Avloppsreningsverk (ARV) utgör en viktig del som spridningsväg för utsläpp av organiska mikroföroreningar, som per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och läkemedelssubstanser, från samhället till den akvatiska miljön. Befintliga reningssteg vid ARV reducerar mikroföroreningar dåligt varav denna studie syftade till att jämföra reduktionseffektiviteten av 5 olika granulära aktiva kol (GAK) och en anjonbytare (AIX) för att välja ut det material som är mest lämpat för vidare undersökningar i pilotskala inför installation ett avancerat reningssteg i Kungsängsverkets ARV i Uppsala. GAK (Filtrasorb 400, Cyclecarb 401, Brennsorb 1240, Aquasorb 5000 och Aquasorb 2000) utvärderades för avskiljning av 13 PFAS-ämnen i ett inledande bägarförsök genom placering i avloppsvatten från Kungsängsverket i 8 h. Cyclecarb 401 var mest effektivt vid avskiljning av PFAS där reduktionsgraden för PFAS-11 (85 %) och PFOS (90 %) var 35 % och 40 % högre än för det minst effektiva GAK Brennsorb 1240. Cyclecarb 401, Brennsorb 1240 och AIX Purolite 694E undersöktes i ett andra bägarförsök enligt en liknande metod, men utvärderades med avseende på avskiljning av 12 PFAS och 18 läkemedelssubstanser över 48 h. Resultatet för PFAS var likvärdigt för GAK, men AIX visades nå samma reduktionsgrad av PFAS som Cyclecarb 401 och detta skedde snabbare. Efter 48 h var reduktionen med GAK högst för läkemedelssubstanser (91-99 %) och med AIX för PFAS (78 %). Samtliga adsorbenter tillfördes även till kolonner, där Purolite 694E även seriekopplades efter Cyclecarb 401, med ett kontinuerligt flöde av avloppsvatten motsvarande 5 min kontakttid (EBCT). Även om duplikatprover togs varje vecka genomfördes inom ramen för detta examensarbete analyser för de prover tagna en timme (12 bäddvolymer), 2 veckor (4000 bäddvolymer) och 7 veckor (14 000 bäddvolymer) efter start för 12 PFAS och 18 läkemedelssubstanser. Purolite 694E reducerade PFAS bäst, 40-50 % bättre än GAK, följt av negativt laddade läkemedelssubstanser och adsorptionen för dessa ämnen var bättre över tid än för GAK. Seriekoppling av AIX efter GAK förbättrade reduktionsgraden över tid för främst PFAS (30 % ökning vid 14 000 bäddvolymer). Även för läkemedelssubstanser med negativ laddning som adsorberades väl av AIX. Adsorptionen till AIX gynnades mest av substanser med negativa laddning. Adsorptionen till samtliga adsorbenter gynnades av PFAS med en sulfonatgrupp, en lägre syrakonstant, en högre fördelningskonstant mellan oktanol och vatten samt en längre kolkedja. En seriekoppling av AIX efter GAK är främst intressant för förbättrad avkiljning av diklofenak och PFOS vid Kungsängsverket, men även avskiljning av andra PFAS och negativt laddade läkemedelssubstanser kan förbättras. Andra ämnen adsorberades väl av GAK där Cyclecarb 401 i samtliga försök visats mest effektiv. De analyserade provpunkterna för kolonnförsöket var för få varav en kommande noggrannare undersökning över hela försökets genomförande kommer påvisa livslängderna för varje adsorbent vid EBCT 5 min. EBCT var kort varav efterföljande försök bör undersöka avskiljningens effektivitet för Kungsängsverket vid längre EBCT. / Waste water treatment plants (WWTPs) constitute an important role in releasing organic micropollutants, such as per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) and pharmaceuticals, from the society into the aquatic environment. Reduction of them in existing treatment methods in WWTPs is insufficient which is why the aim of this study was to examine the reduction efficiency for 5 granular activated carbons (GAC) and an anion exchange resin (AIX) and choose the adsorbent most suited for further studies in pilot scale before an advanced treatment step is built to Kungsängsverket WWTP in Uppsala.  GAC (Filtrasorb 400, Cyclecarb 401, Brennsorb 1240, Aquasorb 5000 and Aquasorb 2000) were evaluated for 13 PFAS compounds in an initial batch experiment using wastewater from Kungsängsverket during 8 h. Cyclecarb 401 had the highest removal efficiency for PFAS where the reduction grade for PFAS-11 (85 %) and PFOS (90 %) was 35 % and 40 % higher than for the least efficient GAC Brennsorb 1240. Cyclecarb 401, Brennsorb 1240 and the AIX Purolite 694E were evaluated in a second batch experiment through a similar method, analyzed for 12 PFAS and 18 pharmaceuticals over 48 h. The results for PFAS were similar for GAC, but AIX reached the same reduction grade for PFAS as Cyclecarb 401 which also happened faster. After 48 h reduction with GAC was best for pharmaceuticals (91-99 %) and with AIX for PFAS (78 %). Finally, these adsorbents were placed in individual columns, where Cyclecarb 401 was connected to an additional column with Purolite 694E, with a continuous flow of wastewater with an empty bed contact time (EBCT) of 5 min. Even though duplicate samples were taken each week analysis was performed for samples taken an hour (12 bed volumes), 2 weeks (4000 bed volumes) and 7 weeks after start (14 000 bed volumes) for 12 PFAS and 18 pharmaceuticals. Purolite 694E reduced PFAS the best, 40-50 % better than GAC, followed by negatively charged pharmaceuticals and adsorption for these compounds was better over time than with GAC. AIX after GAC increased reduction grade over time primarily for PFAS (30 % improvement after 14 000 bed volumes) but also for pharmaceuticals well adsorbed by AIX. Adsorption to AIX was mainly improved with a negative charge of the compound. Adsorption to adsorbents was favored for PFAS containing a sulfonate group, compounds with a lower acid dissociation constant, a higher octanol-water partition coefficient and a longer carbon chain. Implementation of AIX after GAC would be of interest for Kungsängsverket mainly due to the improved removal of diclofenac and PFOS, but also if removal of other PFAS and pharmaceuticals will become prioritized. Other compounds were removed by GAC well where Cyclecarb 401 was most effective in all experiments. The analyzed samples for the column experiment were too few which is why a more comprehensive study of all samples over the whole experiment period will be able to determine the life length of each adsorbent for EBCT 5 min. EBCT was short which is why further experiments need to examine the reduction efficiency for Kungsängsverket at a longer EBCT.

Denna studien har gjorts på blåmusslor, Mytilus edulis trossulus, för att undersöka effekter av det antidepressiva läkemedlet Citalopram på blåmusslans fysiologiska funktioner. Blåmusslan är en vanligt förekommande art i Östersjön där den fungerar som en nyckelart som; bidrar till den biologiska mångfalden, är långt ner i näringskedjan och är anpassningsbar. Dessa egenskaper gör den även lämpad som testorganism i denna studie. Citalopram är ett av Sveriges vanligaste läkemedel för att behandla psykisk ohälsa och den verkar genom att blockera återupptaget av serotonin i hjärnan och ingår i läkemedelsgruppen serotoninhämmare (SSRI). Serotonin påverkar flera olika funktioner i kroppen såsom rörelseförmåga, sinnesstämningar och mättnadskänsla. Läkemedel inklusive Citalopram återfinns i sjöar och vattendrag, detta för att läkemedel inte renas bort i våra reningsverk och för att det idag inte finns några krav på läkemedelsrening i svenska avloppsreningsverk. Läkemedel tillverkas för att vara aktiva vid låga koncentrationer vilket gör att de även har en negativ effekt på marina organismer. I denna studie har vi analyserat effekter av Citalopram på blåmusslans fysiologiska funktioner genom tre analyser, filtrering, rörelse och produktion av byssustrådar i tre olika koncentrationer (0 ng/l, 20 ng/l och 200 ng/l). Analyserna utfördes under två tidsperioder, exponering av läkemedel under 96 timmar samt remediering utan läkemedel under 72 timmar. Studien visar en signifikant skillnad i filtrering (P-värde = 0.04416) mellan grupperna under exponeringen där fler blåmusslor som var exponerade för 200 ng/l visade en lägre filtreringsaktivitet (fler individer var helt stängda). Under remedieringen observerades en signifikant högre mortalitet bland blåmusslor som exponerats för 200 ng/l (P-värde = 0.01347). Blåmusslor exponerade för 200 ng/l Citalopram visade även en lägre produktion av byssustrådar (P-värde= 0.02702). I den här studien kan vi se att läkemedlet Citalopram har en negativ påverkan på flera av blåmusslans fysiologiska funktioner. / The aim of this study was to investigate the effects of the antidepressant drug Citalopram on blue mussels, Mytilus edulis trossulus, in the Baltic Sea. The blue mussel is a common species that is considered a key species in the Baltic Sea as it contributes to biodiversity, and is adaptable which makes it suitable as a test organism in this study. Selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) are the most commonly prescribed antidepressants and a common SSRI substance is Citalopram. This substance is one of Sweden's most common drugs for treating mental illness. Serotonin affects several different functions in the body such as movement, mood and saturation. Many pharmaceuticals including Citalopram are found in lakes and streams, this is because pharmaceuticals