Denna studie undersöker hur genusskillnader framställs i bilder i nyligen utgivna läromedel i religionskunskap för årskurs 4–6. Vidare undersöker studien hur genusskillnader framställs i bilder och texter. De värderingar och normer som framkommer med fokus på kön och jämställdhet ska dessutom sättas i förhållande till skolans värdegrund i Lgr22. Syftet med studien är att bidra med kunskap till skolor, lärare, studenter och andra organisationer om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläromedel i de kapitel som handlar om kristendom, judendom och islam. Utifrån ett lärarperspektiv kommer studien även att bidra till diskussion om hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna och därmed kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen. Denna studie har sin utgångspunkt i en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys. För att besvara forskningsfrågorna används Yvonne Hirdmans genusteori i den kvantitativa granskningen av genusskillnader och i den kvalitativa granskningen används Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De material som används i läromedelsanalysen är Religion 4–6 Utkik, SOS 4 Religion som behandlar Judendom och SOS 5 Religion som behandlar Kristendom och Islam, samt PULS SO 5. Läromedlen SOS 4 och 5 klassas som ett läromedel då studien ska analysera de tre abrahamitiska religionerna. Det kvantitativa resultatet visar ett ojämställt resultat, med en överrepresentation av män/pojkar i samtliga tre analyserade läromedel. Då religion är framväxt ur historien som delar in kvinnor och män i olika positioner, visar att mannen är överordnad kvinnan (Sky, 2009, s. 136). Det kvalitativa resultatet visar på ett jämställt resultat i samtliga tre analyserade läromedel, med inslag av bild och textanalyser där jämställdhet tenderar försvagas. För att uppnå genusperspektiv på religion behöver fokus riktas mot det kvinnliga och manliga könet och det sociala samspel dem emellan inom kultur och religion (Sky, 2009, s. 42).  Denna studie tar sitt avstamp i nuvarande läroplanen (Lgr22) och de värden och normer som rör genusfrågor framskrivna i dokumentets värdegrund och uppdrag om jämställdhet för allas lika värde. Skolan syftar till att motverka könsmönster och främja elevers rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet (Skolverket 2022, ss. 5–6). Det innebär också att skolan ska bidra till att främja eleverna till att integrera med varandra oberoende av könstillhörighet (ibid.).  Då religionshistoria utgör en del av undervisningen i religionskunskap behöver läromedel lyfta den historiska anknytning respektive religion har. För att förstå olika religioner i vår samtid behövs kunskaperna om dess historia. Då många av bilderna i läromedlen framställer både kvinnor och män, porträtterande eller tillsammans, får man anta är en bidragande faktor till diskussioner i klassrummet för att undvika stereotypiska könsmönster i elevernas resonemang. Bildens funktion är kunskap som ska förmedlas och möjliggör exponering för värderingar eller normer som förmedlar kunskaper om människans syn på samhället (Eriksson, 2017, s. 27). Då läroboken är ett redskap i skolans undervisning så kan det antas vara förståeligt att bilder och texter gestaltar jämställdhet.

The aim of this study is to evaluate schools’ work against honour-related violence and abuse in Sweden, as dictated by the newly introduced curriculum Lgr22. The study focuses on what level of support the school management offers teachers and what additional support teachers request. It also examines what challenges teachers encounter when teaching about this matter and how they overcome these challenges. Interviews with five high school teachers were conducted, and the data was analysed using a qualitative method.The teachers describe a lack of support from their school management. As an example, teachers have not been informed of the changes in the new curriculum regarding this issue, and they are rarely offered any education on the matter. The teachers request further education. When teaching about honour-related violence, respondents worry about inciting racism among students and stigmatising certain students. However, teachers also point out that education on this topic is a good way to counteract racism and the notion that honour-related oppression is an expression of a certain culture or religion. To manage these challenges, when teaching about this subject, teachers commonly refer to Swedish law, human rights, facts, and guidelines from the Swedish national agency for education.

In light of the new school curriculum, Lgr22. The Swedish school wants to include sexuality, consent and relationships in religious education in order to create an understanding of other cultures and religions among the students. This qualitative study has examined how lower secondary school teachers relate to the new curriculum as well as how they have included these issues in religious education. The study is based on seven interviews with lower secondary school teachers of religious education. Through the semi-structured interviews, a material was collected to later generate a result for the study. The result of the study showed that the teachers considered it a positive change and a natural issue to teach about in religious education. However there were two different teaching methods shown in the study that prioritized different content in the education. One where basic facts were central and another where understanding dominated the teaching. More detailed research is needed on the consistency of teaching these issues across Sweden.

