I Sverige föds mellan 750-1000 barn per år med hjärtmissbildning. Utvecklingen kring medfödd hjärtmissbildning går framåt både medicinskt och kirurgiskt, vilket gör att sjukvården träffar på en helt ny patientgrupp eftersom det aldrig tidigare har funnits så många vuxna som överlevt hjärtmissbildning. När barnet föds med denna sjukdom resulterar det i en kris hos föräldrarna. Efter födseln väntar en lång och känslomässig tid med sjukhusvård för både barnet och föräldrarna. Under den svåra situationen är föräldrar i ett stort behov av stöd ifrån sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna stödja föräldrarna i denna process krävs det att deras upplevelser uppmärksammas. Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av att få ett barn med en medfödd hjärtmissbildning. Den metod som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg (2012, ss. 133-144). Nio artiklar inkluderades och dessa var kvalitativa. Genom analysen framkom fyra huvudteman; Att känna tumult, att känna sorg, att känna behov av stöd och att finna en ny mening. Föräldrar i denna situation upplever en svår tid men genom rätt stöd kan de även uppleva hälsa och finna mening i situationen. För att detta ska kunna ske gäller det att sjuksköterskan vet hur stödet ska ges och att hon finns tillgänglig för föräldrarna.

Syftet med uppsatsen är att studera hur anhöriga som befinner sig i sorg och kris efter att ha förlorat en närstående, skriver om det i bloggar. Studien bygger på empiri från fyra olika bloggar och knyter an till Cullbergs (2006) kristeori samt Lundins (1982) teori om sorg och sorgbearbetning. I studien har en kvalitativ innehållsanalys använts för att fånga och tolka hur sorgeprocessen tar sig uttryck i de texter som publiceras i bloggarna. Resultaten visade att bloggen fungerade som ett sätt för individen att själv ta makten över sin sorgbearbetning. Bloggen användes som en arena för att med egen kraft läka sina sår istället för att förlita sig på professionella stödjare. Det fanns även en medvetenhet hos de sörjande om att det kunde vara tungt för nätverket att finnas till hands vilket ytterligare gav tyngd till behovet av att blogga för att ventilera sina känslor. Även om varje sorgeprocess är unik så visar resultatet av studien att sorgbearbetning följer liknande mönster som i viss mån påminner om Cullbergs (2006) fyra faser om kris. Lundins (1982) teorier om sorgbearbetning användes för att belysa hur en sorgeprocess kunde se ut samt vilka risk- och skyddsfaktorer som inverkade på sorgeprocessen. Resultaten visade på nätverkets betydelse samt att de sörjande tillägnat sig nya perspektiv på livet som kan förklaras utifrån Lundins teori.

No description available.

Bakgrund: En kvalitativ studie av arbetslivspedagogik i en särskild kontext vid en arbetplats med dubbla funktioner, arbetsplatsen är delvis rehabiliterande utöver sin funktion som arbetplats. Syfte:  I studien  belyses expansivt lärande utifrån möjligheter som kan finnas i den undersökta organisationen. Studien syftar till att  belysa lärande möjligheter inom  organisationen  KRIS och Unga KRIS, Halmstad. Beskrivning sker utifrån ett medarbetarperspektiv. Metod:  Studiens empiriska material insamlades genom  en enkät med Cultural- Historical Activity Theory (CHAT). Vilken används som teoretisk utgångspunkt i studien. Ytterligare  empiri insamlades  genom ett samtal inspirerat av Change Laboratory (CL). Resultat: Studien visar att organisationen som helhet har ett gott arbetsklimat och att medarbetarna på KRIS och Unga KRIS, Halmstad har goda möjligheter att påverka  och utveckla  organisationen. Vidare visar studien att  medarbetaren efter tre års tjänstgöring  hos tidigare nämnda organisationer ska vara redo för den reguljära arbetsmarknaden. Implikation: Organisationen KRIS och Unga KRIS, Halmstad bör  arbeta för att  förbättra lärlingssystemet smat att tydligare  arbeta med lärande i syfte att erbjuda  medarbetaren attraktiv  kompetensutveckling med anledning utav organisationens målsättning  för sina medarbetare. / Background: A qualitative study in work life pedagogy in a particular context of  a workplace  which has a partial rehabilitative purpose in addition to its primary function of beeing a workplace. Objective: This study aims to  shed  a light  on learning  opportunities  within the organization KRIS  and Unga KRIS, Halmstad. The description is based on a  employee perspective. This study also shed a light on  expansive learning based on  the opportunities  that may exist within the organization that have been studied. Method:  the study´s empirical data was collected through a feedback conversation  inspired by  Change laboratory (CL).  Results:  The  study  demonstarates  that the whole  organization  has  a good  work  climate  and that  the employees  on KRIS and Unga KRIS, Halmstad have good opportunitys to influence  and  further develop  the organization.  Furthermore, the study demonstrates  that the employee after three years of employment in  previously mentioned organizations shall be redy to enter the regular labor market. Implications: The organization KRIS and Unga KRIS, Halmstad should work  to improve  the trainee system and  more clearly work  on learning in order to  offer attractive  employee competence  development  considering  the organizational goal  for  their employees.