are not purified in our wastewater treatment plants and there is no requirements for filtration of pharmaceuticals in Swedish wastewater treatment plants as of today. Pharmaceuticals are manufactured to be active even at low concentrations, a negative side effect of this is that it is also active in the environment causing negative effects on marine organisms. In this study, we analyzed the effects of Citalopram on the physiological functions of the blue mussel by three analyzes; filtration, movement and production of byssus threads using three different concentrations (0 ng /l, 20 ng/l och 200 ng/l) of Citalopram. The analyzes were carried out over two time periods, exposure of drugs for 96 hours and remediation without drugs for 72 hours. The study shows a significant difference in filtration (P-value = 0.04416) between the groups during exposure, where more blue mussels that were exposed to 200 ng/l showed a lower filtration activity (more individuals completely closed). During the remediation, a significantly higher mortality was observed among blue mussels exposed to 200 ng/l (P value = 0.01347). Blue mussels exposed to 200 ng/l Citalopram also showed lower production of byssus threads (P value = 0.02702). In this study we can see that the drug Citalopram has a negative effect on several of the blue mussel's physiological functions.

Bakgrund och problem: Läkemedelsbranschen är en bransch som präglas av såväl höga framtagningskostnader som en påtagligt lång utvecklingsfas av läkemedel. Branschen står vidare inför en rad krav och regleringar från myndigheter som bland annat ger upphov till ett komplext prissättningssystem. Tidigare forskning visar att kostnader ofta utgör en central del i prissättningen och att olika prissättningsstrategier bör användas över produktens livscykel. Studier visar även hur en produktportfölj bör sättas samman och hur prissättningen bör tas i beaktning. Gemensamt för dessa är dock att de inte har studerat företag som har höga kostnader för forskning och utveckling och som står inför en rad myndighetsregleringar samt hur det som studerats förhåller sig till strategi, vilket således motiverar denna studie. Syfte: Syftet med studien är att analysera vilka prissättningsstrategier forskande läkemedelsbolag använder vid prissättning av läkemedel utifrån ett strategiskt perspektiv där företagets produktportfölj och produkternas livscykel tas i beaktning. Studien ämnar att bidra med såväl praktisk som teoretisk kunskap genom att studiens resultat dels kan fungera som en modell som illustrerar hur interna och externa faktorer påverkar varandra och inverkar på strategiska val i läkemedelsbolags prissättningsprocess, dels genom att kunskapen om prissättning av läkemedel breddas. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på empiriskt material som insamlats genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju läkemedelsföretag. Slutsats: Studien visar att det föreligger ett samband mellan läkemedelsföretags strategi, portföljval, prissättning och produktlivscykel. De genomgående största faktorerna bakom läkemedelsföretagens resonemang för vilket pris som sätts på läkemedel beror på läkemedelstypen, konkurrenssituationen på marknaden, läkemedlets kostnadseffektivitet och samhällets betalningsvilja. Vidare har det svenska systemet för prissättning av läkemedel en avgörande betydelse för både hur företagen resonerar och för vilka prissättningsstrategier som används. Vilken prissättningsstrategi som tillämpas beror på vilken typ av läkemedel som avses. För generiska läkemedel anammar företagen genomgående en konkurrensbaserad strategi medan för originalläkemedel dominerar en värdebaserad prissättning, med få inslag av en lönsamhetsdriven prissättningsstrategi. / Background and problem discussion: The pharmaceutical industry is an industry that is characterized by high costs for research and development as well as a significantly long development phase of pharmaceuticals. In addition, the industry is faced with a number of requirements and regulations from authorities which, among other things, give rise to a complex pricing system. Previous research shows that costs are often a central part of pricing and that different pricing strategies should be used over the product life cycle. Studies also show how a product portfolio should be created and how pricing should be taken into consideration. Common to these studies are that they have neither studied companies that have high costs for research and development as well as are facing a number of government regulations, nor