Bakgrund. Morfologisk medvetenhet definieras som förmågan att kunna förstå och analysera ords inre struktur samt hur ord böjs och bildas. Morfologisk medvetenhet tillhör tillsammans med andra byggstenar vår språkliga medvetenhet och är viktig för utveckling av litteracitet. Då morfologisk medvetenhet samspelar med de andra byggstenarna och nivåerna för vårt språkliga processande kan svagheter och styrkor i morfologisk förmåga påverka ens utveckling av litteracitet. För att kunna fånga upp elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter kan en bedömning av morfologisk medvetenhet vara till hjälp. Dock saknas tillgängliga bedömningsmaterial, framför allt i en svensk kontext.  Syfte. Studien syftade till att utvärdera ett nyligen framtaget test för att bedöma morfologisk medvetenhet. Dels undersöktes hur testet korrelerade med andra för läs- och skrivutvecklingen viktiga förmågor, såsom avkodning, stavning och ordförståelse, dels undersöktes testets externa (korrelation med Testbatteriets morfologiska deltest) och interna validitet. Dessutom utvärderades hur testet fungerade att genomföra vad gäller tidsåtgång, instruktionernas tydlighet och uppgifternas svårighetsgrad. Metod. Studien hade ett deltagarantal på 31 elever i årskurs 4 från fyra olika skolor. Testning genomfördes med testmaterialen LäSt Avkodning Nonord och Ord, DLS Ordförståelse och Rättstavning, LäsKedjor-2 Ordkedjor, Testbatteriets morfologiska del och det nyligen framtagna morfologiska testet Bygga ord. Resultat. Studien visade en stark korrelation mellan Bygga ord och Ordförståelse och Rättstavning. Studien visade en svag korrelation mellan Bygga ord och Testbatteriets morfologiska del. Testet Bygga ord fick ett Cronbach’s Alpha värde på 0,646 vilket var lägre än referensvärdet på 0,7. Många deltest visade goda värden vad gäller inter-item korrelationen, men några deltest låg även under eller över referensvärdet. Många av uppgifterna bedömdes vara för lätta för deltagarna. Instruktionerna bedömdes vara övervägande bra, med få otydligheter för deltagarna. Slutsatser. Bygga ord är ett välbehövligt test i en kontext där det saknas morfologiska test att tillgå. Bygga ord bedöms vara ett mer heltäckande test jämfört med Testbatteriets morfologiska del. Elever med god ordförståelse och rättstavning uppvisade även goda morfologiska förmågor och tvärtom. Dock hade det varit gynnsamt att revidera några av Bygga ords uppgifter, för materialets användbarhet i årskurs 4.

Sammanfattning Bakgrund Tal- och språksvårigheter är inte ovanligt bland barn i förskoleåldern. För att få hjälp med dessa svårigheter krävs en logopedisk bedömning. På grund av långa väntetider kan barn tvingas vänta länge på logopediska insatser. Detta har resulterat i flera utvecklingsarbeten inom barnlogopedi runt om i Sverige. Syftet med dessa utvecklingsarbeten är bland annat att effektivisera vården för att barn med språkliga svårigheter ska få tillgång till tidiga insatser. Vid Norrlands universitetssjukhus utgör en språkstimulansföreläsning en del av utvecklingsarbetet men den har ännu inte blivit utvärderad, vilket motiverar denna studie. Syfte Syftet med denna studie var att utvärdera en del av utvecklingsarbetet inom barnlogopedi som infördes under början av 2022 vid logopedmottagningen i Umeå. Detta genom att undersöka vårdnadshavares upplevelser av språkstimulansföreläsningen som är obligatorisk för vidare logopediska insatser. Metod Vårdnadshavares upplevelser undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med 11 deltagare. Utöver detta användes en webbenkät för att vidare undersöka vårdnadshavares upplevelser av föreläsningen. Webbenkäten besvarades av 42 vårdnadshavare. Samtliga intervjuer transkriberades för att sedan analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys tillsammans med svaren från webbenkäten. Resultat Innehållsanalysen för intervjuerna resulterade i fem teman; innehåll, utförande, känslomässiga intryck, resultat och följder och förbättringsförslag. Innehållsanalysen av webbenkäten resulterade i tre teman; styrkor, följder och förbättringsförslag. Deltagarna lyfte både föreläsningens styrkor och nackdelar. Deltagarna var sammantaget nöjda med föreläsningen och framförde förbättringsförslag främst gällande föreläsningens innehåll men även dess utförande. Slutsats Vårdnadshavarna upplevde föreläsningen som informativ och ansåg att den innehöll väsentlig information inför vidare logopediska insatser. Författarna framför förbättringsförslag grundande i deltagarnas upplevelser. Detta med förhoppning om att vidareutveckla det påbörjade arbetet vid Norrlands universitetssjukhus.

