Då tidigare forskning visat bland annat att matematikundervisning på elevers modersmål, med olika uttrycksformer samt interaktion och kommunikation är fördelaktigt för deras prestationer syftade föreliggande studie till att undersöka lärares möjligheter att anpassa sin matematikundervisning till andraspråkselever. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare från en F-9 skola med cirka 220 elever i en mindre kommun, visade resultatet att lärare ibland kan uppleva sig sakna nödvändiga förutsättningar för att erbjuda en likvärdig matematikundervisning som läroplanen föreskriver. De anpassningar lärarna beskriver visar att i stort sett alla arbetar med metoder som har stöd i forskning. Trots detta framkom en rad anmärkningar kring exempelvis ökade möjligheter för studiehandledning i matematik på modersmålet, tidsbrist och behov av genomarbetade kartläggningar. Sammanfattningsvis indikerar studien att en rad av de utmaningar som finns kring anpassning av matematikundervisning för andraspråkselever är mer på en organisatorisk nivå än relaterad till lärarinsats.

Studiens syfte har varit att undersöka hur gymnasieelever i behov av stödinsatser upplever gymnasieskolans likvärdighet utifrån jämställdhet och funktionsvariation beträffande stödinsatser. Syftet var även att undersöka hur specialpedagoger beskriver sitt uppdrag beträffande stödinsatser gällande likvärdighet utifrån jämställdhet och funktionsvariation. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en hermeneutisk ansats. Åtta intervjuer har genomförts på en skola, där sex gymnasieelever i behov av stödinsatser samt två specialpedagoger har intervjuats. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP). Empirin tematiserades och fyra teman togs fram: Kommunikation, lärande och stödinsatser; kommunikation, delaktighet och relationer; kommunikation, identitet och jämställdhet; kommunikation på organisationsnivå. Resultatet tyder på att den aktuella skolans organisation har svårigheter att säkra likvärdigheten utifrån jämställdhet och funktionsvariation för eleverna. Specialpedagogerna och eleverna beskriver att lärarna arbetar på olika sätt med inkludering och att elevernas stödbehov inte alltid kommuniceras till alla lärare. Här beskrivs de enskilda relationerna mellan lärare och elev som avgörande för elevernas stödinsatser. Konsekvensen kan bli att elevens tillgång till stödinsatser görs beroende av elevens kommunikativa kompetens samt lärarens kompetens och lärarens förväntningar utifrån genus. På en skola bör tillgången till stödinsatser därför säkerställas organisatoriskt och inte vara beroende av de enskilda relationerna, för att ge eleverna en likvärdig utbildning.

Denna fallstudie tar sin utgångspunkt i flertalet artiklar där effekter av det så kalladetvålärarsystemet diskuteras. Begreppet tvålärarsystem har sin uppkomst i det amerikanska begreppet co-teaching, som i USA:s klassrum kopplas till en lärare och en specialpedagog. I denna fallstudie har vi valt att förkorta begreppet tvålärarsystem som TLS. Fallstudien grundar sig bland annat på två intervjuer med lärare som arbetar tillsammans i ett lärarpar på en grundskola i en större kommun i Sverige. För att lyckas med TLS är nyckeln att ha en god relation och kommunikation mellan lärarna i lärarparet. Fallstudien visar att svenska skolor och deras socioekonomiska läge är ett argument för att implementera TLS. TLS skapar förutsättningar för en mer individanpassad undervisning, till skillnad från om man arbetar som ensam lärare. Lärarna upplever därmed att de får mer tid till att stötta varje elev och detta gynnar elevernas lärande. TLS skall underlätta inkluderingsarbetet i skolan, det vill säga, elever med olika förutsättningar skall undervisas tillsammans och på så sätt få en mer likvärdig utbildning. Det fallstudiens resultat visar är dock att lärarparen ibland väljer att dela upp klassen i mindre grupper efter kunskapsnivå och genom att göra detta motverkar de inkluderingsarbetet. Följande forskningsfrågor har besvarats: Vilka var argumenten för att införa TLS på skolan?, Vilka är skillnaderna mot hur respektive lärare tidigare arbetat? och slutligen Hur upplever lärare TLS?

Denna studie berör lika tillgång till politisk kunskap och är en komparativ studie av innehållet i samhällskunskapsläroböcker riktade mot yrkesförberedande och högskoleförberedande gymnasieprogram. Problemet som står i fokus är en eventuellt ojämlik social fördelning av kunskap och makt som riskeras att utvecklas mellan olika samhällsgrupper, vilket i förlängningen kan påverka individers politiska kunskap och deltagande. Läroböcker är det primära materialet i studien. Resultatet som framkom var att skillnader mellan böckerna specificerade för yrkesprogram och högskoleförberedande program var relativt små i relation till helheten. Det som synliggjordes var att böckerna för högskoleförberedande program hade något mer text och detaljrikedom. I övrig framkom det av studien att de största skillnaderna inte återfanns mellan spannet yrkes- och högskoleförberedande böcker utan att de största skillnaderna är mellan olika författare och bokserier.

