No description available.

Denna studie har som syfte att bidra med mer kunskap kring vuxna individers uppfattning av puls. Detta genom att jämföra två olika grupper, en grupp med vuxna individer som studerar eller har studerat musik på eftergymnasial nivå, och en grupp med vuxna individer som inte gör eller har gjort det. I studien ingår en strukturerad och icke-deltagande observation samt en semistrukturerad enkät om deltagarnas musikaliska bakgrund i form av utbildning och intresse. Föreliggande uppsats ämnar i första hand att förklara vad puls faktiskt är, vad den har för funktion inom musik, samt att se hur vuxna individer uppfattar och simulerar denna. Studiens resultat visade att samtliga respondenter någon gång under studiens genomförande hade förmågan att simulera en puls som motsvarade vår teoretiska tolkning utifrån ett klingande musikexempel. Dock kunde man se tydliga skillnader mellan grupperna. Hos de musikutbildade på eftergymnasial nivå fanns det en större precision i utförandet av den givna uppgiften och större tendens att dela upp pulsen i underdelningar. Studien indikerar att alla vuxna individer kan identifiera en puls när de lyssnar på musik, samt att de i olika utsträckning också kan simulera den med sitt kroppsspråk.

Syftet med vår studie var att ur vägledarens perspektiv skapa en beredskap för att kunna arbeta med tolk i vägledningssamtal. Vi har undersökt vad verksamma studie– och yrkesvägledare, utifrån erfarenhet, säger om att vägleda i samtal med tolk som språklänk. Rörlighet över världens gränser ställer krav på individen att dagligen och i många olika situationer hantera kontakter med människor med olika kulturella bakgrunder. I vägledningssamtal arbetar studie- och yrkesvägledare med tolk som möjliggör kommunikation om det finns språkbarriärer mellan sig och sin klient. Det ställer krav på vägledaren att veta hur man arbetar med tolk i samtalet men även krav på hur man hanterar kulturmötet som också ska tolkas. Vi har tittat på vilka utmaningar i kommunikationen man som vägledare kan stå inför i dessa samtal. Samt vilka metoder som kan användas för att upprätthålla kvalitet i samtalen. Vår studie är kvalitativ med en fenomenologisk inriktning och vi använde oss av kommunikationsteori och modeller samt konstruktivistisk vägledningsteori och metod för att analysera vår empiri.Huvudresultatet visar på utmaningar i att rätt budskap ska nå fram utan missuppfattningar, tolkar som inte håller sig till sina riktlinjer, samt kulturella barriärer som ska överbryggas. Genom att prioritera relationsskapandet med sin klient, vara övertydlig i kommunikationen, ha en medvetenhet om tolkens arbete och våga ställa krav, se den icke-verbala kommunikationens betydelse och samtidigt vägleda i en kulturkontext kan kvaliteten i samtalet bibehållas.

AbstractFridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). Kroppsspråkets pedagogiska funktion. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger använder och talar om kroppsspråket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppsspråk finns inom skolan och då övervägande i de högre åldrarna. Bristen på studier av pedagogers kroppsspråk i förskolan gör denna studie relevant. Syftet är att synliggöra pedagogers praktiska användande och föreställningar kring kroppsspråkets pedagogiska funktion. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar: Hur använder pedagogerna i förskolan sitt kroppsspråk i den pedagogiska verksamheten? Hur talar pedagogerna i förskolan om kroppsspråkets pedagogiska funktion? Vid insamlingen av det empiriska materialet används en stimulated recall-inspirerad metod. Pedagogernas praktiska användande av kroppsspråket dokumenteras med videokamera och används sedan som ett diskussionsunderlag i efterföljande intervjuer. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt i Gardners teori om den kroppsliga intelligensen. Resultaten visar att pedagogerna använder kroppsspråkliga uttryck i sin kommunikation med barnen för att förmedla olika budskap samt att de anpassar sitt kroppsspråk individuellt och kontextuellt. Sammanfattningsvis visar studien att kroppsspråkets pedagogiska funktion omfattar både hur pedagoger tonar in barns kroppsspråk samt hur pedagoger vidare anpassar sitt användande av sitt eget kroppsspråk efter barn, situation och målsättning.Nyckelord: Kroppsspråk, pedagoger, funktion, kommunikation, kroppslig intelligens

