The demand for consultancy services has increased significantly since the companies began to shift from in-house staff to the purchasing of consulting services. The procurement of consul-tancy services can be considered among the most difficult service that goes to procure which means that it requires extensive knowledge of the purchaser to succeed in the process. In this report, I will examine how five public Swedish purchasers expressed their competence requirements regarding construction and design management ten years ago. I will also con-sider what type of skills they think are the most important today, and also see how the con-sultants' alleged expertise is examined. Finally, I will explain the five public purchasers thoughts on what might happen to their competence requirements in the nearest future. The report is structured in two parts where the first part is an analysis of the client's previous competence requirements. The second part consists of interviews with each individual client. The people that were interviewed all have extensive experience in project management, both from the private and public sectors. Conclusively, I will present what happened with their skills requirements over time and the likely reasons behind it, what forces that are behind changes in organizations, how the public purchasers follow up skill requirements and what they predict will happen to their skills requirements in the nearest future. / Efterfrågan på konsulttjänster har ökat avsevärt sedan många företag börjat köpa in dessa tjänster istället för att anställa egen personal. Att utnyttja konsulttjänster anses vara en av de svåraste tjänster som går att upphandla, vilket ställer krav på bred kompetens hos beställaren för att lyckas handla upp konsulter med rätt kompetens som matchar med projektens kom-plexitet. I den här rapporten undersöks hur fem svenska offentliga beställare uttryckte sin kompetens-kravsättning över bygg-och projekteringsledare tio år tillbaka i tiden. Det undersöks vilken typ av kompetens de riktar mest fokus på, samt hur konsulternas påstådda kompetens följs upp av de offentliga beställarna. Sammanfattningsvis kommer jag att redogöra för vad de fem offentliga beställarna tror kommer att hända med deras kompetenskrav inom den närmsta framtiden. I bakgrundskapitlet tillhandahålls en inblick i hur offentlig upphandling fungerar, där även konsulttjänsteupphandling och konsultföretagens affärsmodeller ser ut. Till grund för detta används faktorer bakom förändringar i organisationer, tillit mellan beställare och entre-prenör, hållbarhet i byggbranschen och outsourcing. Rapporten är uppbyggd i två delar, där ena delen utgörs av en analys av de offentliga bestäl-larnas tidigare kompetenskrav för åren 2005, 2010 och 2015. Den andra delen består av inter-vjuer med representanter från varje enskild beställare, samma fem beställare (Svenska bostä-der, Stockholms stad, Locum, Trafikverket och SL) som den tidigare delen baseras på. Perso-nerna som intervjuats har alla lång erfarenhet av projektledning, både från privat såväl som offentlig sektor. Slutligen presenteras hur kompetenskraven har utvecklats med tiden, tillsammans med tänk-bara faktorer som förklarar troliga anledningar till dess utveckling. Rapporten presenterar också vilka kompetenskrav som de offentliga beställarna ses som viktigast, hur de sköter granskningen av projektkonsulterna och vad de offentliga beställarna förutspår kommer att hända med sina kompetenskrav inom den närmsta framtiden.