how the studies relate to strategy, which motivates this study. Purpose: The purpose of the study is to analyze which pricing strategies that are used by companies in the research-based pharmaceutical industry from a strategic perspective where the company's product portfolio and the products' life cycle are taken into account. The study aims to contribute with both practical and theoretical knowledge by making the study's results partly as a model that illustrates how internal and external factors affect each other and have an influence on strategic choices in the pharmaceutical companies' pricing process, and partly by broadening the knowledge of pricing of pharmaceuticals. Methodology: The study is a qualitative interview study based on empirical material collected through semi-structured interviews with respondents from seven pharmaceutical companies. Conclusion: The study shows that there is a connection between the pharmaceutical companies' strategy, portfolio selection, pricing and product life cycle. The main factors that is concerned in the pharmaceutical companies' reasoning behind the determined price depends on whether it is a generic or original pharmaceutical, the competitive situation, the cost effectiveness of the pharmaceutical and the willingness of society to pay. Furthermore, the Swedish system for pricing pharmaceuticals has a crucial importance for both how the companies reason and for which pricing strategies that are used. Which pricing strategy that is applied depends on the type of pharmaceutical being concerned. For generic pharmaceuticals companies consistently embrace a competitive strategy while for original pharmaceuticals value-based pricing dominates, with few elements of a profit-driven pricing strategy.

Vi har genomfört en kvalitativ pilotstudie, där syftet har varit att dels fånga apotekspersonals kunskaper och erfarenheter om kassering av läkemedel från allmänheten, samt dels att se vilka eventuella hinder och möjligheter som apotekspersonal identifierar i området. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte. Respondenterna består av apotekare som är berättigade att hantera receptbelagda läkemedel. Därefter har empiriskt material analyserats med inspiration av analysmetoderna Kodningsprocessen & Datakodning. Följaktligen är analysen uppdelad i följande teman: information, förpackningar och ekonomi, samt följande underteman: hinder, möjligheter och ansvar. Vår pilotstudie slutsatsatser är att apotekspersonal erfarar att kassationer av läkemedel från allmänheten har ökat, delvis p.g.a. ett ökat miljöintresse samt ökad medvetenhet. Apotekspersonal upplever även att kassationer av läkemedel har ökat p.g.a. hinder såsom att läkare förskriver för stora läkemedelsförpackningar och inte informerar patienter om korrekt avfallshantering. Vad gäller möjligheter för att minska mängden kasserade läkemedel har apotekspersonal identifierat att fler startförpackningar behöver förskrivas och att informationsspridning behöver ske på olika sätt såsom exempelvis via TV, radio eller sociala medier / This pilot study has been conducted with a qualitative approach, where the purpose has been to capture the knowledge and experiences of pharmaceutics regarding medical waste disposal from the public. The purpose has also been to identify which obstacles and opportunities pharmaceutics can identify within the field. 3 To answer the study's research questions we conducted semi-structured interviews. The participants consist of pharmacists who are entitled to handle prescription drugs. Thereafter, the empirical material has been analyzed with analysis methods with inspiration from Coding process & Data coding. Lastly, the analysis was divided into the following themes: information, packaging, and finance, and the following sub-themes were: obstacles, opportunities and responsibilities. The conclusions of this pilot study are that pharmacists experience that the medical waste from the public is increasing, partly because of increased environmental awareness. Pharmacists also experience that medical drug disposal has increased because of obstacles such as doctors prescribing large drug packages and not informing patients about proper waste disposal. In terms of opportunities to reduce the amount of discarded medicines, pharmacists have identified that more starter packages of prescription drugs need to be prescribed. They have also identified that information through different ways, such as via TV, radio or social media can be an opportunity to reduce the amount of discarded medicines.