Syftet med den här empiriska studien har varit att undersöka hur ett urval svensklärare i årskurs 7–9 beskriver sina skrivdidaktiska överväganden generellt och i relation till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Lgr22). Två frågeställningar formulerades för att besvara studiens syfte. Den första frågeställningen handlar om lärarnas beskrivning av sin skrivundervisning i årskurs 7– 9. Den andra frågeställningen handlar om hur läraren motiverar sina didaktiska val i skrivundervisningen principiellt och i relation till Lgr22. Metoderna som användes för att samla empiriska data är muntliga och skriftliga intervjuer. Studiens teori är Ivaničs (2004; 2007) sju skrivdiskurser. Ett resultat som den här empiriska studien visar är att tre av Ivaničs skrivdiskurser samspelar och används i olika omfattning av svensklärare i skrivundervisningen. De skrivdiskurser som används mest av svensklärare i årskurs 7–9 i skrivundervisningen är: genrediskursen, färdighetsdiskursen och processdiskursen. Den tänkande diskursen har antytts i några lärares intervjusvar och är oftast nära sammankopplad med genrediskursen. Kreativitetsdiskursen förekommer i lärarnas skrivundervisning men med modifikationer. Diskursen för sociala praktiker framträder endast i en lärares intervjusvar gällande målet med hans skrivundervisning. Den sociopolitiska diskursen framträder inte i lärarnas intervjusvar. Ett annat resultat, som den här studien visar, är att majoriteten av de undersökta lärarna inte upplever att de behöver ändra sitt sätt att undervisa efter revideringen av läroplanen. De motiverar sina didaktiska val i skrivundervisningen med Lgr22 eftersom de generellt strävar efter att uppfylla dess skrivningar i sin skrivundervisning. Lärarna upplever också att Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) inte skiljer sig speciellt mycket från Lgr22 eftersom kärnan, genren, är densamma i båda läroplanerna. Ett resultat som också synliggörs i den här empiriska studien är att lärarna endast fokuserar på två lager i Ivaničs (2004) flerlagersmodell. De undersökta lärarna fokuserar främst på texten och det kognitiva lagret texten inbäddas i. Lagren skrivhändelse och sociopolitisk kontext används inte av de undersökta lärarna, vilket också synliggörs genom de skrivdiskurser som lärarna använder i sin skrivundervisning. En slutsats som dras från den här empiriska studien är att Lgr22 hjälper svensklärare mer än Lgr11 eftersom den är mindre specifik avseende vilka genrer som ska behandlas i undervisningen. Den nya läroplanen Lgr22 innebär att läraren inte behöver omorganisera sin skrivundervisning för att undvika ett glapp mellan det avsedda och det faktiska svenskämnet. Lgr22 har bidragit till att det avsedda svenskämnet har kommit närmare det faktiska svenskämnet. / <p>Svenska</p>

Friluftsliv och utevistelse har en tydlig plats i svensk idrottsundervisning, dock har tidigare forskning visat att det bedrivs för lite undervisningen i momentet men även att det är svårt för lärare att definiera vad som skall ingå i momentet. I den nya läroplanen för grundskolan, släppt 2022 får det en tydligare plats. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur lärare i idrott och hälsa i grundskolan ser på förändringen beträffande den ändrade skrivningen avseende friluftsliv i kursplanen LGR22, samt om detta har fått påverkan i den faktiska undervisningen i friluftsliv. Sju lärare har, genom semi-strukturerade intervjuer, fått ge sin bild av momentet. En tematisk innehållsanalys visar att den ändrade skrivningen har bemötts på ett positivt sätt samt att flera av lärarna har gjort förändringar i momentet, både avseende innehåll samt omfattning. Det har visat sig att en stor del av lärarna även har svårigheter att göra ett urval av aktiviteter till momentet då skrivningen anses svårtydd. Lärares olika svårigheter kring ämnet och dess förändringar diskuteras. Vidare forskning behövs om momentet friluftsliv och utevistelses förändringar samt om lärares syn på läroplanens skrivningar, då området är väldigt outforskat och nytt.

Since far back in time, field studies have had a clear role in geography history. Likewise do field studies have a place in the current Swedish curriculum where students can encounter the teaching method in their knowledge development. However, statistics have shown that nearly 70% of participating primary school teachers have not used field studies in geography teaching during their previous school year. The aim of the study is to investigate the underlying factors why the inclusion of field studies in geography teaching is deficient. A qualitative survey in the form of interviews was conducted with 6 competent geography teachers. The results showed that a good teacher's attitude towards field studies is decisive for the outcome of field studies, as well as that teachers face limitations in aspects such as curriculum understanding, place, time, lack of conditions in terms of education, assurance of safety, students benefit and group dynamics.