Studies have shown that early literacy is important for both language development and literacy later in life. One of the missions for public libraries in Sweden is to promote language and literacy amongst children, something they often do in collaboration with other professions who also work close to these children.  The aim of this study is to explore the collaboration between two library departments and a speech therapists’ clinic.  With a theoretical framework of theory of professions and collaboration theory, semi structured interviews with four respondents, three librarians and one speech therapist, and a document analysis of the organizations governing documents was conducted. A qualitative content analysis was then used to analyze the material, with the research questions and theoretical framework in mind. The study showed that the collaboration between the professions and their departments was longstanding and is active on several levels today. Thanks to a supportive management and anchoring in governing documents, the collaboration is given room in the daily work. All respondents expressed themselves positively about the collaboration and the possibility of learning from each other and work together to reach a goal they cannot reach on their own. They are aware of what the difficulties with their collaboration are and have learned to compromise and work around it.

Bakgrund      Generativ artificiell intelligens (GAI) är modeller som skapar nytt material som tidigare inte funnits. GAI kan användas för materialframställning och tidsbesparing och underlättas av kunskaper inom prompt engineering.       Syfte      Syftet med denna studie var att undersöka hur och för vilka ändamål generativ AI används inom logopedi idag samt kartlägga och inventera nuvarande användning av GAI bland verksamma logopeder. Syftet var vidare att sammanfatta de strategier som används för att underlätta användningen av GAI för logopeder. Slutligen eftersträvades att lyfta fram risker som framförts i litteratur eller kommentarer från deltagare så att de kan has i åtanke i utvecklingen framöver.       Metod      En blandad metod med enkät och intervjuer genomfördes. Enkäten distribuerades via sociala medier för att fånga upp så många logopeder som möjligt och svaren beskrevs deskriptivt. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyseras med kvalitativ innehållsanalys.       Resultat       De logopeder som använder GAI i sitt yrke beskriver fördelar och begränsningar med användningen. Analysen av intervjuerna resulterade i fyra teman: ”Ändamålet för användning av generativ AI inom logopedi”, ”Promptprocessen, strategier och utmaningar”, ”Utmaningar med GAI-användning inom logopedi” och ”AI:ns potential och framtid inom logopedi”.       Slutsatser       Användning av GAI har fördelar vad gäller materialframställning och tidsbesparing för logopeder. För att optimera användningen av GAI gynnas användaren av att ha kunskaper inom prompt engineering. Material som framställs med hjälp av GAI bör alltid granskas för att undvika användning av bristfälligt material. Det är alltid användaren som bär huvudansvaret.

