<p><em>Syfte</em>: Det övergripande syftet med denna uppsats är att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingående förståelse för marknadsföringen av läkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i läkemedelsbranschen.</p><p><em>Metod</em>: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som använts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  från Läkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i Läkartidningen  och reklamfilmer på TV4. I arbetet har det använts en egenframställd  mall för att koda och sammanställa datamaterialet från reklamobservationerna.  Det empiriska materialet från både intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.</p><p><em>Resultat</em>: Marknadsföring av läkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rättfärdigad handling. En av anledningarna till detta är att läkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat välbefinnande för samhällets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försäljningsintäkter, vilka i  sin tur har större chans att öka då marknadsföring bedrivs. En annan anledning är  att företagen genom sin marknadsföring tar sitt ansvar vad gäller informationsspridning  om läkemedlen och resultatet i undersökningen visar att företagen uppvisar  en ärlighet i marknadsföringen. Då ärlighet kopplas samman med trovärdighet  och hänsyn tas till den informationstillgång som marknadsföringen erbjuder,  visar även detta på ett moraliskt rättfärdigat agerande. Vid utförandet av annonser  för receptbelagda läkemedel visade det sig att mer resurser läggs på att  skapa en informativ reklam än vad det görs vid utformandet av reklam för de receptfria  läkemedlen. I den marknadsföring som bedrivs för receptfria läkemedel  skulle en mer informativ och saklig marknadsföring öka företagens moraliska  anseende.</p> / <p><em>Aims</em>: Overall aims of this thesis are to bring a broader and deeper understanding, from  a moral point of view, of marketing of pharmaceuticals, and to consider whether  there is a reason for separating advertising from information in the sector.</p><p><em>Methods</em>: A qualitative approach to the subject was used. Methods for data compilation  were semi-structured interviews with representatives for The Swedish Association  of the Pharmaceutical Industry (Läkemedelsindustriföreningen), and studies  of advertisements in The Journal of the Swedish Medical Association (Läkartidningen)  and commercials on a TV channel (TV4). A customised, self-made,  grid was utilised for coding and compiling data from the observations of commercial  material. Following that, the empirical material from interviews as well  as observations has been analysed, using the theory of counter productivity as a  model for ethical audit.</p><p><em>Results</em>: The authors judge marketing activities of the pharmaceutical industry to be morally  justified. One reason for this judgement is, that the pharmaceutical industry  contributes to an increased well-being among citizens by providing research, research  activities being financed by revenues, which – in turn – are enhanced by  marketing. Another reason is that companies show responsible in the dissemination  of information and that the results of the study indicate sincerity in marketing.  When responsibility is linked to trustworthiness and when availability of information  provided by marketing activities is taken into consideration, there is  also evidence of a morally justifiable behaviour. Advertisements for drugs on  prescription showed more informatively designed than those for over-the-counter  drugs. A more informative and appropriate marketing of non-prescription pharmaceuticals  would enhance the moral reputation of the companies.</p>

<p>Pharmaceuticals that are found in marine ecosystems are a threatening environmental concern, which is known to harm both animal and plant life. One of the reasons for this problem is that the waste water treatment techniques are not optimized to clear waste water from its pharmaceuticals contain. In this master thesis four Swedish treatment wetlands were studied, and their ability to reduce numerous pharmaceuticals in waste water. The four treatment wetlands that were studied were those in Oxelösund, Trosa, Nynäshamn and Eskilstuna. Two ecotoxicological tests and chemical analysis were used. The ecotoxicological tests were performed on the copepod <em>Nitocra spinipes</em> and macro algae <em>Ceramium tenuicorne</em>, but the results were ambiguous and could not be related to the chemical analysis. The result from the chemical analysis showed that 50-70 % of the substances were reduced to some degree, and of which 15 % were almost completely reduced. In Nynäshamn’s wetland and Oxelösund’s wetland the pharmaceutical treatment were more efficient than in Trosa’s wetland and Eskilstuna’s wetland. This was probably due to the, at the time, more efficient biological activity. The pharmaceuticals that dominated the incoming waters to all the wetlands were more or less the same. On the contrary, substances were reduced to different degrees in the four wetlands. However, the reduction patterns for both Nynäshamn and Oxelösund were similar, which suggest that the same processes dominated in both wetlands. As the study was performed in cold winter conditions with bad oxygen supply it is likely that greater reduction would be obtained in warmer conditions.</p>

Inom EU leder skyddet av nationella immateriella rättigheter ofta till konflikter med ett av Unionens och Romfördragets grundläggande syften; principen om varors fria rörelse. Parallellimport av läkemedel på den gemensamma marknaden ställer konflikten mellan immaterialrätten, konkurrensrätten och principen om fria varurörelser på sin spets. Den fria rörligheten för läkemedel går genom EG-domstolens rättspraxis i bräschen för utvecklingen av en enhetlig marknad. I denna uppsats analyserar författaren Jon Håkansson parallellhandeln med läkemedel, i synnerhet problematiken med varumärkesintrång vid ompaketering, ommärkning och anbringande av nytt varumärke. EG-domstolens omfattande rättspraxis fram till och med de senaste avgörandena på området klargörs och balansen mellan de motstridiga intressena analyseras; på ena sidan finns viljan att uppnå så fri rörlighet för varor som möjligt och på den andra intresset av att bevara rättigheter enligt nationell immaterialrätt.

Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingående förståelse för marknadsföringen av läkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i läkemedelsbranschen. Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som använts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  från Läkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i Läkartidningen  och reklamfilmer på TV4. I arbetet har det använts en egenframställd  mall för att koda och sammanställa datamaterialet från reklamobservationerna.  Det empiriska materialet från både intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision. Resultat: Marknadsföring av läkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rättfärdigad handling. En av anledningarna till detta är att läkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat välbefinnande för samhällets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försäljningsintäkter, vilka i  sin tur har större chans att öka då marknadsföring bedrivs. En annan anledning är  att företagen genom sin marknadsföring tar sitt ansvar vad gäller informationsspridning  om läkemedlen och resultatet i undersökningen visar att företagen uppvisar  en ärlighet i marknadsföringen. Då ärlighet kopplas samman med trovärdighet  och hänsyn tas till den informationstillgång som marknadsföringen erbjuder,  visar även detta på ett moraliskt rättfärdigat agerande. Vid utförandet av annonser  för receptbelagda läkemedel visade det sig att mer resurser läggs på att  skapa en informativ reklam än vad det görs vid utformandet av reklam för de receptfria  läkemedlen. I den marknadsföring som bedrivs för receptfria läkemedel  skulle en mer informativ och saklig marknadsföring öka företagens moraliska  anseende. / Aims: Overall aims of this thesis are to bring a broader and deeper understanding, from  a moral point of view, of marketing of pharmaceuticals, and to consider whether  there is a reason for separating advertising from information in the sector. Methods: A qualitative approach to the subject was used. Methods for data compilation  were semi-structured interviews with representatives for The Swedish Association  of the Pharmaceutical Industry (Läkemedelsindustriföreningen), and studies  of advertisements in The Journal of the Swedish Medical Association (Läkartidningen)  and commercials on a TV channel (TV4). A customised, self-made,  grid was utilised for coding and compiling data from the observations of commercial  material. Following that, the empirical material from interviews as well  as observations has been analysed, using the theory of counter productivity as a  model for ethical audit. Results: The authors judge marketing activities of the pharmaceutical industry to be morally  justified. One reason for this judgement is, that the pharmaceutical industry  contributes to an increased well-being among citizens by providing research, research  activities being financed by revenues, which – in turn – are enhanced by  marketing. Another reason is that companies show responsible in the dissemination  of information and that the results of the study indicate sincerity in marketing.  When responsibility is linked to trustworthiness and when availability of information  provided by marketing activities is taken into consideration, there is  also evidence of a morally justifiable behaviour. Advertisements for drugs on  prescription showed more informatively designed than those for over-the-counter  drugs. A more informative and appropriate marketing of non-prescription pharmaceuticals  would enhance the moral reputation of the companies.

