Mot bakgrund av den svenska läroplanens riktlinjer om att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering, är syftet med denna uppsats att utföra en kritisk diskursanalys av lärarhandledningsmaterialet Duckface/Stonface utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter av maktrelationer baserade på exempelvis klass, kön, etnicitet och sexualitet. Som metod används kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visar bland annat att det i materialet finns en social praktik där binära könsidentiteter är norm samt att tjejer och killar är olika. Materialet genomsyras också av en vithetsnorm. Slutsatsen är att det icke-normerande utesluts och därmed osynliggörs samt att materialet inte innehåller ett intersektionellt perspektiv. / In the light of the Swedish curriculum guidelines, that express that no one in school should be exposed for discrimination, the aim of this thesis is to carry out a critical discourse analysis of the teaching manual guide Duckface/Stonface from an intersectional perspective. The intersectional perspective aims to bring forth specific situations of oppression that is created in the intersection of power struggles based on class, gender, ethnicity and sexuality, among other factors. Faircloughs three dimensional analysis model is used as the critical discourse analysis method. The results of the teaching manual guide shows, among other findings, that there is a social practice where binary gender identities is the norm and that girls and boys are different. The manual guide is also permeated by a whiteness norm. The conclusion is that the non-normative is excluded and invisibilized and that it doesn´t have an intersectional perspective.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att läsa lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning är en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eleverna att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie är att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen på arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar också att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del är attraktiv för ungdomarna i studien. Att få tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken gör inlärningen bättre anser några av dem. Utbildningsformen fungerar som en motivationsfaktor för skoltrötta elever och gör att de får en gymnasieutbildning. Några av ungdomarna anser dessutom att den leder till att de lättare kommer att få arbete efter avslutad utbildning. Utbildningsorten är också av betydelse för valet av utbildning för ungdomarna i studien. Ungdomarna i studien föredrar fast anställning framför tillfällig. De tycker det är viktigt med tryggheten som en fast anställning ger. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Bourdieus sociologiska teori där han använder begreppen habitus och olika slags kapital för att förklara våra val samt Gottfredsons socialpsykologiska teori om individens kompromisser och begränsningar i en valsituation. / The individual acting space related to social class - a study about the training education

Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka vilket av tillvägagångssätten, förberedelseklass eller ordinarie klass som är mest lämpligt enligt pedagoger, för att främja nyanlända elevers lärande och utveckling. I studien deltog två skolor, som arbetar med olika mottagningsmodeller för nyanlända elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger; en lärare, en rektor och en specialpedagog deltog från varje skola. Med stöd av intervjuerna och tidigare forskning kunde vi besvara vår frågeställning: Vilka för- och nackdelar ser pedagoger med de olika mottagningsmodellerna för nyanlända elever? I diskussionen av resultatet utgick vi från Vygotskijs teorier, sociokulturell teori och teorin om stöttning. Diskussionen har även skett med hjälp av tidigare forskning som är relevant för vår studie. Det har framkommit av pedagoger att det som främjar nyanlända elevers utveckling är att eleverna får grunderna i språket, är i en sociokulturell miljö, får stöttning, integrerad/ inkluderas in i skolans verksamheter och få starta i en lugn miljö. Pedagogerna menar att antingen förberedelseklass eller ordinarie klass bidrar med några av dessa aspekter. Slutsatsen vi drog utifrån resultat och diskussionen är att en kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass är bäst för nyanlända elever eftersom det bidrar till språkutveckling, kunskapsutveckling och att eleverna integreras/inkluderas in i skolan.