Sammanfattning Titel: Alvedon vs det generiska läkemedlet Pamol - En studie om konsumentens kännedom, trovärdighet och dess påverkan av prisskillnader inför ett köpbeslut. Datum: 2021-05-25 Nivå: Kandidatuppsats  Författare: Darja Faily & Nader Albanna Handledare: Christine Tidåsen Examinator: Klaus Solberg Søilen Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka konsumenters preferens och uppfattning av de generiska paracetamol-läkemedlen Alvedon och Pamol. Detta mäts genom att undersöka variablerna kännedom, trovärdighet och pris.  Forskningsfråga: “Finns det en skillnad på trovärdighet och kännedom mellan det generiska paracetamol-läkemedlen Pamol och Alvedon?” samt “Kan de generiska paracetamol-läkemedlen påverka konsumentens köpbeslut av dess stora prisskillnader?”.  Teoretiskt referensram: Tidigare forskning och teorier gällande kännedom, trovärdighet och prisets påverkan på konsumentens köpbeslut.  Metod: Primär- och sekundärdata har samlats in genom trianguleringsmetoden, det vill säga både av en kvalitativ och kvantitativ metod. De kvantitativa metoden genomfördes med en webbenkät, med urvalsstorleken 236 individer. I den kvalitativa metoden, genomfördes  fokusgruppsdiskussion med två grupper, bestående av fyra deltagare i respektive grupp.   Slutsats: Baserat på primär- och sekundärdata och hypotesprövningar kan vi dra slutsatsen att kännedomen och trovärdigheten förekom högst hos varumärket Alvedon, i jämförelse med Pamol. Dessutom att varumärkenas stora prisskillnad var en avgörande roll för konsumentens köpbeslut när pris förekom som en faktor. Nyckelord: Kännedom, Trovärdighet, Köpbeslut, Pris, Alvedon, Pamol, Generiska läkemedel / Abstract Title: Alvedon vs det generiska läkemedlet Pamol - En studie om konsumentens kännedom, trovärdighet och dess påverkan av prisskillnader inför ett köpbeslut Date: 2021-05-25 Level: Bachelor Thesis in Science in Business Administration and Economics and International Marketing  Author: Darja Faily & Nader Albanna Supervisor: Christine Tidåsen  Examiner: Klaus Solberg Søilen Purpose: The purpose of this study is to investigate consumers preferences and perceptions of the generic-paracetamol drugs Alvedon and Pamol. By examining the variables knowledge, credibility and price. To review whether consumers prefer the branded drug Alvedon or the generic drug Pamol.  Research question:  “Is there a difference in credibility and knowledge between the generic paracetamol- drugs Pamol and Alvedon?” and, “Can generic paracetamol drugs influence the consumer’s purchasing decision due to its large price differences?” Method: Primary and secondary data were collected by the triangulation method, by both a qualitative and quantitative method. The quantitative method was conducted with a web survey, with a sample size of 236 individuals. In the qualitative method, focus discussions were conducted with two groups, where they consisted of four participants in each group. Findings: Previous research and theories regarding knowledge, credibility and how price affects the outcome of consumers purchasing decisions. Conclusion: Based on primary and secondary data and hypothesis tests, we can conclude that the knowledge and credibility were highest at the Alvedon brand, in comparison with Pamol. In addition to the fact that the brands' large price difference was a decisive role in the consumer's purchasing decision when price appeared as a factor. Keywords: Knowledge, Credibility, Purchase Decision, Price, Alvedon, Pamol, Generic Drugs

Background and Objective: Comorbidity and especially cardiovascular diseases are common among patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). The primary purpose of this study was to identify drugs for the treatment of cardiovascular diseases in COPD patients. The secondary purpose was to analyze whether the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms.     Method: The study was a retrospective cross-sectional study of 421 COPD patients whose drug lists were analyzed and cardiovascular drugs were identified. These drugs were then divided into eight drug groups, based on the drug's ATC (Anatomic Therapeutic Chemical classification system) codes. Only patients with reported cardiovascular diseases were included in the analysis. Patients with mild and severe COPD symptoms were identified. Thereafter, the patients were divided into two groups based on the COPD symptoms. Chi-squared test was performed to see if the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms.  Setting: Primary and secondary care patients with COPD in Gävle and Dalarna.  Main outcome measures: Identify and analyze the use of cardiovascular drugs in COPD patients with mild and severe symptoms.  Results: The results of the survey showed that cardiovascular drugs were used by 274 (65%) of the COPD patients. Among them, 66 % with severe COPD symptoms and 34 % with mild symptoms. The use of the eight cardiovascular drug groups were similar between patients with mild and severe COPD symptoms. There wasn’t any statistically significant difference in the use of cardiovascular drugs between patients with mild and severe COPD symptoms (p= 0,893).   Conclusions: There wasn’t any difference in the use of cardiovascular drugs among patients with mild and severe COPD symptoms. However, this result needs to be substantiated with a follow-up study with a larger study population and longer study time to be generalizable.