Rapporter, utredningar och forskning visar att läromedel som används i undervisningen i grundskolan idag är förlegade, samtidigt finns inte ekonomi att köpa in nytt. Idag är det inte kvaliteten som avgör valet av läroböcker. I brist på tid förlitar sig istället lärare på marknadsföring och rykten gällande vilka läroböcker som köps in och används. Inom de naturorienterande ämnena prioriteras enligt tidigare studier läroböcker så högt att det är läroböckerna som sätter villkoren för vad som sker i undervisningen istället för läro- och kursplaner. Hösten 2022 träder en ny läroplan (Lgr22) i kraft, vilket också innebär nya kursplaner. I denna studie jämförs innehållet i tre olika befintliga läroböcker för årskurs fyra med det centrala innehållet för årskurs 4–6 i de kommande kursplanerna för biologi, fysik och kemi. Läroböckernas ämnesinnehåll har analyserats utifrån de långsiktiga mål som avslutar respektive kursplans syftestext, då det är syfte och centralt innehåll som tillsammans beskriver vad eleverna ska lära sig. Då eleverna ska ges möjlighet till en progression i sin kunskapsutveckling genom hela grundskolan, kan det vara en fördel att redan i årskurs 4 få möta större delar av det centrala innehållet som gäller för årskurs 4–6. Resultatet visar att ingen av de analyserade läroböckerna bearbetar hela det centrala innehållet. Dock får eleverna möta större delar av det centrala innehållet inom respektive ämne redan i årskurs 4. Dessutom får eleverna möta ungefär samma innehåll oavsett lärobok, vilket innebär att eleverna har med sig ekvivalenta förkunskaper även om läroboken byts ut.

Studien behandlar musiklärares förhållningssätt till gangsterrap i skolan där deltagarnas uttalanden och reflektioner har analyserats med fältteori. Studien utforskar dessutom informellt lärande och pedagogiska aspekter utifrån vetenskapliga teoretiska discipliner som interpellation. Syftet är att beskriva hur musiklärare förhåller sig till läroplanens övergripande mål och riktlinjer när musiklärare tillämpar musikskapande och utövning av gangsterrap specifikt men även andra musikgenrer med texter som kan ses strida mot värdegrunden i Lgr22. Studien är kvalitativ där fältstudierna bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer. Studiens Resultatet visar bland annat lärares positioner och kulturella kapital spelar roll för hur gangsterrap förstås och används av elever och musiklärare.

Studiens syfte är att undersöka hur några rektorer ser på de ändringar i Lgr22 som behandlar ämnet hedersrelaterat våld och förtryck, samt hur de ämnar implementera dem på sina skolor. Regeringens fleråriga satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck har för skolans del resulterat i en ny läroplan som trädde i kraft höstterminen 2022. Sveriges skolor befinner sig i ett implementeringsarbete som respektive rektor är ytterst ansvarig för. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju rektorer på grundskolor i den kommun studien avgränsats till. Intervjumaterialet kategoriserades efter våra frågeställningar och analyserades efter det läroplansteoretiska perspektivet med hjälp av begreppen formulerings- och realiseringsarena samt efter Fullan’s modell för utbildningsförändring. Resultatet av studien visar på stora skillnader i hur rektorer upplever relevansen av läroplansändringen och arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck på sin skola. Dessa skillnader har sin grund i rektorers olika bakgrund och tidigare erfarenheter, som påverkat hur de tolkat uppdraget i Lgr22. Men även i hur stor förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck rektorer upplever på sin skola. Det sistnämnda speglar också i vilken mån det genomförts kunskapshöjande insatser för rektorer och personal inom ämnet, de som anser sig ha hedersproblematik bland eleverna har i större mån sökt kunskap och vice versa. Resultatet visar också att majoriteten av rektorerna inte anser att ämnet är efterfrågat i läroplanen av skolpersonal.

Uppsatsen reflekterar kring två nya tillägg från kursplanen i ämnet svenska för den nya läroplanen LGR22. Det som avses undersökas är hur dessa nya tillägg kan påverka svenskämnet didaktiskt i teorin. För att exemplifiera hur teorin skulle kunna omvandlas till praktiken kommer berättelserna om Emil i Lönneberga att användas som exempel på hur en lektion kan utformas utifrån tilläggen i analysen. Syftet med uppsatsen är därför att få svar på frågan om hur de två utvalda tilläggen ifrån LGR22 kan ge didaktiska konsekvenser för svenskämnet i årskurserna F-3. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys av tilläggen i den nya läroplanen som analyseras från det sociokulturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen och de didaktiska frågorna vad? hur? vem? Slutsatserna visar att svenskämnet påverkas didaktiskt av tillägg 1 genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad kunskap om textens innehåll som nås genom reflektion och elevdelaktighet där språket är en central utgångspunkt för lärande. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. Tillägg 2 påverkar svenskämnet didaktiskt genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad förståelse för andras perspektiv och omvärlden som ger ett gott omdöme och skapas genom kommunikation och elevdelaktighet i undervisningen. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. På så sätt tydliggörs det sociokulturella perspektivets ökade inflytande på svenskundervisningen utifrån både tillägg 1 och tillägg 2.