjuerna som därefter formade tre teman. Resultatet delades sedan upp i tre delar baserat på dessa teman. Dessa tre teman är: Läsning för att öppna dörrar, läsning för igenkänning och läsning för läslust. I varje tema presenteras vad som utläses vara hinder och möjligheter med den olika tillvägagångssätten för undervisning av äldre texter.

Det övergripande problemet vi började med är vad som beskrivs i artikeln En skola utan kanon om att elever läser mindre i skolan på grund av olika faktorer. Vissa av dem är rent tidsmässiga men även att det finns en delad uppfattning om att det helt enkelt inte finns nog med tid för djupgående skönlitterär läsning (Nordlund 1998). Olin-Scheller (2006) förmedlar i sin avhandling att det är svårt för läsare, mest omnämnt gymnasieelever, att ta till sig av den skönlitterära läsningen om den inte stämmer överens med elevernas litterära repertoar. Syftet med vårt översiktsverk är i huvudsak att presentera hur läsning och personlig utveckling hänger ihop samt förmedla varför skönlitterär läsning är både aktuell och viktig för elever. Fokus för vårt översiktsverk ligger på material som berör skönlitterär läsning för elever på gymnasienivå. Vi har använt oss av sökning i olika databaser genom att använda både breda och specifika sökord och termer. Materialet består av både vetenskapliga artiklar, litteratur och avhandlingar relevanta för våra avgränsade söktermer. Den övergripande frågan vi har arbetat med i bred bemärkelse är ”Hur och varför arbetar man med skönlitteratur i skolan?” Genom läsning och avgränsning av materialet utvecklades frågan till ”Hur bidrar läsning till personlig utveckling?” och även en sidofråga utvecklades vid läsningen av materialet ”Gör det någon skillnad på vad man läser?” Gemensamt för alla våra källor är att de alla belyser det faktum att det är viktigt att lägga vikt på den skönlitterära läsningen på gymnasiet. Dels för att alla elever ska få samma möjlighet till utveckling av sin litterära repertoar, dels för att varje elev ska få chansen till en djupare personlig utveckling innan vuxenlivet tar vid på riktigt. Nyckelord: Critical literacy, litterär repertoar, personlig utveckling och skönlitteratur.