Den svenska byggsektorn har de senaste årtiondena genomgått en kraftig tillväxt, vilket har resulterat i en hög konkurrenssituation inom branschen. I denna konkurrensmiljö fokuserar denna studie på hur mikroföretag inom plåtslageribranschen implementerar marknadsföring under en lågkonjunktur, samt hur digital marknadsföring kan stödja dem under sådana perioder. Resultaten från studien förväntas vara värdefulla för både ägare av plåtslageriföretag och andra intressenter inom byggsektorn. Under studien användes semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju plåtslageriföretag. Den insamlade empirin visade att Word-of-Mouth-marknadsföring, tillsammans med relationsmarknadsföring, framstod som den mest betydelsefulla marknadsföringsstrategin. Dessutom erkände mikroföretagen värdet av digital marknadsföring och argumenterade för att strategin bör integreras för att öka överlevnadschanserna under lågkonjunktur. / The Swedish construction sector has experienced significant growth in recent decades, resulting in intense competition within the industry. In this competitive environment, this study focuses on how micro sheet metal companies implement marketing during an economic downturn and how digital marketing can support them during such periods. The results of this study are expected to be valuable for both owners of sheet metal companies and other stakeholders in the construction sector.   During the study, semi-structured interviews were conducted with seven sheet metal companies. The collected empirical data indicated that Word-of-Mouth marketing, combined with relationship marketing, emerged as the most significant marketing strategy. Additionally, microenterprises acknowledged the value of digital marketing and argued that this strategy should be integrated to enhance survival prospects during economic downturns.

<p>Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.</p><p>Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.</p>

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.

Syftet med denna uppsats har gått ut på att reda ut hur Svaneholms Bruk överlevde lågkonjunkturen på 70-talet, hur ledningen resonerade och vilka åtgärder de vidtog. Under denna tid då de främst producerade träfiberskivor rådde osäkerhet på deras marknad samtidigt som lågkonjunkturens och den otillfredsställande svenska krishanteringens konsekvenser fortfarande hade effekt. Genom att kvalitativt kolla igenom protokoll förda av företaget tillsammans med en bok författad av en före detta chef för företaget har ledningens resoneranden, vilka åtgärders som vidtogs och hur företaget i slutändan överlevde kommit fram i uppsatsen. För det mesta genom åren var det en överkapacitet på deras icke förädlade träfiberskivor som rådde, alltså att marknaden producerade fler skivor än vad som efterfrågades. Låg efterfrågan ledde till lageruppbyggnad och låga inkomster. Ledningen upprepade gång på gång deras oro för detta. I slutändan, precis i linje med vad tidigare forskning sade, var det en kvalitetskontroll och en vidareförädling av deras träfiberskivor som ledde till företagets framgång. Efterfrågan på dessa produkter var inte bara högre, utan staten kom även att visa intresse för företagets förmåga att producera just dessa. Därför kunde företaget få in gott med kredit till investering för att vidare utvidga deras kapacitet för dessa produkter. Någon större nedskärning på kapacitet eller på anställda rådde inte, till skillnad från andra bruk. I övrigt hjälpte även devalveringen som staten gjorde av svenska kronan 1977, då en stor del av brukets marknad var exportmarknad.