The possibility to report misconduct at your workplace is fundamental in the public sector. Studies about employees who blow the whistle have been made before but not from the perspective of the manager and how they handle it and what kind of support they have. The meaning of this study is from a manager perspective, in this case school leaders, is to see what kind of support they have and what role the school leader has, if they are representing the teachers or the political administration. Based on different theories concerning whistleblowing and different kinds of official types and organizational models, this study intends to answer where school leaders see themselves in the borderland between working based on the Education Act and based on the Local Government Act and the economic rule that prevail. The study also deals with the power perspective based on the school leader’s role in the own organization’s hierarchy, both as the highest in command at its school unit and as subordinate to an administration/board/owner. In this study, seven school leaders and one person who is very familiar with how the administration works with issues concerning misconduct are interviewed. Based on the answers from those interviews, it has been possible to draw some conclusions and see several common denominates among the respondents, including that school leaders rely more on their own profession when it comes to problem management than using the administration’s/head office’s collective expertise. / Möjligheten att rapportera missförhållanden på sin arbetsplats är en grundläggande del i den offentliga verksamheten. Visselblåsning gjorda av medarbetare har varit föremål för studier tidigare men chefens perspektiv av att kunna hantera dem och stödet de får när det sker finns inte dokumenterat i samma utsträckning. Syftet är att utifrån ett chefsperspektiv, i detta fall skolledare, undersöka det stöd som finns och vilken roll som skolledare främst företräder, lärarkåren eller huvudmannen. Utifrån olika teorier som rör visselblåsning och olika typer av tjänstepersonstyper samt organisationsmodeller ämnar denna undersökning svara på vad skolledare ser sig själva som i gränslandet mellan att arbeta utifrån skollagen och utifrån kommunallagen och de ekonomiska regler som råder där. Undersökningen behandlar även maktperspektivet utifrån skolledarens roll i den egna organisationens hierarki, både som högst ansvarig på sin skolenhet och som underställd en förvaltning/nämnd eller styrelse/ägare. I denna undersökning intervjuas sju skolledare och en person som är insatt i hur förvaltningen arbetar med frågor som rör missförhållanden. Utifrån intervjuerna har det gått att dra slutsatser och se flera gemensamma nämnare hos respondenterna, bland annat att skolledare förlitar sig mer på den egna professionen när det kommer till problemhantering än att använda sig av förvaltningens/huvudkontorets samlade expertis.

Titel: Leadership in remote work during the covid-19 pandemic. Level: Bachelor’s degree in Business Administration  Author: Sibel Kervanci & Martial Ntungane  Supervisor: Monika Wallmon Date: 2022 - January Aim: The purpose of this work is with the help of path goal theory to investigate how leaders apply their leadership in remote work. Method: This study has used a qualitative method in the form of 9 semi-structured interviews at the same time as a quantitative method in the form of a questionnaire with 9 participants was produced. Conclusion: The result presented through the study has been that the majority of the respondents showed a mixture of the directive and achievement-oriented leadership behavior. The motivation and relationship of the employees has been affected during the pandemic and to remedy this, all leaders have used digital aids. Contribution of the thesis: This study will contribute to an expanded understanding of how leaders in different industries can lead and motivate employees in times of crisis. The study can benefit both leaders and employees, but the main focus is on how leaders should act during remote work. Suggestions for future research: This study is conducted from a leadership perspective, for further research it would be interesting to present a study based on the path goal theory with a focus on from employee perspective. Regarding the goal path theory, we have based this study on the four leadership styles that House (1974) highlights. However, new leadership styles have been developed since then and it would therefore be interesting to include the new leadership styles in future research. / Titel: Ledarskap vid distansarbete under covid-19 pandemin. Nivå: Examensarbete på Grundnivå i företagsekonomi.  Författare: Sibel Kervanci & Martial Ntungane Handledare: Monika Wallmon  Datum: 2022 - Januari  Syfte: Syftet med detta arbete är att med hjälp av målvägsteorin undersöka hur ledare tillämpar sitt ledarskap vid distansarbete. Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ metod i form av 9 semistrukturerade intervjuer samtidigt som en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 9 deltagare framställts.   Resultat och Slutsats:  Resultatet som framförts genom studien har varit att majoriteten av respondenterna uppvisat en blandning av det vägledande och prestationsinriktade ledarbeteendet. Motivationen samt relationen hos medarbetarna har påverkats negativt under pandemin och för att åtgärda detta har samtliga ledare använt sig av digitala hjälpmedel.  Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till en utökad förståelse kring hur ledare inom olika branscher kan gå tillväga för att leda samt motivera medarbetare vid distansarbete. Studien kommer att kunna tas del av ledare och medarbetare. Fokuset riktas främst till hur ledarna bör agera under distansarbete. Förslag till vidare forskning: I denna studie har vi utgått ifrån ett ledarperspektiv, till vidare forskning hade det varit intressant att framföra en liknande studie som utgår ifrån målvägsteorin men med fokus på medarbetarperspektiv för att kunna få en större uppfattning ur deras synvinkel. Utifrån målvägsteorin har vi utgått ifrån de fyra ledarskapsstilarna som House (1974) belyser.  Det har däremot framtagits nya ledarskapsstilar som hade varit intresseväckande att inkludera i framtida forskning.

