<p>I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater. Klimatförändringen kommer att drabba samhällena i de båda regionerna på väldigt olika sätt. I Sverige liksom i Nederländerna kommer klimatet att bli fuktigare, vilket samhällets olika funktioner redan förbereder sig för. Situationen i Sahel är helt annorlunda, där kommer klimatet att bli torrare. Dessa länder är fattiga och kunnande såväl som resurser är knappa, vilket innebär att dessa länder få det svårt att anpassa sig till de nya förhållandena. Det har även varit av intresse att studera nationella såväl som internationella överenskommelser med ambitionen att minska användningen av fossila bränslen. Intervjuer genomfördes för att få information om kunskapsläget rörande klimatförändringar och dess konsekvenser för Sverige och övriga världen. Som lärare i geografi, såväl som i andra ämnen, är det viktigt att stödja kunskapsutvecklingen vad det gäller klimatförändringen med de problem och möjligheter som följer.</p> / <p>The industrial revolution in the western world and later on in East Asia has only been possible due to extensive use of fossil fuel, like petroleum and coal. This has resulted in increased concentrations of carbondioxid in the atmosphere. Carbondioxid is the most important greenhouse gas and increasing levels in the atmosphere are underway to cause a global climate change. The focus of this thesis was to study how societies in Sweden as well in other countries will be affected in the long term by a climate change. The other countries investigated are the Netherlands in North Western Europe and the North African Sahel, including a number of states. The climate change will have a very different impact on the societies in these two regions. In Sweden as well as in the Netherlands the climate will become moister and preparations for these consequences are taken care of. The situation in the Sahel is totally different since the climate will become drier and will result in drought. These countries are poor and both knowledge and resources are scarce, so there are small possibilities to adapt to the new conditions. It is also of interest to study national as well as international agreements to reduce the use of fossil fuel. Interviews were performed to get information about the knowledge of climate change and its consequences for Sweden as well as well for other parts of the world. As a teacher in Geography, as well as in other subjects, it is of importance to improve the knowledge of problems as well as possibilities regarding climate change and its consequences for the society.</p>

Riedel G. L. 2017. Areell förändring av tre glaciärer runt Tarfalaområdet. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Uppsatsen syftar till att genom geografisk analys av flygfotografier mäta glacial areell förändring av tre glaciärer i området runt Tarfala, Lappland. Mätningarna görs i GIS och jämförs därefter med förändringar i temperatur och nederbörd för undersökningsperioden, 49 år. Av den geografiska analysen och den uppmätta glaciala utbredningen visualiseras den areella förändringen i glaciärerna. Resultatet från den genomförda undersökningen visar på att glaciärerna krymper konsekvent med enstaka tillväxtperioder och att utav dessa två parametrar verkar stigande temperaturer vara en del av glaciärens generella minskning medans perioder med kraftig nederbörd tangerar en påverkan av glaciärernas areella hastighetsförändring. Vidare diskuteras vilka parametrar, utöver temperatur och nederbörd, som kan vara intressanta i analysen av glaciärers areella förändring. Dessa förändringar är exempelvis topografi under glaciären, skugga, glaciärens rörelseriktning.

Data i denna studie är baserad på en tidigare studie som undersökt om snödjup påverkar medelvärdet för tillväxt och reproduktion hos Empetrum hermaphroditum över en latitud- och klimatgradient (Bienau et al. 2014). Jag testade effekterna för region och snödjup på intraspecifik variation av tillväxtrelaterade variabler istället, för att klargöra om arten har möjlighet att klara av förändringar i snödjup och ökad växtsäsong i framtiden. Tidigare forskning menar att inomartsvariation beror på resurser i habitatet och väcker frågeställningen om det är större variation hos Empetrum i gynnsamma habitat som björkskog och habitat med tjockt snötäcke än i ogynnsamma habitat som de med tunt snötäcke. Vid analys av tidigare samlad data fanns signifikanta skillnader i variation mellan habitat i några morfologiska karaktärer. Däremot är det inte alla dessa karaktärer som följer det förväntade mönstret om att de gynnsamma habitaten skulle ha större variation. Sammantaget visade analysen signifikant skillnad rörande huvudskotten och sidoskottens längd, levande blad på huvudskotten och torrvikten på stammen. Dessa resultat medför att hypotesen stämmer för några tillväxtrelaterade variabler. / This study is based on data of a previous study investigating whether snow depth affects average growth and reproduction of Empetrum hermaphroditum over a latitudinal and climatic gradient (Bienau et al. 2014). I tested the effects region and snow depth on intraspecific variation of growth-related variables instead, to clarify whether the species has the potential to cope with changes in snow depth and increased growing season in the future. Earlier research results led to the hypothesis that intraspecific variation depends on resources in the habitat and raises the question of whether there is higher variation in Empetrum in favorable habitats such as birch forests and habitats with deep snow cover than in adverse habitats such as those with a shallow snow cover. My analyses suggest that there were significant differences in variability between habitats in some morphological characters. However, not all of these characters follow the expected pattern that the favorable habitats would have a greater variety. Overall, significant differences were found in variation in the length of the main and the lateral shoots, leaf vitality on the main shoots and the dry weight of the stem. These results imply that the above hypothesis is correct for some growth-related variables.