Forskningsfrågor: Vilka strategier används inom utbildningssektorn under Covid-19 pandemin?Vilka organisationsförändringar tar utbildningssektorn med sig efter Covid-19 pandemin för att förbereda sig bättre för framtida krissituationer och därav skapa en lärande organisation? Syfte: Syftet är att undersöka vilka strategier organisationer inom utbildningssektorn har använt under Covid-19 pandemin samt vilka strategier som de tar med sig efter pandemin för att skapa en mer förberedd organisation. Metod: Kvalitativ undersökningsmetod, sju intervjuer, tematisk analys Slutsats: De strategier som framkommit som mest centrala är de som involverat människan i förändringsarbetet. Strategier har ändrats kontinuerligt och att som ledare kunna skapa oplanerade strategier har visats sig vara det som varit viktigt under pandemins gång. En blandning av “Strategi E” och “Strategi O” har visat sig vara de strategier som används av organisationerna under Covid-19 pandemin. Kommunikation har visat sig vara en nyckelfaktor för en fungerande organisation i krissituationer. Att utbyta kunskap mellan varandra och se till att organisationen fungerar som helhet har upptäckts vara en viktig del i utvecklingsarbetet. Detta skapar förutsättningarna att vid framtida förändringar snabbt kunna ställa om och lära sig av varandra inom organisationen och inte bara se sitt eget arbete som viktigast. / Research questions: What strategies are used in the education sector during the pandemic? What organizational changes does the education sector bring along after the Covid-19 pandemic to better prepare for future crises and create a learning organization? Purpose: The purpose with this paper is to examine which strategies organizations in the education sector have used during the Covid-19 pandemic and which strategies they continue to use after the pandemic to create a more prepared organization. Method: Qualitative research method, seven interviews, thematic analysis Conclusion: The strategies that have emerged as the most central are those that involve the people in the work of change. Strategies have changed continuously and the ability to create unplanned strategies as a leader has proven to be important during the pandemic. A combination of “Strategy E” and “Strategy O” have been identified as the strategies the organizations have used during the Covid-19 pandemic. Communication is a key factor for a functioning organization in a crisis. Exchanging knowledge between each other within the organization and ensuring that the organization functions, has been discovered to be an important part of the development work. This creates the ability to quickly adjust and learn from each other within the organization in the event of future changes.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur pedagogerna uppfattar en trygg miljö på förskolan vid en krissituation och hur de hanterar barnens tankar och funderingar. Det empiriska materialet utgörs av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor. Datamaterialet som intervjuerna utmynnade i bearbetades med hjälp av en fenomenografisk analys. Fenomenografisk analysmetod syftar till att ta reda på vad människor uppfattar i olika situationer. Resultatet visar att både pedagoger och barn behöver känna sig trygga för att kunna hantera en krissituation. Pedagogerna uppfattar att de känner trygghet i gemenskapen i arbetslaget och när det finns tydliga direktiv om krishantering. Barnens trygghet, uppfattar pedagogerna, skapas när de bemöter det enskilda barnets behov, när det finns en tydlig kommunikation, när barnet bemöts med lyhördhet och när verksamheten fortgår som vanligt vid en krissituation.

I mörkret av coronapandemins framfart har frågor lyfts kring hanteringen av den kris som pandemin har inneburit för samhället. Information hos en viss myndighet har inte kunnat komma till användning hos en annan myndighet på grund av den snåriga lagstiftning som avser skydda den enskilde. Syftet med detta arbete har varit att undersöka myndigheters hantering av sekretessbelagd information i ett krisläge. För att undersöka rådande rättsläge har en rättsdogmatisk metod använts samt information hämtad från myndighetsföreskrifter. Analys av det rådande rättsläget och tillämpbar lagstiftning visar att det finns möjligheter att bryta sekretessen i flera fall. Befintliga sekretessbrytande bestämmelser gör inte skillnad på krissituation och vardag: sekretesskyddad information hanteras på samma sätt oavsett pågående kris eller ej.

<p>Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans – och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet.</p><p>Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB).</p><p>Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen</p> / <p>Background: During the autumn of 2005 the Swedish newspapers to a great extent contained articles which expressed concern about the rising real estate prices, and mainly the rising dwelling prices. Arguments for, as well as against the statement that a real estate bubble was prevailing in Sweden were to be found. The question whether this could be a real estate bubble or not, and the knowledge about the deep financial crisis that the real estate bubble back in the early 1990s led to, made us curious about how much the situation 2005 resembled the situation back in the early 1990s.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is by looking at the period preceding the Swedish finance- and real estate crisis (1991-1994), to examine the risk of whether a new real estate crisis, and in continuation a bank crisis, could happen again.</p><p>Procedure: One interview with Finansinspektionen and collecting of quantitative data mainly from Riksbanken, Finansinspektionen and SCB.</p><p>Result: By looking at similarities and differences between the early 1990s and 2005 we found out that most measurable factors indicated that most participants on the real estate- and financial market were better prepared for unpredictable incidents 2005 than they were during the time preceding the real estate – and financial crisis.</p>

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället. Först ska myndigheterna ge den rätta hjälpen och skapa en bra relation med den före detta kriminella, den före detta kriminella ska bryta med sina gamla kompisar och skapa sig nya sociala relationer, det vill säga umgås med rätt personer. Att skapa en livsstil som inte innehåller någon kriminalitet utan skaffa struktur i form av bostad, jobb, körkort och även respekt genom att göra gott tillbaka till samhället. Då kommer den före detta kriminella få känslan av att räknas igen och bli accepterad. Analysen av materialet gjordes utifrån hinder och möjligheter med hjälp av tankar ifrån teoretikerna Zygmunt Bauman, Norbert Elias samt Ervin Goffman. Bauman talar om de konsumtionskrav som finns i samhället, följs inte dessa krav blir man som Goffman beskriver stigmatiserad till en viss status. Denna status presenteras som Elias talar om Etablerade och Outsiders. Att inte känna en tillhörighet till samhället i helhet, utan vara medlem i en viss grupp. Som före detta kriminell blir då det en svårighet att bryta sig ur och förändra denna stigmatisering.