Att vara en ledare kan vara svårt, även under normala förhållanden. Att vara en ledare under en kris ställer ledaren inför ytterligare utmaningar. Vi befinner oss just nu mitt i en kris, en pandemi orsakad av sjukdomen Covid-19. Pandemin har resulterat i restriktioner, som avråder folk från sådant som kan sprida smittan, såsom resor eller trängsel. Detta har resulterat i att hotellbranschen lidit svåra nederlag i form av sviktande kundunderlag. Ledare i den svenska hotellbranschen befinner sig just nu mitt uppe i en kris, där de ska navigera sin personal och sin organisation ut ur detta. Syftet med uppsatsen är att studera ledarskapet i en bransch som befinner sig i kris. I detta fall är det den svenska hotellbranschen under påverkan av Covid-19-pandemin. Uppsatsen har gjorts med en kvalitativ undersökning, i form av semistrukturerade intervjuer med ledare inom den svenska hotellbranschen. På grund av det speciella läget har intervjuerna genomförts digitalt med ledarna. Intervjuerna transkriberades, för att sedan kunna användas i analys tillsammans med tidigare forskning och teorier. Studiens slutsats är att alla kriser är till viss del unika i hur de utspelar sig vilket innebär att även krishanteringen skiljer sig. Även om det här är en helt ny kris som organisationerna har ställts inför så stämmer resultatet med tidigare forskning överens till stor del. Ingen av organisationerna har haft någon krisberedskap för att kunna hantera detta men har ändå till viss del haft nytta av tidigare erfarenheter. Organisationerna har behövt struktur och vara flexibla och anpassningsbara för att kunna fungera vilket ställt stora krav på ledarskapet. / Being a leader is considered a difficult task, even under normal circumstances. Being a leader in times of a crisis means the leader is faced with further challenges. Right now, we are in the middle of a crisis, a pandemic caused by the viral infection Covid-19. The pandemic has resulted in restrictions that advise against activities that could spread the disease, such as travelling or being in crowds. Due to this, the hotel industry has suffered great losses in the form of a lacking customer base. The leaders of the Swedish hotel industry are in the midst of a crisis, where they are trying to navigate their staff and their organisation out of it. The purpose of the thesis is to study leadership in an industry facing a crisis. In this case, the Swedish hotel industry during the impact of the Covid-19 pandemic is being studied. The thesis has been conducted with qualitative research, in the form of semi structured interviews with leaders from the Swedish hotel industry. Due to the special situation, the interviews have been held digitally. The interviews were transcribed, to then be used in the analysis with earlier research and theories. The conclusion of the study is that all crises to some extents are unique regarding how they play out, which means that the crisis management differs as well. Even if this is a new type of crisis that the organisations now are facing, the result of earlier research holds up to a large extent. None of the organisations have had a crisis readiness to cope with this but have still benefited from earlier experiences. The organisations have required structure as well as flexible and adaptive to be able to function which in turn has put strain on the leadership.

In Sweden, after the Russian invasion of Ukraine 2022, the Social Democrats were inturmoil. Some factions had started openly advocating for Nato membership, while someremained staunchly opposed, favouring the status quo. This shift earned the partycriticism for having abandoned their last claim to any form of ideology. This studyproposes the use of politically aligned newspaper editorials as surrogates for studyingpolitical parties, gleaning insights into how stubborn or malleable the party isideologically, thus determining whether the Social Democrats lean more into idealism orrealism. Eight editorials are analysed and classified as Realist/Idealist andPro-/Anti-Nato. The tendency found is that there is a strong correlation between beingidealist and being against Nato-membership, and vice versa. This correlation is thenapplied to the Social Democrats, who voted for joining the alliance, to ultimately suggestthat the party today is more realist than idealist.