The term ecophobia derives from the negative emotions people feel towards problems related to climate change. To young Swedish people, age 16–25 is climate change currently the most important social issue. Several studies have been conducted to examine emotions related to climate change, though only a few exist that focuses on how young people cope with such emotions. Since coping strategies might suggest to be the decisive factor on how well young people handle stressful events connected to climate change is this partly the focus of this study. Because climate change is not something that is to be handled in a private sphere it is also important to investigate how young people discuss coping strategies in groups. The purpose of this study is therefore to investigate young people’s emotional approach to climate change. The study is based upon two focus group interviews with 12 people in each group. The participants were 15–16 years old. Using a thematic analysis of the material conducted the participants showed examples of positive, negative and neutral emotions followed by several different coping strategies. Using individual handling, collective direct- and indirect handling showed problem focused coping. Emotion focused coping was expressed by egocentric thinking, distancing and by defusing the problem meanwhile meaning-focused coping was shown by trust to, foremost, politicians. The participants pointed out the negative effect an actor with a lot of power in the climate change arena, such as president Donald Trump, who appears to be a climate skeptic. The participants in this study showed a variety of emotions related to climate change. Based upon what strategies they were using to cope with these emotions also showed to what extent they were willing to act in favor for the climate. / Klimatångest är en term som har kommit ur de negativa känslor som människor känner gentemot de stora problemen som målas upp förknippade med ett klimat i förändring. Hos svenska ungdomar i åldern 16–25 är klimatproblematiken den absolut viktigaste samhällsfrågan i dagsläget. Studier har genomförts för att undersöka känslor relaterade till klimatfrågan, men endast ett fåtal har fokuserat på hur ungdomar hanterar dessa känslor. Eftersom copingstrategier kan visa sig vara avgörande för hur väl ungdomar tar sig igenom stressfyllda moment kopplade till klimatförändringar är detta delvis det fokus som ligger till grund för denna studie. Samtidigt är klimatfrågan något som inte hanteras i en privat sfär. Därför anses det också viktigt att inkludera hur ungdomarna diskuterar de copingstrategier de ger uttryck för i grupp. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars känslomässiga förhållande till klimatförändringar. Studien är baserad på två fokusgrupper med 12 personer i varje grupp och deltagarna var 15–16 år. Utifrån appraisalteorin och tidigare copingstrategier har ett analysverktyg utformats för att identifiera uttryck av strategier. Utifrån innehållsanalys av intervjumaterialet kunde det konstateras att deltagarna gav uttryck för både negativa, positiva och neutrala förhållningssätt samt många olika copingstrategier. Ungdomarna visade problemfokuserad coping i form av individuell handling samt kollektiv direkt och indirekt handling. Känslofokuserad coping uttryckes genom egocentriskt tänkande, distansering samt avdramatisering av problemet. De visade också meningsfokuserad coping i form av tillit, främst till politiker, samtidigt som de såg en stor negativ effekt av president Donald Trumps klimatskepticism. Ungdomarna gav uttryck för varierande klimatrelaterade känslor, och beroende på vilka copingstrategier som används varierar också det egna engagemanget för klimatfrågan.