<p>Since the brain is an important prerequisite for human language there is a great interest to gain more knowledge about healthy brain activity during language mediated communication. This study examines variations in high level language ability relating to demographic factors like gender and age and relates language ability to neural activity.</p><p>Eighteen individuals in ages between 22 and 64 were included and divided into groups in relation to gender and age. The material used to assess language ability was derived from <em>Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar</em> (Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000), Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning & Tallberg, 2007) and a reading test (Högskoleprovet). The results were correlated with measured brain activity using functional Magnetic Resonance Imaging (fMRI) and language paradigms. ANOVA was applied to discover possible demographic variances in language ability as well as in brain activity.</p><p>The results showed no significant differences in language ability. On the other hand there was a tendency that younger individuals scored higher on language tests than older. Naming ability was inversely related to neural activity in Broca. Neural differences were also found regarding gender and age. Men showed generally more activation than women. Younger individuals, as well as the individuals with high wordgeneration ability, activated more subtle areas than others. This study also points to a relation between high language ability and high cognitive ability.</p> / <p>Då hjärnan är en viktig förutsättning för mänskligt språk finns stort intresse för att ökakunskapen om den friska hjärnans aktivitet vid språklig kommunikation. Föreliggande studieundersöker högre språkliga förmågors variation, avseende de demografiska faktorerna könoch ålder samt relaterar språklig förmåga till neural aktivitet.</p><p>Arton försökspersoner mellan 22 och 64 år inkluderades och delades in i grupper efter könoch ålder. Materialet som användes för kartläggning av språklig förmåga härstammade frånTestbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000) samt Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning & Tallberg,2007) och Högskoleprovets lästest. Resultaten korrelerades med uppmätt hjärnaktivitet vidspråkliga paradigm i funktionell magnetkameraundersökning (fMRI). ANOVA användes föratt upptäcka eventuella variationer mellan grupperna, både i språklig förmåga och ihjärnaktivitet.</p><p>Resultaten visade inga signifikanta variationer i språkförmåga. Däremot kunde tendenserskönjas där yngre presterade bättre på språktesterna än äldre. Benämningsförmåga befannsomvänt relaterad till neural aktivitet i Broca. Neurala skillnader upptäcktes även avseende könoch ålder. Män uppvisade generellt högre grad av aktivering än kvinnor. Den yngreförsöksgruppen, liksom de med hög ordflödesförmåga, aktiverade fler och mer subtilaområden än övriga. Studien pekade även på att hög kognitiv förmåga var relaterad till högspråkförmåga.</p>

<p>Language impairment affects the ability to communicate. Children with languageimpairment have difficulties in using language in interaction to various degrees, and the contributions of the conversational partner are of great importance. The use of languagein interaction can be analysed by means of conversation analysis. The purpose of thepresent study was to study interaction of a group of pre-school children with language impairment with four different conversational partners. These were a peer with languag eimpairment, a peer with typical language development, a pre-school teacher and a parent. This study also intended to analyze the conversations in terms of similarities and differences between the participation frameworks. In all, 12 conversations were analyzedby using conversation analysis. A number of phenomena of interest were identified. The frequency of occurence of some of these phenomena was calculated to complement the qualitative analysis. The results show a number of phenomena occurring where mutualunderstanding is present and when it is limited. These phenomena are sequencing in theform of initiative-response and question-answer, back-channelling, development of conversational topic, breakdown, non-sequencing, topic drift, repair, clarification requestand confirmation. The results also demonstrate differences in the conversations betweenthe participation frameworks with reference to the frequency and the distinction of thephenomena. The greatest differences are found between child-child and adult-childconversations. The pre-school teacher and the parents ask more questions and use more clarification requests and confirmations than the children with language impairment. The development of conversational topics is more distinct in child-adult conversations. The development of conversational topics also occurs to some extent in conversations between two children with language impaiment. In conversations between a child withlanguage impairment and a child with typical language development this phenomenon isgenerally indistinct. Utterances lacking topical coherence in relation to each other areonly distinctly occuring in conversations between two children with language impairment. The pre-school teacher and the parents all perform more distinct other repairsthan the children with language impairment.