Pharmaceuticals that are found in marine ecosystems are a threatening environmental concern, which is known to harm both animal and plant life. One of the reasons for this problem is that the waste water treatment techniques are not optimized to clear waste water from its pharmaceuticals contain. In this master thesis four Swedish treatment wetlands were studied, and their ability to reduce numerous pharmaceuticals in waste water. The four treatment wetlands that were studied were those in Oxelösund, Trosa, Nynäshamn and Eskilstuna. Two ecotoxicological tests and chemical analysis were used. The ecotoxicological tests were performed on the copepod Nitocra spinipes and macro algae Ceramium tenuicorne, but the results were ambiguous and could not be related to the chemical analysis. The result from the chemical analysis showed that 50-70 % of the substances were reduced to some degree, and of which 15 % were almost completely reduced. In Nynäshamn’s wetland and Oxelösund’s wetland the pharmaceutical treatment were more efficient than in Trosa’s wetland and Eskilstuna’s wetland. This was probably due to the, at the time, more efficient biological activity. The pharmaceuticals that dominated the incoming waters to all the wetlands were more or less the same. On the contrary, substances were reduced to different degrees in the four wetlands. However, the reduction patterns for both Nynäshamn and Oxelösund were similar, which suggest that the same processes dominated in both wetlands. As the study was performed in cold winter conditions with bad oxygen supply it is likely that greater reduction would be obtained in warmer conditions.

<p>Inom EU leder skyddet av nationella immateriella rättigheter ofta till konflikter med ett av Unionens och Romfördragets grundläggande syften; principen om varors fria rörelse. Parallellimport av läkemedel på den gemensamma marknaden ställer konflikten mellan immaterialrätten, konkurrensrätten och principen om fria varurörelser på sin spets. Den fria rörligheten för läkemedel går genom EG-domstolens rättspraxis i bräschen för utvecklingen av en enhetlig marknad. I denna uppsats analyserar författaren Jon Håkansson parallellhandeln med läkemedel, i synnerhet problematiken med varumärkesintrång vid ompaketering, ommärkning och anbringande av nytt varumärke. EG-domstolens omfattande rättspraxis fram till och med de senaste avgörandena på området klargörs och balansen mellan de motstridiga intressena analyseras; på ena sidan finns viljan att uppnå så fri rörlighet för varor som möjligt och på den andra intresset av att bevara rättigheter enligt nationell immaterialrätt.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förändringar i pris och tillgänglighet på OTC-läkemedel före och efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet ur ett konsumentperspektiv. Metod: Kvantitativ undersökning med abduktiv forskningsansats, där datainsamling sker via telefonkontakt och observation av hemsidor Teori: Marknadsformer, Avregleringar, Marknadsmixen, Prissättningsstrategier, Öppettider Resultat: Uppgång skedde kontinuerligt i pris på OTC-läkemedel före avregleringen av apoteksmonopolet och öppettiderna var då begränsade. Undersökningen visar att pris på OTC-läkemedel marginellt gått upp och en ökning skett i antal timmars öppethållande per vecka bland samtliga återförsäljare. Avregleringen har bidragit till stora variationer i priser och öppettider bland olika återförsäljare. Det finns ett mycket svagt positivt samband mellan pris på OTC-läkemedel och öppettider. Starkast är sambandet för Bensinstationer och Kiosker och närbutiker där undersökningen visar på både ett högt pris och flexibelt öppethållande. / The purpose of this thesis is to examine the changes in price and availability for OTC-pharmaceuticals before and after the deregulation of the Swedish pharmacy monopoly. In order to carry out the examination a quantitative approach is used and data has been collected by phone calls and observations. The framework is theories on the subject of market structure, deregulation, the marketing mix, price strategies and availability. The thesis has concluded that before the deregulation the price continually increased but the opening hours were limited. After the monopoly ceased the price has marginally increased and the number of opening hours per week has extended. Different retailers are after the deregulation able to sell OTC-pharmaceuticals and there is a variety among them regarding price and opening hours, which enables the customers to make choices between them. The study found a weak positive correlation between price and opening hours. The strongest correlation was found among Petrol stations and Convenience stores, which showed high price and flexible opening hours.