Studien utgår från ett projekt som initierats av en förskola där vi som examensarbetesskribenter har haft som uppgift att titta på pedagogernas roll ur ett utomstående perspektiv. Det relationella perspektivet har fått en betydande roll genom hela studien då just mötet mellan pedagog och barn varit i fokus. Syftet med studien är att iaktta pedagogernas bemötande av barnen i hallen ur ett jämlikhetsperspektiv. Första mötet i hallen på morgonen kan ha en varierande betydelse för varje individ. För vissa barn betyder det att man får springa in och leka med kompisar och för andra är det en ledsam stund där man måste lämna sina vårdnadshavare. Därför är hallen intressant att undersöka närmre för att få inblick i hur pedagogerna arbetar när de möter barnen i hallen på morgonen. Studien baseras på semistrukturerade observationer där ett observationsschema följts. Reflekterande samtal har därefter förts med pedagogerna på avdelningen med utgångspunkt i den insamlade empirin från observationerna. Empirin har varit ett verktyg för pedagogerna att bli självmedvetna och uppmuntra till självreflektion kring sin progression. Resultatet visar att pedagogerna ger barn den tid som behövs för en god lämning samt ett bemötande som är anpassat efter varje enskild individ. Detta kan tolkas som att pedagogerna utgår från ett jämlikhetsperspektiv i mötet med barn i hallen.

<p>I denna undersökning har vårt syfte varit att studera uppfattningar kring tänkbara hinder som kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning och skola, då vi ställer oss frågande till hur visionen om en skola för alla ska uppnås. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbättring kan ges. Vår frågeställning blir därmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning? För att söka svar på vårt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, där hinder har varit vårt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vår undersökning har vi kategoriserat in i olika ämnesområden. Utifrån intervjusvaren framkom mönster inom uppfattningarna av hinder för likvärdigheten inom följande områden; resurser, skolans uppbyggnad och styrning, pedagogers arbetssituation samt elevers olika förutsättningar. Vi fann i intervjusvaren också variationer i pedagogernas uppfattningar, vilket har behandlats och kategoriserats in i; hemförhållanden, resurser, klassklimat och klasstorlek, lärarkompetens och styrdokument. Undersökningen visade att samtliga pedagoger upplevde hinder i sitt arbete för att kunna tillgodose alla elever en likvärdig utbildning. Vi har även presenterat tidigare forskning inom detta område, då endast i relation till de uppfattningar som framkommit i vår undersökning. Hinder som framkommit i tidigare forskning samt i pedagogernas uppfattningar har vi problematiserat och diskuterat kring. Likvärdighetsaspekten har fungerat som utgångspunkt i denna undersökning.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur musiklärare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad är det som lärarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder använder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklärare en gemensam syn på styrdokumenten? Får alla elever en likvärdig bedömning när de musicerar än vilken skola de går på? Jag har använt mig av en kvalitativ studie där jag har intervjuat sex stycken musiklärare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har använt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklärarna har likheter på vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel. Tre stycken av de intervjuade musiklärarna hade slående likheter med varandra, därefter skiljer sig förfarande och verktyg för att bedöma elever mellan de andra musiklärarna. Resultatet diskuteras gentemot styrdokument och vad tidigare forskning har visat. Jag har även diskuterat utifrån mina egna erfarenheter och min blivande roll som lärare. Jag diskuterar även skillnader mellan de intervjuade musiklärarna och likvärdigheten mellan dem samt deras syn på likvärdighet.</p>

<p>Tolkning av styrdokument är del av en lärares vardag, men innebär för den skull inte att det är en enkel uppgift. Ett av de krav som lärare måste uppfylla med sin undervisning är att utbildning ska vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Det är just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvärdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och då specifikt inom ämnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i två län med förfrågan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrån vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvärdiga dessa kan sägas vara. Det stora bortfall som infunnit sig har gjort att det inte gått att dra några konkret allmängiltiga slutsatser utifrån materialet. Dock kan sägas att indikationer finns att dokumenten kan ses som likvärdiga, men att de kunskapsformer som dominerar till stor del speglar en gammal syn på bildämnet som lever kvar från äldre läroplaner.</p>

<p>Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner.</p>

No description available.