Denna studie har sin grund i begreppet Proteus-effekten (Yee & Bailenson 2007). I artikeln finner författarna att digitala avatarers utseende påverkar våra interaktioner i den virtuella miljön. I stället för avatarens påverkan på interaktioner undersöks i den här studien dess påverkan på prestation. Det skapades en prototyp av en FPS (First person shooter). Fokus ligger på avataren, i första hand dess rörelser. Animationerna återspeglar antingen skickliga eller fumliga rörelser. Under skapandeprocessen tillämpades Isbisters rekommenderade designmetod (Isbister 2006), samt Labans rörelseramverk (LMA) (Newlove & Dalby 2004). 12 testdeltagare spelade artefakten och svarade på en enkät. Således var studien av kvantitativ karaktär. Deltagare som tillgick skickliga animationer presterade bättre. De hade kortare speltid och högre träffsäkerhet, därtill nyttjades fler taktiska omladdningar. Resultatet är dock inte generaliserbart beroende på samlingen deltagare i den här studien. Framtida studier kan undersöka Proteus-paradoxen, och undersöka vad som sker om deltagaren själv får välja avatarens grafik.

Abstrakt Titel: ”Från djupet av mitt hjärta… Förlåt, förlåt oss och förlåt mig - Från djupet av mitt hjärta.” - En studie av hur ett fackförbund hanterar en medialiserad skandal. Författare: Viktor Birlev och Ebba Rosell. Syfte: Syftet är att bidra till ökad kunskap om och förståelse för organisationers kommunikationsstrategiska arbete för att hantera förtroendekriser, som får stor medial uppmärksamhet. Teori och material: Textanalys med hjälp av dialogisk- och retorisk analys av fyra inslag i etermedia och texter publicerade på fackförbundets Kommunals webbsida och deras pressmeddelanden under tidsintervallet 12 januari till 13 februari. Teoretiska utgångspunkter har varit image repair theory, situational crisis communication theory och de retoriska begreppen konnotation och kroppsspråk. Huvudslutsatser: Den vanligaste huvudstrategin i den planerade kommunikationen var tillrättaläggande. I nyhetsjournalistiken var det också tillrättaläggande tillsammans med strategin bortförklara som var vanligast. Gesterna och blicken användes mest hos de ledande representanterna i inslagen i etermedia. Universitet: Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö Termin: Vårtermin 2016 Handledare: Håkan Sandström Examinator: Göran Palm Nyckelord: Förtroendekris, skandal, fackförbund, Kommunal, image repair theory, situational crisis communication theory, retorik, konnotation, kroppsspråk.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa på högstadiet, i södra Sverige, resonerar kring rösten som arbetsverktyg och nyttjandet av rösthjälpmedel i undervisningen. I studien inkluderades även högstadieelevers uppfattning om lärarens röst och kommunikation som instrument i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra idrottslärare och fyra elever. Svaren transkriberades och analyserats med inspiration av en fenomenografisk ansats. Lärarnas uppfattningarom hur de använder sin röst som ett arbetsverktyg varierar. Resultaten av denna studie visar att lärare i idrott och hälsa i olika utsträckning reflekterar över hur de använder sin röst och att detta inte sker på daglig basis. Lärarnas åsikter om rösthjälpmedel varierade och de lyfte fram vikten av ökad kunskap om tekniska hjälpmedel. Elevernas uppfattning om lärares röst och kommunikationen varierade också, och ett gemensamt tema var att relationen mellan lärare och elev påverkades av detta. Eleverna tyckte att lärarens röst, användandet av olika röstlägen och kompletterande kommunikationsstrategier med hjälp av kroppsspråket var viktiga och att dessa påverkade relationen mellan lärare och elev. Denna relation var viktig för att få en god undervisning. Slutsatsen är att det behövs en ökad kunskap om både röstteknik och olika rösthjälpmedel.