Alla texter förmedlar olika bilder av världen, detta innebär att lärares textval blir betydelsefulla. Studiens syfte är därför att analysera hur perspektiven genus, klass och etnicitet framställs i ett urval av högläsningsböcker. Vi har även valt att ta del av lärarnas reflektioner kring bokval samt hur de ser på perspektiven genus, klass och etnicitet vid val av böcker. För att samla in vårt empiriska material har vi intervjuat sex lärare i årskurs 1-3 och analyserat tio högläsningsböcker. Böckerna analyserade vi genom en kritisk textanalys där huvudkaraktärerna stod i centrum. Hilary Janks begrepp dominans, mångfald och tillgång applicerades också på resultatet. Vi presenterar teori och tidigare forskning om lärares textval, texters påverkan samt om genus, klass och etnicitet i barnlitteraturen. Denna har vi sedan använt oss av för att analysera vårt resultat som består av presentationer av varje bok samt tolkningar av hur genus, klass och etnicitet framträdde i respektive bok. Vi har även gjort en sammanställning över hur de tre perspektiven framställs i samtliga böcker, samt en intersektionell analys av utvalda karaktärer. Intervjusvaren redogörs också för och analyseras utifrån vår teoretiska referensram. Resultatet visade på en dominans av manliga och könsstereotypa huvudkaraktärer, samt att karaktärer med vit hudfärg och av medelklass var de som dominerade. Resultatet visade även att lärarna generellt sett inte tänkte på perspektiven genus, klass och etnicitet då de valde böcker utan istället fokuserade på att språket skulle vara lättförståeligt för eleverna samt att böckerna skulle väcka intresse och läslust. Vår slutsats blev därför att lärarnas svar stämde med den bild textanalyserna gav, då böckerna inte visade på särskilt stor mångfald utifrån perspektiven genus, klass och etnicitet. Vi hoppas att denna studie kan väcka medvetenhet hos pedagoger, och inspirera till kritisk granskning av texter.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhällsorienterande ämnena i en mångkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hänsyn till i samband med sin undervisning. Vårt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med språkinriktad undervisning i samband med de samhällsorienterande ämnena. Uppsatsen utgår från våra frågeställningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hänsyn till i samband med undervisning för andraspråkselever vid de samhällsorienterande ämnena? Följande underfrågeställningar tillkommer;I vilken utsträckning tillämpas det sociala samspelet för att gynna såväl första- som andraspråkselever i samband med den samhällsorienterande ämnesundervisningen?Vad för resurser tillämpas för att uppnå en likvärdig utbildning?Empirin är inhämtad från verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad. Vi har analyserat empirin som därefter ställts i relation till tidigare forskning. Vi hade som krav att skolorna skulle vara mångkulturella och att pedagogerna är verksamma inom antingen de samhällsorienterande ämnena eller inom de naturorienterande ämnena. Detta med anledning av att det kräver en viss struktur på undervisningen då eleverna möter kontext med ämnesspecifika ord/begrepp som vi, under vår utbildning, blivit varse om kan vara problematiska i en heterogen klass. Vår empiri visar på vikten av tydlighet såväl vid planeringen som vid undervisningen då det skapar möjlighet för eleverna att vara delaktiga i vad som komma ska. Det framgår även av empirin att det finns moment som tar längre tid att genomföra och introducera pga. att det krävs att klassen tillsammans bearbetar texterna. Bearbetning av texterna medför att fler elever kan tillägna sig kunskap eftersom det finns de som tappar motivation och självförtroende i mötet med kontexter vars språk inbegriper svåra ord/begrepp. Empirin ger oss också insikt om att som pedagog se undervisningen som en resurs i sig då det inte är självklart att ha förmånen med modersmålslärare i klassrummet.

Förberedelseklasser är något som blir allt mer vanligt i dagens skolor. Så snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna på skolan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmänna riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Genom en kvalitativ studie på Körsbärsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass. Syftet med uppsatsen är att studera vilka tankar och praktiker som styr utslussningen av elever från förberedelseklasser till ordinarie klasser på Körsbärsskolan. Litteraturstudier visar på att en successiv integrering efter elevens egna förutsättningar är att föredra. I analysen jämförs resultatet från intervjuerna med tidigare litteraturstudier. Intervjuerna och resultatet visar hur pedagogerna har ambitionerna att arbeta efter de riktlinjer som Skolverket publicerat men de ekonomiska resurserna räcker inte till.