Sömnstörningar och förskrivning av sömnläkemedel är ett ökande problem i världen och Sverige. Arbetet visar på att prevalensen av användning av sömnläkemedel i Sverige har ökat under åren 2006 till 2019. Från 10,3 % hos kvinnor och 5,9% hos män till 11,1% respektive 6,7 %. I Sverige finns det inga nationella riktlinjer för behandling av sömnstörningar, utan bara på regional nivå. Gemensamt för de regionala rekommendationerna är att kognitiv behandlingsterapi alltid ska testas innan läkemedelsbehandling sätts in. Läkemedelsrekommendationerna skiljer sig något åt mellan regionerna, där melatonin tillkommit de senaste åren hos flertalet regioner. En ökning av antalet patienter som använder melatonin sågs också i arbetet från 2015 till 2019, där den största ökningen var hos de unga vuxna. Godkända indikationer för melatonin är dock bara behandling av sömnstörningar hos ungdomar och vuxna 55+ samt kortvarig behandling av jetlag hos vuxna. Därför är Region Stockholms rekommendation 2020 överraskande. Melatonin är förstahandsval till alla åldrar vid farmakologisk behandling av sömnstörningar.  Bensodiazepinder och Bensodiazepinliknadande läkemedel tillhör de narkotikaklassade sömnläkemedel, vilka medför en ökad risk för att utveckla läkemedelsberoende hos patienterna. Bensodiazepinliknande läkemedel har under många år ökat i Sverige, men i detta arbete tyder det på att den trenden har brutits. Användningen och nyförskrivning av de narkotikaklassade läkemedel har minskat från 2015 till 2019. Incidensen för alla narkotikaklassade sömnläkemedel har minskat, från 8,4% hos kvinnor och 6,4% hos män till 4,2% respektive 3,6%.  För att besvara arbetes syfte, ” hur ser nyförskrivning av sömnläkemedel ut till vuxna människor i Sverige under åren 2015 till 2019” samt ” tidstrender i användningen av sömnläkemedel under åren 2006–2019” gjordes en kvantitativ deskriptiv kohortstudie baserad på olika register. Barn och ungdomar under 18 år exkluderades då de farmakologiska rekommendationerna för barn och ungdomar skiljer sig från de vuxna. Även äldre vuxna över 64 år exkluderades från studien då sömnsvårigheter ökar med åldern och det finns ökad bakomliggande sjuklighet.  De sömnläkemedel som har en ökad risk för att utveckla läkemedelsberoende minskar i förskrivning. Dock undersöktes inte långtidsanvändningen av dessa läkemedel, vilket är viktigt för framtida forskning. / Background: Sleep disorders are an increasing problem in the world, and due to this, prescription of hypnotics is also increasing. Patients who are prescribed benzodiazepines and non-benzodiazepines have a high risk of developing drug-dependency. Aim: To study the incidence in new prescriptions of hypnotics to adults in Sweden during 2015-2019, in relation to gender, age, region, season, prescriber, and comorbidity. Also, to study trends in the use of hypnotics during 2006-2019. Methods: A quantitative descriptive cohort-study based on national registers on in- and outpatient specialist care, and dispensed prescription drugs held by the National Board of Health and Welfare and the Swedish eHealth Agency.  Adults between 18-64 years who had received a new prescription of hypnotics were included. Results:  The prevalence of use of hypnotics has increased during 2006-2019 from 10.3% and 5.9% to 11.1% and 6.7% for women and men, respectively. In contrast, the incidence of newly prescribed benzodiazepines and nonbenzodiazepines has instead decreased during 2015-2019 from 8.4% and 6.4% to 4.2% and 3.6% for women and men, respectively. The proportion dispensed hypnotics increases with rising age, except in the case of melatonin, which is more common among younger patients. Conclusions: The incidence in prescription of benzodiazepines and other sedatives with a high risk of causing drugdependency, has been declining in the latest years. Interestingly, melatonin increases mostly in younger adults, even though melatonin is only indicated for sleep disorders in adults aged 55 years and older, and short time treatment of jetlag in adults.