Denna studie är baserad på en kvantitativ metod om hur medarbetare upplever sin närmaste chefs ledarskap inom offentlig och privat sektor. Syftet med studien är att undersöka om ledarskapet skiljer sig inom respektive sektor, om det förekommer stora likheter samt skillnader, vilka typer av ledarskapsstilar som är företrädande och om det finns ett samband mellan bra ledarskap och ledarens kön. I studien redovisas teoretiska ramverk som sätts i förhållande till studiens resultat. Teorier som anses relevanta till studien är ledarskapsteori, organisationsteori och ledarskapsstilar. Studien genomfördes med hjälp av enkätundersökningar som organisationer och verksamheter inom offentlig och privat sektor fick ta del av inom Borås. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval, alltså ett icke-slumpmässigt urval. Efter att samtliga respondenter besvarat enkäten gjorde vi en datainsamling med hjälp av ett datorprogram för statiska analyser som sedan analyserades för att kunna besvara studiens frågeställningar. De slutsatser som kunde dras utifrån studien var att det inte förekom några märkbart stora skillnader mellan hur ledarna uppfattas. Respondenterna som deltog i vår studie hade liknande uppfattning om samtliga frågor som ställdes i enkäten inom båda sektorerna. Studien visade även att det var betydligt fler kvinnliga chefer än manliga inom båda sektorerna, vilket inte stämde överens med forskning som visar att organisationer genomsyras av flest manliga chefer. / This study is based on a quantitative method on how employees experience their superior's leadership in the public and private sector. The aim of the study is to investigate whether leadership differs within each sector, whether similarities and differences occurs, which types of leadership styles are predominant and whether there is a connection between good leadership and gender. The study presents a theoretical framework that is set in relation to the study's results. Theories considered relevant to the study are leadership theory, organizational theory and leadership styles. The study was carried out with the help of questionnaire surveys that organizations in the public and private in the city of Borås. We used a convenience sample which is a non-random sample where people could choose for themselves whether they wanted to participate. When we submitted all the answers from the survey, we collected data using a computer program for static analysis, which then was analyzed to help us answer the study's questions. The conclusions that could be drawn from the study were that there were no noticeably significant differences between how the leaders are perceived. The respondents who took part in our study had similar views on all the questions asked in the survey in both sectors. The study also showed that there were significantly more female managers than male managers in both sectors, which didn´t agree with previous research. Previous research showed that organizations are permeated by most male managers.

This quantitative case study is made on a bank in Sweden that has been forced to work from home due to the restrictions followed by the corona pandemic. The research was accomplished on Mars and April 2021 and proceeds from three changing aspects in the organization on working from home which are: coordination, communication, and relations. Two central theories for the study are the contingency theory based on Mintzberg ́s (1983)coordinating mechanisms and structure and Poser ́s study Distance Leadership in International Corporations (2017). The method was done through structured interviews and there were in total 45 respondents participating which contained both leaders and followers. The results showed that there had been a change in all three aspects, the coordination had been more decentralized, the communication was not as frequent as when the employee worked in a common office which had shown effects in both the efficiency, where the followers believed that it had become more efficient, but the leaders thought that it had become less efficient. Misunderstandings in communication had increased according to both followers and leaders. Relations between coworkers showed negative effects on working from home, whilst their relation to their leaders did not change. The leaders did not interpret much change to their employees. / Denna kvantitativa fallstudie är utförd på en svensk storbank som har behövt arbeta hemifrån på grund av restriktioner som varit till följd av coronapademin. Studien omfattar perioden mars och april år 2021 och utgår ifrån tre aspekter i organisationen vid arbete på distans vilka är: samordning, kommunikation och relationer. Metoden för studien var strukturerade intervjuer med totalt 45 respondenter, som både var ledare och medarbetare. Resultaten visade att alla tre aspekter, samordningen hade blivit mer decentraliserad, kommunikationen var inte lika frekvent som so när respondenterna arbetade på ett gemensamt kontor, detta visade effekter i både kommunikationseffektivitet där medarbetare menade att det har blivit mer effektivt men ledarna ansåg att det blivit mindre effektivt. Missförstånd i kommunikationen hade ökat enligt både medarbetare och ledare.  Relationer medarbetare emellan visade ha negativ effekt av distansarbete, medan deras relation till sina chefer inte hade förändrats. Cheferna upplevde inte någon större förändring av relationen till sina anställda.