The North-American sociologist Michael Lipsky has characterized social workers as street-level bureaucrats with a substantial discretion in the relationship between the welfare state and its citizens. Within Lipsky´s theoretical framework social workers appear as a powerful group that socializes the citizens to uphold certain expectations towards the welfare state and its (re)distributional programs. From this point of view, it is important to learn more about social workers and the attitudes they express towards the welfare state. The aim of this study is to analyze how the welfare-political attitudes of future social workers are affected by their social background (e.g. class background and ancestral homeland). The study positions itself within class theory, but also includes other social science perspectives covering social stratification and interest formation. The data material was collected through a survey based on a sample of 145 social work students at a Swedish university and analyzed with a binary logistic regression model. Although the study shows an absence of broad statistical correlations between the social background variables and the welfare-political attitudes, it also shows that class background, age and party-political preferences are factors that have a statistically significant impact on some of the welfare-political attitude indicators.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vem som behandlades för tuberkulos vid sanatoriet i Arvika 1940–1949 genom att titta på ålder, kön och klass. Sanatorier som vårdplats undersöktes genom att titta på patienters BMI-värden innan och efter sanatorievården för att se matkonsumtionen hos patienterna. Dessa resultat jämfördes sedan med resultaten från en B-uppsats där liknande undersökning genomfördes och det finns resultat från Svenshögens sanatorium. Det materialet som använts i den här uppsatsen är sjukjournaler och årsberättelser från Centralsanatoriet i Arvika under perioden 1940–1949.  Den första frågeställningen i den här uppsatsen handlade om vilka som behandlades vid sanatoriet i Arvika. Ålder var det första perspektivet som undersöktes och resultaten blev att gruppen 20–29 år var största samtliga år, medan gruppen över 70 år var den minsta gruppen. Det andra perspektivet som undersöktes var kön där utgången blev lika fördelat i antal år över de båda könen. Det sista perspektivet som undersöktes var klass där dagavgifter visade hur mycket patienterna betalade dagligen för deras vistelse vid sanatoriet. Det framgick ur dessa avgifter att de flesta betalade en liten summa på 1 kr per dag för deras vistelse.  Den andra delen av uppsatsen handlade om BMI-värden hos patienter innan de anlände till sanatoriet och när de åkte från sanatoriet. Majoriteten av patienterna hade en ökning i deras BMI-värde och var över normalgränsen på 18,5 efter de behandlats vid sanatoriet. Däremot fanns det patienter som hade en minskning samt patienter som hade ett värde under 18,5 efter de behandlats.  Slutsatsen av den här uppsatsen visar att sanatorier generellt sett över delar av Sverige behandlade patienter med samma förutsättningar, ålder och kön. Ytterligare en slutsats är att sanatorievårdens behandling påverkade patienterna olika och alla hade inte en viktökning från den mat som de fick äta vid sanatoriet. Men generellt sett så var sanatorievården en bidragande orsak till att tuberkulosens framfart minskade i Sverige.

This essay examines class and gender in the movie Shrek from 2001. To examine class and gender, representations are of main interest. For the analysis Stuart Hall’s theories of representations and stereotypes, as well as Beverley Skeggs theory of respectability, have mainly been used. The movie is perceived as a text, which means that the scenes consist of different signs. More specifically, they contain the signifier and the signified. The method for the analysis is based on the signifier and the signified, that have been used for the research purpose which is to examine representations of class and gender. The analysis revealed that there is a division of classes in the movie, portrayed by the fairytale-proletariat, consisting of the non-human fairytale characters, and the upper class, consisting of the human fairytale characters. The analysis additionally revealed that the character princess Fiona contradicts her respectability with her body shape and by being grotesque, as well as gender stereotypes which reduced some of the female characters to their looks. Lastly, the movie contains intertextuality which was discussed in the analysis along with the scenes.

Nyanlända elever är en grupp barn och unga som kommer till Sverige på grund av olika anledningar. Krig och fattigdom är de vanligaste orsakerna som tvingar människor att lämna sina hemländer för att försöka hitta ett bättre liv i ett annat land. De nyanlända elevernas förkunskaper varierar och beror på vilka förutsättningar och upplevelser de hade i sitt hemland. Dessa förutsättningar och upplevelser påverkar elevernas fortsatta skolgång i den nya skolan i Sverige.Både de nyanlända eleverna och skolan de går på kommer att möta möjligheter och utmaningar under de första fyra skolåren, dvs de år eleverna betraktas som nyanlända. Fokus och utgångspunkten i denna studie är att öka kunskaperna om hur nyanlända elever upplever situationen i en ny skola där de lär sig flera olika ämnen via ett nytt språk. Vilka faktorer som påverkar deras skolgång, räcker det stöd de får i skolan för att lyckas eller behöver de mer hjälp och stöttning? Vad kan skolan göra för att främja elevernas prestationer?Fem elever i olika åldrar, med olika modersmål, från olika länder och skolbakgrund deltar i denna studie. Data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer.Analysen av data visade att språket och sociala kompetenser är de största utmaningarna som eleverna upplever både i förberedelseklassen där de behöver ett gemensamt språk för att kunna kommunicera med klassläraren, skolans personal och med andra elever, och i ordinarie klassen när de utöver ovan studerar fler ämnen och med högre krav. Studien visar också hur skolan utvecklat sina möjligheter att erbjuda eleverna olika undervisningsmetoder för att lättare nå kunskapsmålen.