Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt söka en förståelse av lärares syn på interaktionen elev- lärare. Fokus har vilat på attitydförändringar hos eleverna, under en 40 års period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, där fem lärare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige.  Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lärare. Det ges även en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till påverkansfaktorer i vår omgivning. Bakgrunden behandlar likaså de större samhällsförändringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan på 1980-talet. Vidare belyses begreppen värdegrund och fostran och avslutningsvis ges en redogörelse av de teorier studien vilar på. I studiens resultat påvisas att attitydförändringar hos eleverna har förekommit under en 40 års period. Interaktionen elev-lärare har utvecklats till det bättre, relationen är mer kamratlig idag än tidigare. Samhällsförändringar såsom kommunalisering av skolan och postmodernitetens förfarande samt borttagandet av agan anses vara faktorer som påverkat elevernas attityder. Studien resultat visar att fostran i hemmet har idag mer och mer överlämnats åt skolan och värdegrunden har fått större fokus sedan 1990-talet.

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur det är att arbeta som grundskollärare i 2010-talets Sverige. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med sex stycken informanter. Under intervjuerna framträdde fyra teman centrala för läraryrket – ansvar, respekt, fostran och status. Dessa fyra teman utgör uppsatsens stomme och är representerat i var sitt kapitel. Enligt beräkningar kommer det att saknas upp emot 80 000 lärare år 2031, och lärarutbildningarna har länge haft svårt att rekrytera studenter. Yrkets status är låg och informanterna anser inte att lönerna står i proportion till det ansvar och den arbetsbelastning som deras yrke innebär. Informanterna berättar vidare att de ofta känner sig ifrågasatta i sin yrkesroll och att de ser många brister i den kommunala ledningen. Samtidigt medger flera av informanterna att det finns en stor orättvisa i att kommuner ska styra skolan. Respekten för yrket upplevs ha försämrats och informanterna får ofta ta diskussioner med både föräldrar och elever. En allt större del av lärarnas arbete upptas av att fostra sina elever och lära ut grundläggande sociala värderingar. En utmaning informanterna berättar om är den att kunna möta alla elevers behov, och mycket arbete läggs på att skapa en inkluderande skola. Yrkets låga status kan delvis förklaras genom den kvinnliga dominansen, främst mot de yngre årskurserna. Men det handlar också om en ojämn lärarutbildning som inte alltid gett tillräckliga verktyg för att hantera läraryrkets utmaningar. Vägen framåt handlar om att på organisatorisk nivå dra lärdom av tidigare misstag och vikten av att de som leder skolans utvecklingsarbete inte låter sig luras av kortsiktiga lösningar som först senare visar sig vara mycket kostsamma. Trots de utmaningar som finns är många av de knappt 100 000 lärare som finns i tjänst idag passionerade och trivs med sitt yrke. Det bekräftas av de sex informanter som intervjuats i denna uppsats. / The aim of this essay is to investigate the work life of primary school teachers in Sweden in the 2010s. To find out, interviews have been conducted with six informants. During the interviews, four themes emerged central for the teaching profession – responsibility, respect, upbringing and status. The essay is based on these four themes and each theme are represented in a chapter. Calculations show that the Swedish primary school system will be missing up to 80,000 teachers in the year of 2031, and the teacher education programmes have long had difficulty recruiting students. The status of the profession is low and the informants do not consider that wages are proportionate to the responsibility and workload that their profession entails. The informants further say that they often feel questioned in their professional role and that they see many shortcomings in the municipal management. At the same time, several of the informants admit that there is a great deal of injustice in the fact that municipalities are to govern the school. The respect for the profession is perceived to have deteriorated and the informants say they often have discussions with both parents and students. An increasing part of the teachers' work is occupied by teaching their pupils basic social values. A challenge the informants tells about is the ability to meet the needs of all students, and much work is done to create a school that includes all. The low status of the profession can partly be explained by the female dominance, mainly towards the younger grades. But it is also about an uneven teacher education that has not always provided the teacher students with sufficient tools to deal with the challenges within the teaching profession. The way forward is, however, to learn from past mistakes at organizational levels and the importance of those who lead the school's development work not be fooled by short-term solutions that only later prove to be very costly. Despite the challenges that exist, many of the nearly 100,000 teachers currently on duty today are passionate and comfortable with their profession. This is confirmed by the six informants interviewed in this essay.