Background: Drug utilisation among the elderly is complex due to multiplemorbidities, extensive drug utilisation and an increased sensitivity to drugs. One of the most common drug groups utilised in this population is psychotropic drugs, which include antipsychotics, anxiolytics, hypnotics, and antidepressants. In appropriat eutilisation of drugs among the elderly is an issue of great public health importance. Aims: The overall aim of this thesis is to assess and analyse potentially in appropriat eutilisation of psychotropic drugs among the elderly in Sweden. The specific aims are to assess to what extent the indicator “concurrent use of three or more psychotropic drugs”captures the utilisation of Potentially Inappropriate Psychotropics (PIP) among theelderly, and to analyse potentially inappropriate utilisation of psychotropic drugs inrelation to time, mental disorders, institutionalisation, and socioeconomic determinants among the elderly in Sweden. Methods: Data from individual-based registers on dispensed drugs and socioeconomic determinants in 2006, the Gothenburg 95+ Study (1996-1998), and aggregated drug sales statistics from 2000-2008 were used. The agreement between the two indicators“concurrent use of three or more psychotropic drugs” and PIP was assessed. Utilisationof psychotropic drugs and PIP was assessed in relation to mental disorders and institutionalisation among the 95-year olds, and in relation to socioeconomic determinants among individuals aged 75 years and older. Further, trends over time inutilisation of PIP and recommended drugs were analysed. Results: During 2006, about half of the elderly aged 75 years and older utilised psychotropic drugs and one fifth of all elderly utilised PIP. One fourth of individualsutilising PIP were captured by the indicator “concurrent use of three or morepsychotropic drugs”. In 1996-1998, less than one tenth of the 95-year olds with depression utilised antidepressants, while hypnotics and anxiolytics were more common. Individuals with low income and the non-married were more likely to utilise PIP compared to those with high income and the married, respectively. During 2000-2008, utilisation of PIP decreased and utilisation of recommended psychotropic drugs increased. Conclusions: There are substantial problems in the utilisation of psychotropic drugsamong the elderly. This thesis found that the agreement between two indicators of inappropriate psychotropic drug utilisation was poor, which emphasises the importance of choosing relevant indicators. The findings also show socioeconomic inequities inpsychotropic drug utilisation among the elderly, a low utilisation of antidepressants among 95-year olds diagnosed with depression, and a trend towards the utilisation of recommended rather than inappropriate psychotropic drugs among the elderly / Bakgrund: Användning av läkemedel bland äldre är komplicerat på grund avmultisjuklighet, användning av flera läkemedel och en ökad känslighet för läkemedel.En av de vanligaste läkemedelsgrupperna hos äldre är psykofarmaka, som inkluderarantipsykotika, ångestdämpande, sömnmedel och antidepressiva läkemedel. Olämpliganvändning av läkemedel bland äldre är ett betydande folkhälsoproblem. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och analyserapotentiellt olämplig användning av psykofarmaka bland äldre i Sverige. De specifikasyftena är att undersöka i vilken utsträckning indikatorn ”samtidig användning av treeller fler psykofarmaka” fångar användningen av potentiellt olämpliga psykofarmaka(PIP) bland äldre och att analysera potentiellt olämplig användning av psykofarmaka irelation till förändring över tid, psykiatriska diagnoser, boendeform och socioekonomiska determinanter bland äldre i Sverige. Metod: Avhandlingen baseras på data från individbaserade register över läkemedelsköp och socioekonomiska determinanter under 2006, Göteborg 95+ studien (1996-1998)samt aggregerade data över läkemedelsförsäljning under 2000-2008. Överensstämmelsen mellan de två indikatorerna ”samtidig användning av tre eller flerpsykofarmaka” och PIP undersöktes. Användning av psykofarmaka och PIP studerades i relation till psykiatriska diagnoser och boendeform hos 95-åringar och i relation till socioekonomiska determinanter hos de som var 75 år och äldre. Vidare analyseradesförändring över tid i användning av PIP och rekommenderade psykofarmaka. Resultat: Hälften av alla äldre som var 75 år och äldre använde psykofarmaka under2006 