Bakgrund: Teknisk skuld är ett återkommande problem inom mjukvaruutveckling där det tycks vara omöjligt att undvika att samla på sig en teknisk skuld som över tid måste återbetalas innan den blir för komplex att handskas med. Detta har inneburit att man behöver hantera, åtgärda och återbetala den tekniska skulden med olika typer av tillvägagångssätt. Syfte: Syftet med denna studie var att intervjua tekniska ledare för att ta del av deras syn på vad teknisk skuld är och hur man hanterar den i det dagliga arbetet. För att kunna förstå termen teknisk skuld användes tidigare forskning och befintlig litteratur om ämnet. Metod: Undersökningsdesign i rapporten har följt en små-N-studie där nio respondenter har intervjuats från olika organisationer i Sverige. Intervjuerna genomfördes via digitala medel och samtliga intervjuer spelades in. Efter varje intervju transkriberades materialet med hjälp av Microsoft Word och renskrevs sedan av författarna i studien. Resultat: Resultatet visar att hanteringen av teknisk skuld skiljer sig beroende på vilken typ av bransch man är verksam inom. Det kan handla om hur man hanterar återbetalningen av teknisk skuld eller vilken typ av skuld som man samlar på sig. Slutsats: Fastän hanteringen och synen på teknisk skuld varierade mellan respondenterna så ansåg alla att det var väldigt viktigt att ta tag i och inget som man kunde ignorera. / Background: Technical debt is a recurring problem within software development where it seems impossible to avoid accumulating technical debt that over time must be repaid before the interest grows too large and complex to deal with. This has meant that you somehow need to handle, fix and repay the technical debt with many different approaches. Aim: The aim for this study was to interview tech leads about their view on what technical debt is and how it is managed in their daily work. To better understand the underlying concept of what a technical debt is and how it is managed we used prior research and existing literature about the subject. Method: The design method used in this report was of the type small-N-studies where nine respondents were interviewed from different organizations all located in Sweden. The interviews were transcribed using Microsoft Word and was then rewritten by the authors to be able to then analyze the material using a targeted content analysis with predetermined categories based on previous studies. Main result: The results show that the management of technical debt differs depending on the type of industry in which you operate. It can be about how to handle the repayment of technical debt or the type of debt that you accumulate. Conclusion: Although the management and view of technical debt varied between the respondents, everyone considered it very important to address and nothing that could be ignored. The technical debt was handled differently, but in the end the working methods were similar.

Utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, har studien undersökt kvinnliga ledares upplevelser av sitt ledarskap i mansdominerade miljöer. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för hur kvinnliga ledare ser på sitt ledarskap i en mansdomineradkontext och hur det påverkar deras roll som ledare. Urvalet består av åtta kvinnliga ledare som arbetar inom tre olika mansdominerade branscher. Deras intervjusvar har analyserats utifrån den teoretiska referensramen som består av rollkongruensteorin och fyra ledarstilar. Trots att inga av de kvinnliga ledarna anser att den manliga kontexten påverkar deras ledarskap, visar deras svar att en påverkan ändå finns. Kvinnliga ledare upplever en inkongruens då kvinnans könsroll inte anses stämma överens med den manliga rollen som ledare. Inkongruensen är större i den mansdominerade miljön vilket resulterar i att kvinnorna upplever sig använda en transformativ och demokratisk ledarstil för att balansera inkongruensen. / Based on a qualitative research method, drawing on semi-structured interviews, this study investigates female leaders' experiences of their leadership in male dominated environments. The aim of the study is to develop the understanding of how female leaders view their leadership in a male dominated context and how it affects their own role as leaders. The interviewees are eight female leaders who work in three different male-dominated industries. Their responses are analyzed according to a theoretical framework consisting of the role congruity theory and four leadership styles. Although none of the female leaders believed that the male context affected their leadership, their answers show that there is still an influence. Female leaders experience an incongruence where the women's gender role is not in line with the typically male role as leader. The incongruence is greater in the male dominated environment which results in the women experiencing that they need to use a transformative and democratic leadership style to balance the incongruence.