Introduktion: Psykiatrisk vård har sedan tidigare fokuserat på att bota sjukdomar eller lindra symtom med lågt inflytande för patienter. Begreppet återhämtning fokuserar på individen och deras upplevelser och vården blir då personcentrerad. Psykossjukdomar kan medföra svåra symtom där antipsykotiska läkemedel är den bästa farmakologiska behandlingen. Dessa läkemedel kan dock medföra besvärliga biverkningar. Många slutar med behandlingen relaterat till de besvärliga biverkningarna. Specialistsjuksköterskor behöver då stötta patienter att kunna hantera läkemedelsbehandlingen. Tidvattenmodellen användes som teoretiskt ramverk. Syfte: Syftet med studien var att utforska patienter med psykossjukdom och deras upplevelser av behandling med antipsykotiska läkemedel. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes. 17 studier valdes ut att analyseras utifrån syfte och inklusionskriterier.  Resultat: Efter utförd innehållsanalys från de inkluderade studierna resulterade det i fyra huvudkategorier: Upplevda effekter och biverkningar av antipsykotiska läkemedel, information om läkemedel och psykossjukdom, relationers betydelser för upplevelser av läkemedelsbehandling och upplevelse av läkemedel och välmående. Slutsats: Resultatet visar både negativa och positiva upplevelser av antipsykotisk läkemedelsbehandling. Delaktighet och valmöjligheter är viktigt för patienternas återhämtningsprocess. Med tidvattenmodellens tio åtaganden ges patienter möjlighet att beskriva sitt lidande och sina resurser. Specialistsjuksköterskornas helhetsperspektiv är en central del för att planera den vård som patienterna önskar. Mer forskning kring patienternas upplevelser av antipsykotiska läkemedel behövs.

Denna studie genomfördes på uppdrag av det statliga forskningsinstitutet Formas. Syftet med rapporten var att undersöka hur effektiva våtmarker är som tilläggsrening av avloppsvatten, detta med avseende på reducering av läkemedel samt skadeeffekter på akvatiska organismer. Rapporten baserades på en tidigare studie utförd av Breitholtz et al. (2012) där mätningar av läkemedelshalter samt mortalitet och larvutveckling hos hoppkräftor, Nitocra spinipes, gjordes i fyra olika våtmarker.  De fyra våtmarkerna ligger i Eskilstuna, Oxelösund, Nynäshamn och Trosa. Deras mätningar undersökte mortalitet och larvutvecklingskvot för hoppkräftor i prover utspädda med bräckt vatten vid koncentration avloppsvatten på, 11,25 %; 22,5 %; 45% och 90 %. Proverna för läkemedelshalter späddes inte ut och enbart ett mätvärde per våtmark togs vid inflödet och utflödet. I denna rapport undersöktes dessa frågeställningar: (1) Är anlagda våtmarker som tilläggsrening en effektiv metod med avseende på skadeeffekter hos hoppkräftor, (2) till vilken grad reduceras halten läkemedel när våtmarker används som tilläggsrening samt (3) finns det ett samband mellan läkemedelsrester och hoppkräftornas överlevnad? För att besvara de tre frågeställningarna genomfördes en metaanalys av data från studien av Breitholtz et al. (2012). Hoppkräftors mortalitet, larvutvecklingskvot (LDR) och koncentration av läkemedel analyserades. Endast mortalitet och larvutvecklingskvot hade tillräckligt med data för utförande av en metaanalys. Läkemedelsanalysen kunde bara göras på en grundläggande nivå. Metaanalysen programmerades i MATLAB R2019b, där skillnaden i medelvärdet för mortalitet respektive larvutvecklingskvot beräknades mellan in- och utflöde för de fyra våtmarkerna. Skillnaderna för varje våtmark vägdes samman med invers-varians metoden för att få ett sammanvägt medelvärde. Analysen av läkemedel gjordes på nio läkemedel från Breitholtz et al. (2012). De nio valdes ut då de har pekats ut av Svenska Miljöinstitutet som intressanta ur ett avloppsreningsperspektiv. Excel användes för att göra enklare statistiska analyser mellan in- och utflöde i våtmarkerna. Slutligen gjordes en jämförelse mellan hoppkräftors skadeeffekter och läkemedelshalter genom att ta ut skillnaden i