Denna uppsats undersöker de diskurser enligt vilka samtalet i svensk media fördes om de pågående skogsbränderna under sommaren 2018. Detta görs genom en diskursanalys där 129 ledare och debattartiklar från 28 svenska dagstidningar studeras. Studiens frågeställningar är: ”Vilka diskurser dominerade samtalet om skogsbränderna 2018 under det att skogsbrän­derna rasade?” samt ”Hur förhåller sig dessa diskurser till klimatförändringarna?”. Som teoretiskt ramverk för uppsatsen används Kari Marie Norgaards socialt organiserad förnekelse, ett koncept som formuleras för att förklara avsaknaden av social mobilisering i klimatfrågan. Studiens resultat visar att under bränderna kom diskussionen i media att handla mer om hur samhället ska anpassas till klimatförändringarnas framtid, snarare än att diskutera hur det ska förhindra – eller i största möjliga mån förmildra – klimatförändringarnas framtid. Den diskurs som dominerar samtalet förespråkar en stark krisberedskap där förmågan att tackla den glo­bala uppvärmningens konsekvenser är central – samhället uppmanas att agera för anpassning. I motsats till Norgaards tes, finns en andra, svagare diskurs i samtalet som talar för behovet att förhindra klimatförändringarna – där uppmanas samhället att agera för förändring. Inom den dominerande diskursen betraktas framtiden som opåverkbar: klimatförändringarna tenderar att framställas som en oundviklighet, likt en naturlag. Inom den dominerande diskursens förs­tåelse av klimatförändringarna framstår ett motstånd som lönlöst och irrationellt. Att diskur­sen dominerar samtalet om klimat riskerar därmed att bidra till fortsatt passivitet i fråga om att motverka klimatförändringarna.

Denna undersökning kommer huvudsakligen fokusera på två givna delar, en områdesöversikt och en flerfallstudie. Syftet för arbetet är att undersöka hur fem svenska kustnära kommuner; Göteborg, Malmö, Vellinge och Kristianstad samt Stockholm arbetar i sin översiktliga planering med översvämningshanteringen och hur ökad motståndskraft mot havsnivåhöjning införlivas. Vidare ska arbetet behandla vilka konsekvenser som stigande havsnivåer leder till och hur den framtida planeringen ska kunna rusta sig för utmaningarna. Undersökningen avgränsas till enbart kustnära kommuner belägna i södra eller mellersta Sverige för att begränsa det insamlade materialet som behövs för undersökningen. Likaså avgränsas arbetet till att endast undersöka översvämningsrisken som sker till följd av havsnivåhöjningar och inte extrema regnmängder. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskning och analysprocess, där målet är att förstå och förklara hur svenska kustnära kommuner hanterar havsnivåhöjning och översvämningsrisken i sin översiktliga planering. Metoden för datainsamling baseras på dokument producerade av kommuner, myndigheter och forskare som utgör offentliga handlingar. Dokumenten analyseras därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med uppgiften att kvantifiera texternas innehåll. Slutligen jämförs och diskuteras de undersökta kommunerna och de satta frågeställningarna besvaras. Samtliga av de utvalda kommunerna har sina egna olika givna omständigheter gällande ekonomiska förutsättningar och den fysiska miljön, som speglar hur kommunens arbete kring översvämningsriskhanteringen ser ut. Det är givet att en förändring av planeringen berörande översvämning behöver utvecklas och anpassas till det förändrade klimatet. Vi kan inte blunda för klimatpåverkan och dess följdkonsekvenser, utan den fysiska planeringen behöver sträva efter en ökad resilience.    Avslutningsvis knyts undersökningen ihop med ett avsnitt berörande slutsatser.