Titel: Motivera i det bästa av två världar Författare: Isabelle Gagner-Geeber och Malin Palm Handledare: Janet Johansson Bakgrund: Hybrida arbetsplatser har omformat företagsvärlden, och beskrivs som framtidens sätt att arbeta på. Då arbetssättet innebär en kombination av arbetsplatser där anställda arbetar både på plats och distans, skapas unika möjligheter och utmaningar för den hybrida arbetsplatsen. Dessa möjligheter och utmaningar kan medföra både positiva och negativa effekter på medarbetares motivation, vilket beskrivs som en central aspekt för ledare att förstå och fokusera på. Ledare har genom sin roll en stor möjlighet att inverka på medarbetares motivation, vilket gör det av intresse att förstå hur ledare arbetar med motivation hos medarbetare i en hybrid arbetsplats. Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur ledare arbetar med motivation hos sina medarbetare i hybrida arbetsplatser, utifrån ledares perspektiv. Studien ämnar undersöka syftet utifrån tidigare forskning om den hybrida arbetsplatsen, ledares roll i motivation och Självbestämmelseteorin. Forskningsfrågor: • Vilka utmaningar och möjligheter upplever ledare i att upprätthålla god motivation i en hybrid arbetsplats? • Hur arbetar ledare för att försöka hantera, respektive ta vara på dessa utmaningar och möjligheter till att påverka sina medarbetares motivation? Metod: Studien utgörs av en kvalitativ flerfallstudie och tar utgångspunkt i ett fenomenologiskt vetenskapligt förhållningsätt. Studiens empiriska material är insamlat genom sju semistrukturerade intervjuer. I enlighet med studiens syfte utgör den aktuella urvalsramen ledare som arbetar på en hybrid arbetsplats och har medarbetaransvar. Med en iterativ ansats har ökad förståelse för fenomenet gradvist kunnat växa fram genom att röra oss mellan teori och empiri. En tematisk analys har därefter genomförts. Slutsats: Studien visar att den hybrida arbetsplatsen medför både utmaningar och möjligheter i hur motivation kan främjas. Några av de främsta utmaningarna för ledare i att främja motivation beskrivs som att finna balansen mellan behovet av autonomi och kontroll, den minskade sociala interaktionen och svårigheter i att skapa tillit. Den främsta möjligheten som tas upp grundar sig i den ökade flexibiliteten, vilket främjar motivation i flertalet olika aspekter. För att kunna hantera dessa utmaningar och ta vara på möjligheterna, indikerar resultatet på emotionell intelligens, en ökad vikt av att se till individers olika behov samt ökat fokus på relationsbyggande som huvudsakliga framgångsfaktorer för ledare att lyckas. / Title: Motivating in the Best of Both Worlds Authors: Isabelle Gagner-Geeber och Malin Palm Supervisor: Janet Johansson Background: Hybrid workplaces have reshaped the business world and are described as the way of working in the future. As hybrid workplaces involve a combination of on-site and remote work, unique opportunities and challenges arise for the hybrid workplace. These opportunities and challenges follow with both positive and negative effects on employees’ motivation, which is seen as a crucial aspect for leaders to understand and focus on. Leaders have a significant opportunity to influence employees’ motivation through their role, making it a topic of interest to understand how leaders work with motivation in a hybrid workplace. Aim: The purpose of the study is to create an increased understanding of how leaders work with employee motivation in hybrid workplaces, from the leaders' perspective. The study aims to investigate the purpose based on previous research on the hybrid workplace, leaders' role in motivation and Self-determination theory. Research questions: • What challenges and opportunities do leaders experience in maintaining good motivation in a hybrid workplace? • How do leaders work to try to manage or take advantage of these challenges and opportunities to influence their employees' motivation? Methodology: The study consists of a qualitative multiple case study and adopts a phenomenological scientific approach. The empirical data for the study were collected through seven semi-structured interviews. In line with the study's purpose, the selected sample frame comprises leaders working in a hybrid workplace with personnel responsibilities. Employing an iterative approach, a deeper understanding of the phenomenon has gradually emerged by moving between theory and empirical data. A thematic analysis was subsequently conducted. Conclusion: The study shows that the hybrid workplace follows with both challenges and opportunities in motivating employees. Some of the key challenges for leaders in fostering motivation are finding a balance between the need for autonomy and control, dealing with reduced social interaction, and difficulties in building trust. The primary opportunity identified is rooted in increased flexibility, which promotes motivation in various aspects. To address these challenges and take advantage of the opportunities, the findings indicate the importance of emotional intelligence, greater emphasis on addressing individual needs, and increased focus on relationship-building as key success factors for leaders.