Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten. Mätningar av elevers utveckling/progression är idag problematiskt, men enligt respondenterna vore det ett bättre mått på likvärdighet. Ett övergripande likvärdighetsmål för skolan är att alla elever ska nå de grundläggande målen, vilket sker genom extra resurser till svagpresterande elever. Högpresterande elevers behov förbises oftare.

“Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden,ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser idenna lag” (Skollagen, kap.1, 8§). Den här uppsatsen handlar om det som står i åttonde paragrafen i Skollagen; nämligen lika tillgång till utbildning oavsett var du bor och på vilken skola du går. Uppsatsen är en jämförelse mellan en högstadieskola åk 7-9 och en byskola åk F-9. Vi har gjort vår undersökning genom att intervjua lärare på dessa två skolor. Vi har frågat tio lärare hur de ser på den utbildning som eleverna får och om de anser att den utbildningen kan anses likvärdig i förhållande till andra skolor i resten av landet. I vår studie var det några teman som stack ut och som fick vårt fokus vidare i undersökningen: idrott & hälsa, språkundervisning, och fjärrundervisning. Från våra intervjuer framkom att lärare från båda tillfrågade skolor anser att vikten av goda relationer och kollegialt samarbete är nödvändigt. Det var också flera av informanterna som ansåg att de saknade goda förutsättningar för att arbeta för en hög måluppfyllelse. Flera av lärarna menar att det är stora skillnader mellan måluppfyllelse i en liten skola och en stor, då förutsättningarna är olika. Detta i sin tur gör att de upplever att det inte är en likvärdig skola. Vi har även kopplat vår undersökning till professor John Hatties omfattande studie om framgångsfaktorer. Vi ville se hur informanternas beskrivningar av sin verklighet i skolan överensstämmer med Hatties resultat.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om didaktiska val som några yrkesverksamma förskollärare gör samt hur de anpassar lärmiljön till barn med koncentrationssvårigheter för att möjliggöra en likvärdig förskola.   Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma legitimerade förskollärare undersöks hur informanter definierar barn med koncentrationssvårigheter vilka didaktiska val de gör samt vilka är betydelsefulla faktorer för deras arbete. Studien innefattar ett resonemang om en likvärdig förskola för alla barn, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssättet som kan användas i arbetet med barn med koncentrationssvårigheter samt vilka hinder och förutsättningar finns i arbetet med dessa barn. Studien utgår ifrån ett didaktiskt perspektiv, där didaktiska frågor genomsyrar texten. Resultatet av studien visar att förskollärare definierar barn med koncentrations problematik utifrån deras svårigheter att sitta stilla, hålla fokus, avsluta påbörjad uppgift, lära sig och skapa goda relationer med andra personer. Studien visade även att en god lärmiljö för dessa barn kännetecknas av ordning, struktur, tydlighet, flexibilitet och förutsägbarhet. Förskollärarna erbjuder stödinsatser i form av bildstöd, anpassningar av pedagogiskt material och fysisk miljö, tillgänglighet, ett professionellt pedagogiskt förhållningssätt och extra resurspersonal, när det finns möjlighet. Studien visade även att ramfaktorer villkorar undervisningen och påverkar förskollärarens didaktiska val.

Ökad kvalitet har blivit ett ledord i strävan efter skolutveckling. För att höja skolväsendets kvalitet utgav Skolverket "Allmänna råd med kommentarer, Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet". Skolverket menar att skolor måste sträva efter en högre måluppfyllelse för att uppnå kvalitet, en måluppfyllelse som utgår ifrån 950 nationella mål sammanlagt. Samtidigt visar aktuella undersökningar att den omfattande målstyrningen har resulterat i ett försvagande av lärarprofessionen vilket har haft negativa konsekvenser i skolverksamhetens kvalitet och elevresultat. Mot bakgrund av detta var studiens syfte att problematisera kvalitetsdiskursen och kritiskt analysera det systematiska kvalitetsarbetet i skolväsendet som är en viktig del i målstyrningens genomförande. Detta gjordes utifrån kvalitetsarbetets styr-dokument med utgångspunkt i vad argumenten för kvalitetsarbetet var, hur kvalitet definierades och vad dokumentation har för betydelse för kvalitetsarbetet. Då syftet med studien var att problematisera och kritiskt granska målstyrningen analyserades studiens frågeställningar med en kritisk diskursanalys. Resultatet visade att argumenten för att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet huvudsakligen var för att skolor skulle uppfylla de nationella målen. Måluppfyllelse menar Skolverket bidrar till en likvärdig skola för samtliga elever. Kvalitet definierades även utifrån hur väl skolverksamheten uppnår måluppfyllelse, desto högre måluppfyllelse desto bättre kvalitet. Dokumentationens betydelse för kvalitetsarbetet var att det säkerställer att skolverksamheten arbetar utifrån de nationella målen och strävar efter måluppfyllelse. Följaktligen var studiens tre frågeställningar interrelaterade med utgångspunkt i måluppfyllelse. Målstyrningen, som det systematiska kvalitetsarbetet är en del av, blir följaktligen ett medel för staten att styra och kontrollera skolväsendet.