Syftet med denna studie var att förklara olika konjunkturlägens påverkan på totalavkastningen samt den riskjusterade avkastningen för tre olika investeringsstrategier. Dessa var Stock Selection for the Defensive Investor samt indexen OMX Stockholm 30 och OMX Stockholm Small Cap Price Index. Den förstnämnda strategin utgår ifrån det 14:e kapitlet i Benjamin Grahams bok, The Intelligent Investor. Genom att ställa höga krav på faktorer som lönsamhet, kontinuitet av utdelningar och låg värdering m.m. filtrerar denna aktiva investeringsstrategi bort många bolag och lämnar kvar stabilare bolag med lägre risk. OMX Stockholm Small Cap Price Index valdes eftersom det innehåller helt andra sorters bolag än Stock Selection for the Defensive Investor, vilket är småbolag. OMX Stockholm 30 valdes i sin tur för att bolagen i detta index, likt de Stock Selection for the Defensive Investor väjer ut, är stora bolag som ofta associeras med lägre risk. Detta genomfördes med syftet att hitta större kontraster mellan strategierna. Dessa strategier undersöktes under lågkonjunkturen 2007-2011, högkonjunkturen 2016-2019 samt under 15-årsperioden 2007-2021. Avkastningarna mättes i totalavkastning och CAGR medan deriskjusterade avkastningarna mättes med hjälp av Sharpekvot, Treynorkvot samt Jensen’s Alpha. Denna studie kom fram till att totalavkastningen för de olika strategierna skiljer sig åt mellan de olika perioderna. OMXS30 genererade högst totalavkastning under lågkonjunkturen medan OMXSSCPI genererade högst avkastning under både högkonjunkturen och under 15-årsperioden. Resultaten för de riskjusterade måtten visade på att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan strategierna, vilket indikerar att skillnaderna i totalavkastningen beror på den risk som tas. / This study aimed to explain the impact of different economic conditions on the total return and riskadjusted return of three investment strategies: Stock Selection for the Defensive Investor, OMXStockholm 30, and OMX Stockholm Small Cap Price Index. The first strategy is based on the 14th chapter of Benjamin Graham's book, "The Intelligent Investor." By demanding high profitability, dividend continuity, low valuation, and other criteria, this active investment strategy filters out manycompanies and focuses on more stable companies with lower risk. OMX Stockholm Small Cap Price Index was chosen because it includes a different set of companies compared to Stock Selection for the Defensive Investor, specifically small-cap companies. On the other hand, OMX Stockholm 30 was selected because the companies in this index, similar to those preferred by Stock Selection for the Defensive Investor, are large companies often associated with lower risk. This was done in orderto identify more significant contrasts between the strategies. These strategies were examined during the recession 2007-2011, the economic boom 2016-2019, and a 15-year period 2007-2021. Returns were measured in terms of total return and compound annual growth rate (CAGR), while risk-adjusted returns were assessed using the Sharpe ratio, Treynor ratio, and Jensen's Alpha. This study found that the total returns of the different strategies varied across the different periods. OMX Stockholm 30 generated the highest return during the low economic cycle, while OMX Stockholm Small Cap Price Index produced the highest return during both the high economic cycle and the 15-year period. The results for the risk-adjusted measures indicated no significant differences between the strategies, suggesting that the variations in total returns are attributable to the level of risk undertaken.

Bakgrund: Efter många år av högkonjunktur är den svenska ekonomin prognostiserad att föras in i en lågkonjunktur under 2023. Hög inflation hanteras med stigande räntor vilket påverkar investerare på flera sätt, men det finns också en rad börspsykologiska faktorer som kan ha en inverkan på investerare och deras beslut. En åldersgrupp som aldrig investerat under en lågkonjunktur är generation Z. Det är därför intressant att undersöka hur börspsykologiska faktorer påverkar generation Z:s investeringsbeslut under ingången av en lågkonjunktur. Syfte: Syftet med arbetet är därför att undersöka och åskådliggöra vilka börspsykologiska faktorer som har en påverkan på generation Z:s beslutsfattande i ingången av en lågkonjunktur.  Metod: Studien har antagit en kvantitativ insamlingsmetod med en deduktiv ansats, detta genom en genomgripande litteraturstudie följt av en enkätundersökning. Analysen har antagit ett deskriptivt förhållningssätt men har också bestått av enkel linjär regression. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att det finns tendenser av samtliga börspsykologiska biaser i generation Z. Av regressionsanalysen att döma går det dock endast att utläsa signifikanta samband mellan biaserna overconfidence, herding behaviour och anchoring bias mot generation Z:s investeringsbeslut under ingången av en lågkonjunktur.