Begagnade bilar köps och säljs i allt högre utsträckning mellan privatpersoner, något som drabbar bilhandlare genom en för dem minskad försäljning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur privatpersoner väljer var de ska köpa begagnad bil. Vi vill utforska hur de söker efter information om bilar, samt vilka faktorer som påverkar valet av inköpsställe. En kvantitativ enkätundersökning har utförts bland privatpersoner som köpt begagnad bil och resultaten av denna undersökning visar att priset på bilen är den mest avgörande faktorn vid val av inköpsställe. I slutsatsen kan även konstateras att Internet är det ledande informationssökningsredskapet innan köp av bil.

No description available.

Revisionskvalitet är något som ständigt verkar vara ett aktuellt ämne. Forskare har genom åren använt flera olika mått och metoder för att försöka mäta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att använda oss av ett kvalitetsmått som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att vi istället för att mäta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel på kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att själv titta närmare på fallet. Faktorer som skulle kunna påverka revisorer att begå dessa felaktigheter är flera, men vi har i vår studie valt att fokusera på olika stressfaktorer och kompetensfaktorer. Tillsammans med olika bakgrundsvariabler har vi försökt hitta samband mellan kvalitetshotande beteende, stressfaktorer och kompetensfaktorer. Studiens problemformulering lyder: Hur upplever revisorer i mindre revisionsbolag stress och vikten av kompetens och påverkar det kvalitén i deras arbete?Syftet med studien är att undersöka om de olika individuella faktorerna stress och kompetens påverkar kvalitén på utfört arbete i mindre revisionsbolag. Studien är kvantitativ och i form av en enkätundersökning. Med hjälp av regressionsmodeller, vår positivistiska kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt har vi analyserat och kartlagt huruvida dessa faktorer påverkar hur revisorer på de mindre revisionsbolagen uppleverarbetssituationen och om detta i förlängningen påverkar revisionskvalitén. De tydligaste sambanden i vår studie visar att: Stressfaktorerna: Det finns ett positivt signifikant samband mellan Kvalitetshotande beteende och Tidsbrist att inte hinna slutföra arbetsuppgifterna på ett så bra sätt man önskar. Även Oklara arbetsuppgifter visade på ett positivt signifikant samband med Kvalitetshotande beteende. Kompetensfaktorerna: Det finns ett negativt samband mellan Kvalitetshotande beteende och variabeln som behandlar revisorernas uppfattning att det är Påfrestande att bli granskad av FAR/RN. Den tredje regressionsmodellen, där samtliga oberoende variabler samt bakgrundsvariablerna ingår, visar ett positivt signifikant samband mellan Kvalitetshotande beteende och Tidsbrist att inte hinna slutföra arbetsuppgifterna på ett så bra sätt man önskat. Vår kartläggning av revisorernas upplevelser inom området har även gett oss en hel del intressanta svar. Exempelvis visar vår studie att majoriteten av revisorerna inte upplever tidsbristen som något problem i deras yrkesutövande. Som författare till denna uppsats ter sig detta något förvånande då vi fått känslan av att revisorer har ett mycket pressat tidsschema. Vår kartläggning visar även att 50 procent av de som idag arbetar på en mindre revisionsbyrå har en tidigare bakgrund i någon av Big 4-byråerna.