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärare berättar att de arbetar med elever med diagnosen ADHD. Vi avser även undersöka hur lärarna resonerar kring sina arbetssätt samt hur synen på inkludering eller exkludering av elever kan förstås. Barn med ADHD ökar i antal. Detta medför att vi som framtida lärare sannolikt kommer få möta dessa elever i vår undervisning. Barn med ADHD beskrivs ofta vara problematiska i undervisningssammanhang. Samtidigt är det dock lärares ansvar att kunna möta deras behov samt ha kunskap om diagnosen vilket gör området mycket yrkesrelevant. Frågeställningarna för denna uppsats kommer därmed vara utformade: Hur beskriver mellanstadielärare att de arbetar med elever med diagnosen ADHD? och Hur kan lärares arbetssätt förstås utifrån synen på inkludering och exkludering? För att samla in empiriskt material har fem kvalitativa intervjuer genomförts på två olika skolor i Mellansverige. Analysen av resultatet visar bland annat att det är viktigt att eleverna får en individanpassad undervisning. Även relationsskapande är av betydelse, både mellan hemmet och skolan men också mellan lärare och elev. Det framkom att pedagogernas kunskapsnivå om diagnosen samt deras attityd till eleverna påverkade deras arbetssätt. Somliga lärare förespråkade att eleverna alltid skulle befinna sig i klassrummet oavsett behov. Andra pedagoger ansåg istället att små undervisningsgrupper utanför klassrummet var att föredra. Utifrån de skilda svaren framkom det att lärare har olika syn på vad inkludering och exkludering av elever med ADHD kunde innebära och hur de värderas. Detta visade sig i deras beskrivningar av sitt arbete. Det finns en stor komplexitet gällande vad inkludering och exkludering egentligen innebär. Det är svårt att se något rätt eller fel i lärarnas arbetssätt. Detta eftersom inkludering och exkludering kan ske på så många olika sätt beroende på vad analysen bakom är. Olikheter kring lärares förhållningssätt samt deras analyser av arbetet med elever med ADHD påverkar likvärdigheten kring elevers utbildning. En likvärdig utbildning påverkas även av hur diagnostiseringen ställs och de kriterier som diagnosmanualen utgår ifrån. Detta på grund av att lärares kunskap, relation till eleven samt medvetenhet om olika arbetssätt kommer resultera i huruvida elevens beteende anses vara funktionshindrande eller inte. Utifrån detta kommer sedan eleverna få olika möjligheter till en bra utbildning.

Denna studie syftar till att undersöka samhällskunskapslärares tankar och upplevelser kring bedömningspraxis. Den undersöker hur lärare tänker kring sin egen bedömning i relation till likvärdighet, samt vad de uppfattar som målet med sin bedömning. Detta undersökningsintresse undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare för att undersöka hur de tänker kring bedömning på en djupare nivå. Resultatet visar att lärarna ser bedömning som något bra eller åtminstone nödvändigt. Studien visar att lärare försöker jobba formativt i sin bedömning för att hjälpa eleven utvecklas. Den summativa bedömningen har på så vis mindre plats i bedömningen hos de undersökta lärarna. Den kunskap lärarna söker är både faktakunskap och förmågor där fakta ses som en nödvändig grund för att utveckla elevernas förmågor. Målet med bedömningen enligt lärarna är att ge eleverna kunskaper som de har nytta av genom hela livet och inte enbart under sin skolgång. Lärare ser likvärdighet som något som uppnås på deras egen skola mellan dem och deras kollegor. Likvärdighet ses dock på nationell nivå ouppnåeligt vilket anses problematiskt. För att uppnå likvärdig bedömning mellan elever anser lärarna att beprövad erfarenhet i de flesta fallen säkerställer detta, metoder som matriser är mindre vanligt. Lärare uppfattar på så vis likvärdighet som ett problem men skolan och lärarna har få konkreta metoder för att stärka sin likvärdighet.