och en femtedel av alla äldre använde PIP. En fjärdedel av individerna somanvände PIP fångades av indikatorn ”samtidig användning av tre eller flerpsykofarmaka”. Bland 95-åringarna med depression år 1996-1998 använde färre än enav tio antidepressiva läkemedel, medan sömnmedel och ångestdämpande läkemedel varvanligare. PIP var vanligare hos de äldre med låg inkomst och bland de som inte vargifta, jämfört med individer med hög inkomst och de gifta. Under 2000-2008 minskade användningen av PIP medan användningen av rekommenderade psykofarmaka ökade. Slutsatser: Det finns fortfarande stora problem i äldres användning av psykofarmaka.Avhandlingen visar en låg överensstämmelse mellan två indikatorer för olämpliganvändning av psykofarmaka, vilket pekar på betydelsen av att välja relevantaindikatorer. Avhandlingen visar också på socioekonomiska ojämlikheter i användningenav psykofarmaka hos äldre, en låg användning av antidepressiva läkemedel bland 95-åringar med depression och en ökning i användningen av rekommenderade istället förolämpliga psykofarmaka bland äldre

Selective serotonin re-uptake inhibitors (SSRIs) are a class of anxiolytic and anti-depressant drugs. SSRIs act on the evolutionarily ancient serotonergic system which is virtually identical throughout the vertebrate phylum. Serotonin is involved in a wide range of processes ranging from neuronal and craniofacial embryonic development to regulation of behaviour. However, SSRIs are also emerging pollutants, mainly entering the environment via sewage treatment plants. Since the serotonergic system is virtually identical in humans and other animals, exposed animals will be affected in similar ways as humans and suspicions are rising that ecologically important behaviours may be affected in subtle ways. Using the three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus) and zebrafish (Danio rerio) as model organisms, this thesis focuses on the behavioural effects of SSRIs in fish. The SSRI used throughout this thesis is citalopram, which has been found in fish in coastal areas of the Baltic Sea and other parts of the world. Effects on behaviour were investigated using several different tests measuring stress response, feeding behaviour, aggression and locomotor activity. Anxiolytic effects of 0.1 μg/l, 1.5 μg/l 15 μg/l were investigated as well as effects of 0.15 μg/l and 1.5 μg/l on feeding behaviour. Because serotonin is involved in the development of the nervous system, the effects of developmental exposure to 1.5 μg/l was studied after 100 days of remediation. Finally, because SSRIs rarely occur alone in natural waters, the effects on zebrafish of citalopram in a cocktail scenario, with the anxiogenic compound 17α-ethinyl estradiol (EE2 ) was also investigated. Citalopram was found to have anxiolytic effects on the three-spined stickleback at 0.1 μg/l, 1.5 μg/l and 15 μg/l. Citalopram also suppressed feeding behaviour within a week of exposure and at concentrations as low as 0.15 μg/l. Developmental exposure to 1.5 μg/l for 30 days was found to increase aggression and feeding behaviour and to reduce locomotor activity. The changes were persistent and remained in adult fish. In the cocktail scenario, citalopram in single-substance exposure had anxiolytic effects on one parameter in the novel tank test at 0.1 μg/l. Citalopram enhanced the anxiogenic effects of EE2 in the novel tank test, but in the scototaxis test citalopram appeared to counteract the effects of EE2. It is concluded that citalopram has the potential to affect behaviour in fish at concentrations that have been found in close proximity of sewage treatment plants. / Det serotonerga systemet är i stort sett identiskt hos människor och övriga vertebrater. Serotonin är inblandat i ett stort antal kroppsliga funktioner, bland annat stressreaktioner, reglering av födobeteende och aggression. Vidare är serotonin med och reglerar nervsystemets tillväxt under embryonalutvecklingen. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är en grupp antidepressiva och lugnande läkemedel vars användning har ökat snabbt på senare år då de är effektiva och har få allvarliga bieffekter. SSRI verkar på det serotonerga systemet, genom att blockera återupptaget av serotonin i den presynaptiska nervänden. SSRI har tilldragit sig en viss uppmärksamhet som potentiella miljöhot då de visats kunna påverka ekologiskt relevanta beteenden hos fisk och andra akvatiska organismer vid relativt låga koncentrationer i miljön samtidigt som de bryts ned dåligt i avloppsreningsverk. Avhandlingen fokuserar på ekologiskt relevanta beteendeeffekter av SSRI på fisk, med storspigg (Gasterosteus aculeatus) och zebrafisk (Danio rerio) som modellorganismer. Citalopram har använts som försökssubstans då det anses vara den SSRI som har minst antal sidoeffekter på till exempel det dopaminerga systemet. Citalopram förekommer i utloppsvatten från reningsverk i alla industrialiserade länder och har även hittats i abborre i Östersjön. Effekter av exponering för SSRI har påvisats med hjälp av olika beteendetest. Skototaxi-test och novel tank diving test mäter stressresponsen genom att kvantifiera preferensen för närhet till botten och mörka omgivningar. Ätbeteende har mätts som antal utfall mot en matbit under en given tidsperiod och aggression har mätts genom att räkna antal bett mot en spegel. Anxiolytiska effekter undersöktes vid koncentrationer på 0,1 µg/l, 15 µg/l och 1,5 µg/l. Effekter på ätbeteende undersöktes vid 0,15 µg/l och 1,5 µg/l. Eftersom serotonin är inblandat i embryonalutvecklingen testades de beteendemässiga effekterna av exponering för 1,5 µg/l under utvecklingen. Då citalopram sällan förekommer ensamt i miljön testades ett cocktailscenario där zebrafisk samtidigt exponerades för citalopram och den anxiogena substansen 17α-etinylestradiol (EE2). Citalopram befanns ha anxiolytisk verkan på storspigg samt undertrycka ätbeteendet. Effekter på ätbeteendet uppstod inom en vecka efter exponering och vid den minsta testade dosen vilken var 0,15 µg/l. Storspigg som exponerats under embryonalutvecklingen var mer aggressiva, hade lägre lokomotoraktivitetoch gjorde fler utfall mot mat då de testades 100 dagar efter att exponeringen avslutats. Samtidigt exponering för citalopram och den anxiogena substansen 17α-etinylestradiol (EE2) gav tvetydiga resultat. Citalopram ensamt hade ingen signifikant påverkan på beteendet i detta försök. I skototaxitestet motverkade citalopram den anxiogena effekten av EE2 medan det förstärkte den anxiogena effekten i novel tank. Sammanfattningsvis har citalopram effekter på ekologiskt relevanta beteenden hos fisk i koncentrationer som förekommer i ytvatten. Det har också permanenta effekter på beteende om exponeringen sker under embryonalutvecklingen. Dessa resultat gör det sannolikt att citalopram och andra SSRI har ekologiska effekter i påverkade vattendrag.

Självdestruktiva handlingar innebär att medvetet tillfoga sig skada. Hos personer som avsiktligt självskadar sig är suicidtankar vanligt förekommande men syftet kan vara ångestlindring och uttryck för psykiskt illabefinnande. Mellan 2005-2014 vårdades 77371 personer inom slutenvård på grund av avsiktlig självdestruktiv handling och risken för suicid är höjd efter en självdestruktiv handling. Syftet med denna studie var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter som avsiktligt överdoserat läkemedel i självdestruktivt syfte. Fem kvalitativa intervjuer med semistrukturerad intervjuguide analyserades med innehållsanalys och materialet utmynnade i fem kategorier samlade under ett tema: Att vilja men inte alltid kunna. Kategorierna var: Att känna hjälplöshet i den psykiatriska omvårdnaden, Att ha kännedom om patientens sammanhang, Att prioritera bort samtal, Att attityder påverkar samarbetet med kollegor, Att ha behov av samverkan och stöd från psykiatrin. Studien visade att upplevelsen av att vårda patienter som överdoserat läkemedel i självdestruktivt syfte påverkades av patientens bakgrund, social kontext och livssituation. Bakgrund i missbruk, låg ålder och kvinnligt kön medförde att handlingen upplevdes mer impulsartad. Upplevelsen av att vårda var komplex och intensivvårdssjuksköterskan kände sympati, frustration och otillräcklighet i omvårdnaden av patienten. Samarbetet på intensivvårdsavdelningen påverkades av attityder inom personalgruppen där intensivvårdssjuksköterskan kände sig ensam ansvarig för samtal kring självdestruktivitet och mående. Det förelåg svårigheter i det multiprofessionella teamarbetet samt i förmågan att uppnå holistisk och personcentrad vård. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att samarbetet med psykiatrin var bristfälligt och hade negativ påverkan på upplevelsen. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse var att slitas mellan sympati och frustration. Den moraliska stressen kan leda till att patienten får bristfällig omvårdnad och risken för framtida suicid kan öka.