The purpose of this master thesis is to describe and analyse the development of the library history in the municipality of Karlsborg. This is done with a comparison to the library development in Sweden as a whole and in particular to the cities of Lidköping and Halmstad. I have worked according to the following questions: 1. How did the libraries develop before the municipality took over? 2. How did the libraries develop after the municipality took over? The library history of Karlsborg started in 1862 with the foundation of a parish library which lasted until 1899. The next step was the foundation of the Workers of the Munitions Factory Library Association in 1907. This association ran a library on the factory grounds until forced by security measures to close down in 1915. In the same year the IOGT-lodge The Star of Lake Wättern started a library. The two libraries continued to work alongside each other since the Workers reopened their library in 1921. There were several talks about merger but nothing came about until 1956 when the two libraries were merged and taken over by the municipality. The two libraries financed their activity by several means. The main source of income was the subsidies given by the state and the municipality. Other important sources were the Munitions Factory and Trade unions. The librarians were volunteers and were not paid before the 1940s. The stock of books did show a steady but small increase, as did the lending figures. When the municipality took over there was a considerable boost to the whole library activity with funding and lending etc. In 1969 the first purpose-built library building in Karlsborg was inaugurated. The library development in Lidköping and Halmstad was much the same as in Karlsborg. The library activity did however start earlier and was on a larger scale. Since both Lidköping and Halmstad are much bigger than Karlsborg this is hardly a surprise. Halmstad is somewhat different since the municipality did take over the library activities already in 1933-1934 some twenty years earlier than in Karlsborg and Lidköping. In the later case the municipality took over in 1951. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master’s thesis is to describe the library development in Sandviken, during a period from 1865 to 1945. I will mainly focus this examination on the two most significant libraries of the period; on one hand the library facilitated by the ironworks company, and on the other hand the library of the Workers’ Educational Association (ABF). This study is carried out within a theoretical framework consisting of the two concepts paternalism and the formative moment, as formulated by Lars Magnusson and Bo Rothstein, respectively. In order to explain the process the development in Sandviken is compared with the general history of the public libraries in Sweden, and specifically with the history of libraries owned by large industrial companies. The results of this study show that the library of the iron works company represents the strategy of paternalism, strongly associated with the Swedish bruk, or company town. However, the employers’ use of cultural and social reforms as a means of exercising control over the workforce, is challenged by the counter culture of the labour movement. In this case, the ABF library managed to grow and gain influence through its connections with the labour movement on the national level. This status made it possible for the ABF library to take advantage of the formative moment, and thus shape the future of the libraries in Sandviken.

This thesis is about the idea of public transport and the discussions stirred in the media during changes in ownership. More specifically it is a study of the historical situation of Stockholm, Sweden, where the periods chosen are the 1910s, 1960s and 1990s.During the 1910s Stockholm’s first and largest tram company was taken over by thecity, and a period of public ownership began, which in the 1960s changed form whenthe county council took over the city’s principal authority and formed the politicallyadministered company SL (Storstockholms Lokaltrafik, Greater Stockholm LocalTransit Company). Between these periods the word kollektivtrafik (public transport)was established in the Swedish language. This study describes and compares the ideasconcerning the phenomenon of public transport. The aim of the study is to analyse the ideas, values and ideals concerning public transport in the media, defined as newspapers. The questions asked are: What doespublic transport involve as phenomenon and concept? For whom is the publictransport, and who is the owner? Which depictions of the passenger are presentedand what is their position in the traffic and the city? The conclusions drawn are that while the aims of the traffic-companies are mostly the same regarding the passengers and the economic priorities, the methods and technologies for realising these changes over time. The almost non-existingsurveillance in the 1910s tramcar, the emerging radio communication in the 1960sunderground railway of Stockholm and the establishing of video monitoring in the 1990s is one of the processes that suggest the changed situation of the passenger. Another line of development is the political question of ownership, which in theperiod of the study is ended by a deregulation of Stockholm’s public transport. The changes in ownership runs parallel to the evolution of the concept kollektivtrafik andthe question of who is to use and who is to own the public transport — but offer no final explanation to these maers.