Förskoleklassens verksamhetsinnehåll och uppdrag har varit en omdiskuterad fråga och frånvaron av tydliga riktlinjer har ansetts skapa skillnader i kvalitet och likvärdighet. I ett försök att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskoleklassen bestämde regeringen att förtydliga syftet och det centrala innehållet med hjälp av en ny läroplan. Syftet med studien är att belysa verksamma förskollärare uppfattningar om hur förskoleklassens arbetssätt och innehåll har påverkats av de skrivningar som tillkom i läroplanen 2016. Studien bygger på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem verksamma förskollärare. Resultatet i studien visar att förskollärarna anser att de tillkomna skrivningarna i Lgr11 har fått betydelse eftersom förskoleklassens innehåll och uppdrag både synliggjorts och blivit mer tydligt. Resultatet av studien visar även att lärarna i förskoleklass har kommit att arbeta mer målstyrt, samt att verksamheten blivit mer skolifierad eftersom pedagogiska och ämnesmässiga inslag från skolans verksamhet har införts. Vidare upplever förskollärarna dels att likvärdigheten i undervisningen mellan olika skolor har ökat med de nya skrivningarna gällande förskoleklassen och dels att de idag tillhör skolans arbete och traditioner i större utsträckning än tidigare. Med skrivningarna för förskoleklassen anser förskollärarna även att statusen höjts eftersom deras yrkesroll och profession stärkts. Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att de nya skrivningarna för förskoleklassen i Lgr 11 har uppfattats som positiva. Visserligen har gränsen mellan förskola och förskoleklass ökat i och med skolifieringen, men gränsen mellan förskoleklass och grundskola har minskat på grund av en ökad samverkan. De nya skrivningarna har gynnat förskollärarna eftersom deras uppdrag blivit mer tydligt, vilket bidragit till en mer likvärdig undervisning i förskoleklassen.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av och förhållningssätt till uppdraget om en likvärdig förskola. Genom studien fanns ambitionen att undersöka om och hur pedagogerna ansåg att TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) kunde bidra till och främja en likvärdig förskola. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning och med intervjuer som metod. Intervjuerna gjordes med pedagoger som är verksamma i förskolor som arbetar med TAKK. Samtliga pedagoger i studien ansåg att uppdraget om en likvärdig förskola var väldigt viktigt med svårt att genomföra i praktiken. Gällande TAKK och kopplingen till likvärdighet var resultatet även här samstämmigt bland informanterna, de hade alla erfarenheter av att TAKK kunde bidra till en likvärdig förskola. I diskussionen diskuteras bland annat ett samband mellan pedagogernas svårighet i att definiera likvärdighet och deras erfarenheter av att uppdraget är svårt att leva upp till. Barngruppens och omgivningens betydelse för barnens lärande och utveckling diskuteras också i diskussionen med koppling till likvärdighet och delaktighet i förskolans verksamhet.

This study examines social workers’ experiences of communication, in the meeting with clients. The study uses a qualitative research method with an inductive approach and a semi-structured interview method has been used for the collection of data. For the analysis of the results and throughout the study, communication theory has been used. The study’s results have shown that pedagogy has an important function in communication and that the connection between client and social worker can play a significant role in a well-functioning communication. The results also indicate that people who speak Swedish as a second language are more vulnerable than others when they communicate with social workers. This is partly because of a general lack of interpreters, and partly because the interpreters often lack the appropriate knowledge of the official language used by the social workers. According to the results of the study, higher demands on the quality of the interpreters as well as the use of pedagogical aids can be important components in achieving the social services' goal of being accessible to all.

Teachers today are not only expected to have knowledge in their subjects, pedagogy and didactics, they should also acquire the skill to customize teaching given the individual pupil, stimulate every pupil to reach as far as possible and build relationships with their students – all while they plan their lessons and grade papers. In addition to this there are guidelines to follow via curriculums and the Swedish law states that every pupil is entitled to equivalent education regardless where you live or what school you attend.  This study aims to find out how psychology teachers interpret central content and knowledge requirements in Psychology 1 in order to chart if concept and theories differ between teachers and schools. Equivalence is central in the Swedish school and the study also aims to emphasize the importance of subject content in order to maintain equivalence. Four teachers were interviewed and all teachers agree that the course Psychology 1 includes many concepts and theories and that there isn’t enough time to deep dive into any of them which means you have to sift which ones you use. The result shows that teachers largely use the same concepts and theories when teaching Psychology 1, however there are some differences when it comes to biological psychology. Despite mostly similarities in the subject content it is possible there will be consequences for the equivalence in schools due to the fact that the teacher’s own perception of what is knowledge, and what is important to the subject psychology, is decisive for how they interpret a student’s answer to a test or an assignment.