Klimatförändringar är ett högst aktuellt ämne i dagens samhälle. Människans påverkan är ett generellt accepterat faktum bland forskare och enligt Förenta Nationernas klimatpanel, IPCC, sker förändringarna i högre hastighet i Arktis. Lufttemperaturerna har fördubblats på två decennier jämfört med det globala genomsnittet och vissa forskare tror att det detta beror på albedoeffekten. Smältande is öppnar upp mörka havsytor och absorberar därmed mer energi som värmer upp vattnet. Naturen är av hög betydelse för många urbefolkningar och 350 miljoner förväntas uppleva tidiga och svåra effekter av klimatförändringarna. Urfolk bor ofta i klimathotade områden med sårbara ekosystem. Denna studie syftar till att undersöka klimatförändringarnas påverkan på Arktis och dess urfolk. Samerna i de arktiska delarna av Sverige, Norge och Finland och inuiterna i den arktiska delen av Kanada utforskas genom en innehållsanalys. Studien kommer förhålla sig till nyhetskällor och vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2016–2020, samt Sametingets klimatanpassningsrapport. Resultatet av studien visade att det har skett en temperaturökning i Arktis och väderförhållandena har blivit mer oförutsägbara. På grund av urfolkens starka koppling till naturen är de satta i en särskilt utsatt position. Denna studie markerar den sårbarhet och brist på anpassningsförmåga samer och inuiter har vilket har stor effekt på urfolkens ekonomiska möjligheter och försörjningsmöjligheter.

The sea-level is rising due to climate change. This report inquires into the possibleconsequences of sea-level rise in Värmdö and its archipelago with particular focus on roadsand buildings. Four scenarios with a sea-level rise of 0.5, 1.5, 2.5 meter and a worst casescenario of 3.9 meter are analyzed using a geographic information system (GIS) calledarcMap. The report also examines how Värmdö is taking into account future sea-level rise intheir planning today. The report´s findings show that uplift and sea-level rise cancel eachother out in the scenario with a sea-level rise of 0.5 meter, but that a number of more or lessimportant roads and buildings will be affected by a rise of 1.5 meters. The effect will be largerin the two remaining scenarios and include urban areas. Värmdö´s efforts of taking sea-levelrise in to consideration are flawed and they should more seriously consider future sea-levelrise as a threat. / Havsnivån höjs idag som en konsekvens av de rådande klimatförändringarna. Denna rapportutreder de möjliga konsekvenserna av havsnivåhöjningen i Värmdö kommun med specielltfokus på vägar och bebyggelse. Fyra scenarier av havsnivåhöjning på 0,5, 1,5, 2,5 meter samtett värstascenario på 3,9 meter har studeras med hjälp av grafiska information system (GIS) iarcMap. Rapporten undersöker också hur Värmdö kommun tagit hänsyn till en framtidahavsnivåhöjning i sin planering idag. Resultatet visar att landhöjning och havsnivåhöjning tarut varandra i det scenario där havsnivån höjs med 0,5 meter, men att ett flertal mer ellermindre viktiga vägar samt byggnader kommer att påverkas vid en höjning på 1,5 meter. I detvå resterande scenarierna blir påverkan allt större och inkluderar även större bebyggdaområden. Värmdö kommuns arbete för att förhindra skador till följd av havsnivåhöjningen ärbristfällig och kommunen bör i större utsträckning behandla en framtida havsnivåhöjning somett hot.

De flesta tvivlar inte på att klimatförändringarna är märkbara. Många vet däremot inte är att metan (CH4 ) är en mycket viktig växthusgas som påverkar klimatförändringen och som inte får försummas. I denna uppsats behandlar jag växthusgasen metan. Det förklaras var och hur metan bildas, var den släpps ut och absorberas samt vilket inflytande människor har på koncentrationen av metan i atmosfären. Med hjälp av en datorsimulering i MATLAB simuleras och utvärderas olika scenarier. Dessa scenarier sträcker sig från den förindustriella eran, genom nutiden, till möjliga framtidsscenarier. Utifrån mätdatan går det att uppskatta hur stor inverkan metan har på den globala uppvärmningen och därmed på klimatförändringen.

En litteraturvetenskaplig undersökning av tre moderna skönlitterära barnböcker för mellanåldern 9–12 år utgivna 2019–2020. Undersökningens syfte har varit att utifrån ett ekokritiskt perspektiv undersöka hur mötet mellan människa och natur gestaltas samt hur natursynen framställs. Analyserna visar starkast på en antropocentrisk natursyn där människan står i centrum och klimatförändringar samt miljöförstöring är ett resultat av människans liv på jorden. Även en metafysisk aspekt på den andliga naturen syns i litteraturen. Gemensamt är att alla tre böckerna förmedlar hopp om framtiden.