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i någraintervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kanrelatera till förändringen. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att kommunaliseringen medfört negativa effekter för skolan men att detta är svårt att urskilja från andra skolprocesser, exempelvis införandet av nya läroplaner och förändring av skolans mål- och resultatstyrning. Det finns en allmän opinion bland de intervjuade personerna att skolans likvärdighet har förändrats, men inte nödvändigtvis blivit sämre. En annan viktig slutsats är att det för de intervjuade personerna till stor del är en fråga om hela läraryrkets status. Detta stöds även i den presenterade forskningen. En diskussion om framtida aspekter på skolans didaktiskamiljö, likvärdighet och lärarprofession avslutar examensarbetet. / Didactics, Equality and Profession in a Decentralized Society

Den här uppsatsen behandlar hur New Public Management (NPM) påverkat skolverksamheten i Borås stad.. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolans verksamhet har påverkats av NPM och uppsatsen bygger på tidigare forskning om NPM i skolverksamhet i Sverige men även i andra delar av världen. Uppsatsen utgår från teorin om de sju NPM-doktrinerna skrivna av Christopher Hood. Information om New Public Management i skolverksamheten inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med rektorer och vicerektorer. Det har intervjuats sex stycken rektorer eller vicerektorer totalt för denna uppsats. De som har intervjuats jobbar på skolor runt om i Borås Stad, både på privata och offentliga skolor. Respondenternas svar kodade sin i kategorier. Kategorierna bildade senare underrubrikerna i resultatdelen. Dessa underrubriker var förstelärare, konkurrens, prestationsmätning, ekonomisk återhållsamhet, detaljstyrning och allmän förändring. I resultatdelen skrivs det om respondenternas upplevelser med NPM. Utfallet i analys diskussionen var att teorin och den tidigare forskningen stämmer väl överens med det respondenterna berättat. I slutsatsen så bekräftades uppsatsens huvudfynd vilket var fynden om ekonomisk återhållsamhet, konkurrens och förstelärare. Uppsatsen har bidragit med nya fynd inom handlingsutrymme och konkurrens. Uppsatsens praktiska bidrag riktade sig främst till Borås stad men uppmanade även andra aktörer att ta plats på skolmarknaden. Offentliga verksamheter i Borås stad behöver vara mer medvetna om att NPM påverkar skolans arbete till en gradd är detaljstyrningen har en påverkan på skolans beslutsfattande. Vidare så har prestationsmätning och dokumentation påverkat skolan i en större grad där det är mycket viktigare än innan att dokumentera allt som pågår inom skolverksamheten och eleverna. Men generellt så har utvecklingen av NPM och kommunaliseringen inte varit så negativ som den har förklarats tidigare. Den största negativa aspekten av NPM är en ekonomisk återhållsamhet som ser att skolorna är fulla men att det inte finns tillräckligt många lärare, där varenda skola berättat om att de gärna hade velat anställa fler lärare. Aspekter som förstelärare tagit emot och varit något som varenda skola har höjt som något positivt. Tips på vidare forskning inom ämnet är framför allt en jämförelse mellan olika kommuner, för att kunna se likheter och skillnader i hur de olika kommunerna fungerar. / This essay covers how New Public Management (NPM) has influenced the schools in the municipality of Borås. The purpose of the essay is to examine how the school operation has been influenced by NPM and thees say is based on previous research about NPM in schools in Sweden as well as other parts of the world. The essay emanates from the theory about the seven NPM-doctrines written by Christopher Hood. The information about New Public Management in schools was collected by semi-structured interviews with principals and vice principals. A total of six principals or vice principals have been interviewed for this essay. Those who have been interviewed work at schools in and around Borås, both public and private schools. The respondents’ answers were coded into categories. The categories were later made into subheadings in the result section of the essay. These subheadings were first teacher, competition, performance measurement, economic restraint, detail management and general change. In the results part it is written about the respondents’ experiences with NPM. The outcome of the discussion analysis was that the theory about the previous research is consistent with the information the respondents gave. In the conclusion  the main discovery of the essay was confirmed and this was the discoveries about economic restraint, competition and first teacher. The essay has contributed with new discoveries in competition and the room for action. The essay's practical contributions were mainly directed towards Borås but it also urged other operations to take place on the school market. Public operations in Borås need to be more aware that NPM influences the schools to a degree where detail management has influence over the decision making in the schools. Furthermore, the performance measurement and the documentation has influenced the school to a higher degree where it is much more important than before to document everything that is going on within the schools and with the students. The development of NPM and the municipalisation has generally not been as negative as it has previously been explained. The biggest negative aspect of NPM is an economic restraint that makes the schools full but with a lack of teachers, where every school has said that they would really want to hire more teachers. Aspects such as first teacher has been received and is seen by every school as something positive. Suggestions for further research within the subject is foremost a comparison between different municipalities to be able to see similarities and differences in how the different municipalities function.

<p>Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?</p><p>Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv.</p><p>Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.</p>

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun? Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv. Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.