Friluftsliv är viktigt för ämnet idrott och hälsa. Begreppet förklaras inte och aktiviteterföreslås inte till friluftslivsundervisningen, utan bestäms av idrottslärarna (Skolverket, 2017). Syftet var att undersöka utrymmet och formen friluftsliv ges i undervisningen och någrafaktorer till detta. Nämligen om gymnasieskolans lokalisation och lärarens personliga syn påfriluftsliv påverkar friluftslivsundervisningen. Undersökningen är kvantitativ med ett bekvämlighetsurval som representerar Sveriges befolkningsmängd (Norrland 11 procent,Svealand 41 procent, Götaland 48 procent), andelen idrottslärare (kvinnliga, 32 procent;manliga, 68 procent) och medelerfarenhetsåldern (12,7 år) för lärare på gymnasieskolor. Enkätens respondenter (n=109) arbetade över hela landet (SCB, 2019; Skolverket, 2019). Den vanligaste formen är praktisk och de tre vanligaste aktiviteterna är orientering, vandringoch paddling. Mest utrymme ges under ordinära idrottslektioner, tidig hösttermin eller senvårtermin. Friluftslivsundervisningen ges mindre utrymme än andra aktiviteter enligt 69,4 procent av respondenterna. Chansen av att lärare ger inslag av teoretisk friluftslivsundervisning ökar om läraren har en hög syn på friluftsliv och om skolan ligger i en stad. Inga samband mellan friluftslivsundervisningens utrymme och lärarens syn eller skolans lokalisation kunde fastställas. Resultaten går emot litteraturen (Backman, 2011b).Grupperingsfel kan ha påverkat resultatet då respondentantalet ur lokaliseringsgruppen frånförorten (n=4) och lärare med låg syn (n=1) var fåtaliga.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka och ta reda på vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frågeställningar om lärarens bakgrund och arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lärarutbildningen på Malmö Högskola samt vad den utexaminerade läraren arbetade med efter sin lärarexamen. Studien är en kvantitativ webbundersökning som är uppdelad i tre grupper: Den första gruppen riktar in sig på de lärare som fortfarande är lärare, den andra gruppen de som varit lärare men inte är det längre och den tredje gruppen är de som aldrig arbetat som lärare.Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa. Dessutom anser respondenterna att det viktigaste de lärde sig under praktikperioden var att planera och genomföra en lektion samt att samarbeta med kollegor och att använda olika typer av läromedel. Det man främst saknade i utbildningen var konfliktlösning och retorik men även kunskap i att hantera betygssystemet. Respondenternas uppfattningar om stödpersoner under utbildningen varierar och i undersökningen får handledarna på praktikplatsen störst förtroende medan lärarna på Malmö Högskola får minst förtroende. De allra flesta respondenterna fick arbete som lärare inom tre månader medan två respondenter aldrig fick något arbete som lärare. De respondenter som fortfarande arbetar som lärare och de som har arbetat som lärare betonar vikten av den tidigare arbetslivserfarenheten, som är drygt tio år. Erfarenheten anser de sig ha mycket stor nytta av i sitt lärararbete, beträffande ämneskunskap, det höga arbetstempot, förmågan att formulera problem, referera till realistiska exempel från arbetslivet samt konsten att tala inför grupp. De nackdelar dessa lärare upplever är lönen, skolans ekonomiska resurser och arbetsbelastningen.För att ytterligare belysa ämnet kan en studie göras till de som fortfarande är lärare, om varför man är kvar i yrket om man är missnöjd med lönen? En annan studie kan vara till de respondenter som aldrig arbetat som lärare, där man utreder vad som egentligen hände efter lärarexamen?

Minnesskapande, döendeprocesser och genus i Vadstena kloster: En kvantitativ innehållsanalys av dödsnotiser i Vadstenadiariet 1378–1544

Idrottsämnet har förekommit i flertalet former genom historien, dess kriterier och mål av undervisning har också haft en stor variation. Utifrån dagens läroplan klassificeras ämnet idrott och hälsa som ett kunskapsämne och kräver att pedagoger bedömer elevers färdigheter och kunskap. Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplevde sitt eget lärande i ämnet idrott och hälsa, samt om detta skiljde sig mellan aktiva och inte fysisk aktiva elever. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning bland 82 elever i årskurs 9. Dess resultat visar att majoriteten av respondenterna upplevde en medel till hög kunskapsnivå inom samtliga kursmål och att idrottsundervisningen således motsvarat ämnets kursmål vilket även överensstämmer med tidigare studier inom ämnet. Enligt studien upplevde de elever som var fysisk aktiva en högre kunskapsnivå i samtliga tre kursmål, än de som inte var fysiskt aktiva. Störst skillnad mellan de två olika grupperna var inom kursmålet “Hälsa och levnadsvanor”. Elevernas upplevda kunskapsnivå av kursmålen kunde relateras till Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang. En reducerad motivation och meningsfullhet i deltagandet av ämnets undervisning kan upplevas av de elever som inte är fysiskt aktiva, vilket då kan medföra lägre upplevd kunskapsnivå. För vidare forskning i ämnet hade det varit intressant att göra liknande undersökningar men i en större skala och på olika skolor, för att representera Sveriges befolkning.