medelvärde mellan in- och utflöde. Resultatet från analyserna visade att när våtmarker användes som tilläggsrening minskade mortaliteten hos hoppkräftor för koncentrationerna 11,25 % och 90 % avloppsvatten. För koncentrationerna 22,5 % och 45 % fanns däremot ingen signifikant skillnad i mortalitet. Larvutvecklingskvoten minskade efter våtmarksbehandlingen för alla koncentrationer utom 90 %. Läkemedelshalten minskade i snitt med 30 % mellan inflöde och utflöde i våtmarkerna. För läkemedlen sulfametoxazol och oxazepam kunde dock en ökning ses efter behandling med våtmark. Ingen direkt trend kunde utläsas mellan läkemedelshalt och mortalitet hos hoppkräftor. Detta berodde troligtvis på att andra faktorer och föroreningar påverkade hoppkräftornas mortalitet och larvutvecklingskvot i högre grad än läkemedelshalterna. I studien kunde ingen slutsats dras om huruvida tilläggsvåtmarker är en effektiv reningsmetod med avseende på skadeeffekter hos hoppkräftor. Hoppkräftor är bra indikatorer på föroreningar i vattnet, dock är det svårt att bestämma vilka föroreningar som påverkar mest i detta fall. Detta medför att inga direkta samband mellan läkemedel och hoppkräftors mortalitet kunde påvisas i studien. De undersökta läkemedlen reducerades generellt. Eftersom mätningarna gjordes under vinterförhållanden då nedbrytningen i våtmarken är som minst effektiv bör resultatet ses som ett lägsta värde.

Tuberculosis is a fatal airborne disease caused by bacteria from the Mycobacterium tuberculosis complex (MTBC). The incidence of contracting tuberculosis is estimated to be around 10.6 million cases each year. Increased drug resistance among mycobacteria has led to the need to develop new treatments. The study's purpose was to determine the antimycobacterial ability of drug complexes and how toxic these complexes are against human cells. Drug complexes from "phage derived endolysins" and "A pyrazine amide-4 aminoquinoline hybrids" were studied to possibly be included as a treatment against tuberculosis in the future. The minimum inhibitory concentrations (MIC) of the drug complexes were analyzed by the method Resazurin microtiter assay (REMA), where the results were assessed visually. The toxicity of the drug complexes was studied by growing THP1-Blue™ NF-κB cells, which then were exposed to the drug complexes. The results could then be obtained by absorbance measurement with spectrophotometry. One-way ANOVA showed a non-significant value, as the P-value was 0.44 (P>0.05). However, more supplementary studies need to be carried out to obtain a significant result. All performed concentrations of the drug complexes were assessed as non-toxic against human THP1-Blue™ NF-κB cells. / Tuberkulos är en dödlig luftburen sjukdom som orsakas av bakterier från Mycobacterium tuberculosis complex (MTBC). Den årliga incidensen i världen för insjuknande i tuberkulos beräknas vara 10.6 miljoner. Ökad läkemedelsresistens bland mycobakterier har lett till att nya behandlingar behöver utvecklas. Syftet med studien var att studera två olika läkemedelskomplex antimycobakteriella förmåga samt hur toxiska dessa komplex är mot humana celler. Läkemedelskomplex från "phage derived endolysins" och "A pyrazine amide-4 aminoquinoline hybrids" studerades för att eventuellt kunna ingå som behandling mot tuberkulos framöver. Läkemedelskomplexens minsta inhibitoriska koncentration (MIC) analyserades genom metoden Resazurin microtiter assay (REMA) där resultaten bedömdes visuellt. Läkemedelskomplexens toxicitet studerades genom odling av THP1-Blue™ NF-κB celler som sedan exponerades för läkemedelskomplexen och resultaten  kunde sedan fås genom absorbansmätning med spektrofotometri. One-way ANOVA påvisade ett icke-signifikant värde,  då p-värdet blev 0,44 (P>0,05). Dock behövs fler kompletterande studier genomföras för att studera detta ytterligare. Alla studerade koncentrationer av läkemedelskomplexen bedömdes vara icke-toxiska mot humana THP1-Blue™ NF-κB celler.