The purpose of the study is to investigate the toddlers’ communicative strategies to the teachers in their way to reach influence in the preschool. The purpose is to make further investigations how teachers’ common experiences and interpretations of toddlers’ communicative signals to reach influence. The questions are: How the toddlers communicate to the teachers, their wish to take part of influence in the preschool? How do the toddlers reveal their intersubjective ability, in the communication with the teachers? How can teachers’ experiences help us to interpret the toddlers’ communicative strategies to their influence? We’ve used a qualitative research, with a phenomenological base, to carry out our study. The 1st step was to observe 1-2 years old toddlers, in two different units in a preschool. The 2nd step was to implement focus group discussionswith the teachers in the two different units. This two-combined steps gave us a lot of empiric material. Our theoretical approach is based on the theory of phenomenology of perception (Maurice Merleau-Ponty) and the theory of intersubjectivity (Daniel Stern). With the concepts: life-world, the sense of a subjective self and the sense of a verbal self, we seek the essence of how the toddlers use the body language to think, perceive and experience themselves in their communication to the teachers to reach influence. Investigations show that when the toddlers capture the teachers’ confirmation to influence, the body language changes to a proud straight posture, with belly up, and shoulders backwards. Their eyes get bigger. Their body language also changes when they want to show their dissatisfaction, in these situations where the confirmation from the teachers did not work. They turn their body and face away, from the teachers. The research also shows that the toddlers’ noise gets more intense when they want to clarify their communication to the teachers. Even the body movement’s strengths by making the body longer, and they also repeat the movement again. The toddlers also imitate a body movement between the child and the teacher, in a shared common experience, that they had done together in the past. The research also shows that even if the toddlers don’t have a well-developed verbal language yet, they are qualified to share their intentions to the teachers, through their body language. When these communications work out well, the toddlers’ sense of the intersubjective self grows and develops. This way opens up for the way when the toddlers’ sense of verbal self, starts. When the teachers are present and empathetic, and the toddlers are confirmed, they continue to develop as self-sensing individuals, which strengthens their belief in their own skills. This allows the children to learn that they have rights to influence over their daily lives and themselves, even in the age of the toddler and further.

Vårt valda problemområde grundar sig i att pedagoger inte är närvarande i barnens fria leksamtidigt som pedagoger behöver vara närvarande för att stötta barnen i deras sociala samspel. Eftersom den forskning vi tagit del av enbart fokuserat på hur barns samspel gynnas i de oplanerade miljöerna har fokus i denna studie blivit på de planerade miljöerna inomhus. Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare möjliggör eller begränsar för ett socialt samspel mellan de yngre barnen i förskolans inomhusmiljö. Våra frågeställningar handlar om hur förskollärares användande av artefakter och kommunikation begränsar eller möjliggör ett socialt samspel mellan barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs tankar och idéer om lärande och utveckling. Tre observationer har genomförts på en förskola där 10 barn och tre förskollärare deltagit. Resultatet pekar på att förskollärares användande av  kommunikation och artefakter både kan begränsa och möjliggöra ett socialt samspel mellan barnen. Ofta används kroppsspråket som förstärkning till det förskollärarna säger med hjälp av språket. Beroende på hur förskollärarna använde sig av artefakterna i den fria leken bidrog detta till både begränsningar och möjligheter för barnens sociala samspel. Genom att begränsa antalet artefakter i den fria leken kan detta ibland gynna barnens sociala samspel. Genom att endast använda sig av det verbala språket, hamnar förskolläraren i fokus vilket gör att det sociala samspelet mellan barnen begränsas på ett större plan. Förskollärarnas användande av lösa artefakter bidrar till att barnen får möjligheter till att utmana sig själva och deras egna fantasi.

I detta kandidatarbete har vi undersökt hur en skulle kunna gå till väga för att skapa ett interaktivt narrativ utan användningen av dialoger eller narration. Med hjälp av kroppsspråk och semiotik har vi arbetat för att skapa gester som är lätta att förstå oavsett vem som betraktar gestaltningen och med hjälp av mikrokontroller och sensorer så har vi skapat en gestaltning som betraktaren kan interagera med på så vis få en lämplig reaktion tillbaka. Under arbetet har vi även provat på ett, för oss, nytt designperspektiv som vi grundat inom semiotik. Detta och ny teknik har fört med sig en del problem som vi fått lösa på ett eller annat sätt. / In this Bachelor Thesis we have studied how one could go about creating an interactive narrative without dialogues or narration. With the help of body language and semiotics, we have worked to create gestures that are easy to understand regardless of who looks at the design and with the help of microcontrollers and sensors, we have created a design that the viewer can interact with in order to get an appropriate response back. During the work, we have also tried a new design perspective for us, which we have based on semiotics. This and new technology has brought with it some problems that we have had to solve in one way or another.