Vårt examensarbete är ägnat åt att ge en bild av gymnasieelevers uppfattningar om matematikundervisning. Vi åstadkommer detta genom att ta en teoretisk utgångspunkt i en litteraturstudie som sammanställer västerländsk matematikundervisning i tio principer för effektiv matematikundervisning. Som metod valde vi att skapa en kvantitativ enkätundersökning som är baserad på litteraturstudien där vi har frågor och påståenden som fångar in de tio principerna. Vi fick in 214 enkätsvar från tre olika gymnasieprogram från två gymnasieskolor i en mellansvensk kommun. Resultatet från enkätundersökningen visade att elevernas uppfattningar om matematikundervisning till viss del stämmer överens med det forskningen säger men i vissa fall skiljer sig från forskningens resultat. Några noterbara resultat är att gymnasieelever inte visar lika positiva attityder till att vara med och påverka matematikundervisningen som de gör till att ha en relationskompetent matematiklärare. Med hjälp av resultaten analyseras och diskuteras resultaten både i jämförelse mellan de olika gymnasieprogrammen och i jämförelse med tidigare forskning.

Är engelska lånord ett hot mot eller har de en berikande effekt på det svenska språket? Det engelska språkets inflytande på det svenska språket växer ständigt i samband med utvecklingen, som resulterar i att nya begrepp och beteckningar letar sin in i det svenska språket. Frågan är dock om svenskar har en negativ attityd till de engelska lånordens framväxt eller om de är positivt inställda till dess inverkan på det svenska språket. Enligt en kvantitativ undersökning med ett urval informanter med svenska som modersmål har en klar majoritet av informanterna en positiv attityd till engelska lånord. En jämförelse mellan olika åldersgrupper visar dock att den äldre generationen har en tendens att vara mer negativa till mängden engelska lånord i det svenska språket, och att de direkta lånorden inte är lika godtagbara som andra typer av lånord vilket kan bero på den ortografiska kopplingen till det engelska språket. De positiva attityderna är däremot betydligt fler främst hos den yngre generationen, som anser att engelska lånord har en positiv effekt på det svenska språket.

Studien genomfördes med syftet att undersöka varför företag tenderar att vara nöjda med sin börsintroduktion trots att den varit underprissatt, vilket bidrar till flertalet negativa konsekvenser. Studien undersöker om underprissättningen kan bero på brist av värderingskompetens eller om företagen själva har incitament till att underprissätta sin börsintroduktion och har tagit hänsyn till handelsplatserna Aktietorget och First North under åren 2013 – 2015. Studien baseras på en kvantitativ metod och har genomförts med inhämtning av sekundärdata samt en enkätundersökning för att undersöka hur företagen resonerar inför en börsintroduktion. Enkätfrågorna har kopplats till befintlig teori samt övriga variabler som torde vara viktiga för företagen inför en börsintroduktion och har sedan analyserats med hjälp av uni-, bi- och multivariat analys. Slutsatsen är att den viktigaste variabeln för ett företag som står inför en börsintroduktion på Aktietorget eller First North är att säkerställa en fulltecknad emission. För att lyckas med det påvisar analysen att företag kan ha incitament till att underprissätta sin egen börsintroduktion. Vidare påvisar analysen att företagen inte strävar efter studiens nämnda incitamentsteorier i någon stor grad och att något signifikant samband mellan teorivariabler och initial avkastning inte finns för studiens respondenter. Författarna tolkar därför incitamentsteorierna som positiva sidoeffekter av att en underprissättning sker och inte som något företagen eftersträvar i första hand vid en börsintroduktion på Aktietorget och First North. / This study investigates why corporates tend to be satisfied with their IPO although it has been underpriced, which contributes to several negative consequences. The study investigates if this depends on the lack of valuation expertise or if the enterprises have incentives to underprice their own IPO. This study was conducted on the Swedish Stock Exchanges Aktietorget and First North during 2013 – 2015. This study takes a quantitative approach and was conducted by using secondary data and a survey to investigate which variables are the most important for an enterprise that is staging an IPO. The survey questions were linked to existing theory and other variables that should be important for an enterprise that is staging an IPO. The results was analyzed through a uni-, bi- and multivariate analysis. The study concludes that the most important variable for an enterprise that is staging an IPO on Aktietorget or First North, is to ensure a fully subscribed stock issue. To be able to ensure this, an enterprise could have incentives to underprice their own IPO. Furthermore, the study conclude that the enterprises does not strive for this study’s described incentive theories in any large extent, and that any significant relation between these variables and underpricing do not exist for this study’s respondents. The authors of this study therefore interprets these theories as positive side effects of an underpricing and not something enterprises that is facing an IPO strive for primarily on Aktietorget and First North.