</p> / <p>En språkstörning påverkar den kommunikativa förmågan. Barn med språkstörning harolika grad av svårighet i språklig interaktion med andra människor och samtalspartnern spelar en betydande roll. Samtalsanalys är ett sätt att analysera den faktiskaspråkanvändningen. Syftet med föreliggande studie var att studera interaktion hos engrupp förskolebarn med språkstörning i fyra olika deltagarstrukturer. De olika deltagarstrukturerna var samtal med ett annat barn med språkstörning, ett barn medtypisk språkutveckling, en person ur förskolepersonalen samt en förälder. Vidare syftade studien till att analysera likheter och skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna. Totalt analyserades 12 samtal med samtalsanalys, conversationanalysis (CA). Under analysen valdes ett antal fenomen ut och kompletterandeberäkningar gjordes på några av de utvalda fenomenen i samtalen. Resultatet visar att detfinns ett antal fenomen som belyser samförståelse och begränsad samförståelse i samtalen. Dessa fenomen utgörs av sekvensering i form av initiativ-respons och frågasvar, återkoppling, utvecklande av samtalsämne, sammanbrott, icke-relevant svar, yttrande som inte ämnesmässigt koherent i förhållande till föregående yttrande, ämnesglidning, reparation, begäran om förtydligande samt bekräftande av föregående yttrande. I resultatet framkommer skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna med avseende på hur ofta dessa fenomen förekommer och hur tydliga de är. De största skillnaderna återfinns mellan barn-barn- och barnvuxensamtalen. Personalen och föräldrarna ställer fler frågor samt begär förtydligande och bekräftar föregående yttrande i större utsträckning än barnen med språkstörning. Utvecklande av samtalsämne är tydligast i barn-vuxensamtalen. Utvecklande av samtalsämne förekommer också i viss utsträckning i deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. I deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med typisk språkutveckling är detta fenomen generellt otydligt. Yttranden som saknar ämnesmässig koherens i förhållande till varandra är endast tydligt förekommande ideltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. Personalen och föräldrarna utför tydligare annan reparationer än barnen med språkstörning.</p>

<p>Changes in swallowing function are common in elderly and chronically ill individuals. Therefore it is important to be aware of these changes and their prevalence. The aim of this study was to assess the prevalence of dysphagia in nursing homes in the municipality of Linköping, and to correlate dysphagia with variables that can be a cause or a consequence of dysphagia. These variables were gender, age, MMT-result, dentition, weight loss, medical diagnose or number of medications. The intention was also to examine the additional information regarding dysphagia supplied by pulse oximetry.</p><p>Sixty nursing home residents aged 74-101 years were chosen to participate in the study. The individual's ability to participate was based on their result on Mini-mental state and subjective judgements made by staff members and the authors. The material to assess oral motor and sensory function was the Nordic Orofacial Test - Screening. During the clinical swallowing examination the Standardised Swallowing Assessment (SSA) and pulse oximetry were used. In addition, data regarding the participants' medical diagnoses, number of medications and possible weight loss was collected.</p><p>The result showed that the prevalence of dysphagia and suspected dysphagia was 40 %. Oral dysphagia was present in 20 participants and pharyngeal dysphagia in seven participants. With pulse oximetry one participant with dysphagia and two with suspected dysphagia were identified in addition to those identified by SSA. Analysis of the assessed variables showed no correlations or any significant results.</p> / <p>Förändringar av sväljförmågan är vanligt hos äldre och kroniskt sjuka individer. Det är viktigt att vara medveten om dessa förändringar och hur vanligt förekommande det är med nedsatt sväljförmåga. Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av dysfagi på äldreboenden i Linköpings kommun samt att korrelera dysfagi med parametrar som kan vara orsak till eller konsekvens av dysfagi. Dessa parametrar var kön, ålder, MMT-resultat, tandstatus, viktnedgång, sjukdomsdiagnos och antal läkemedel. Ett delsyfte i studien var att undersöka om man med hjälp av pulsoximetri kan upptäcka fler fall av dysfagi.</p><p>Sextio vårdtagare på äldreboenden, i åldern 74-101 år, valdes ut att delta i studien. Urvalet baserades på resultat på Mini-Mental Test samt personalens och testledarnas subjektiva bedömning om vårdtagarens möjlighet att delta. Materialet som användes för att bedöma oral motorik och sensorik var Nordiskt Orofacialt Test – Screening. Vid den kliniska sväljningsbedömningen användes Standardised Swallowing Assessment (SSA) och pulsoximetri. Utöver detta inhämtades uppgifter för samtliga deltagare om sjukdomsdiagnos, antal stående läkemedel samt eventuell viktnedgång.</p><p>Resultatet visade att förekomsten av dysfagi och misstänkt dysfagi var 40 %. Oral dysfagi förekom hos 20 deltagare och faryngeal dysfagi hos sju deltagare. Pulsoximetern identifierade en deltagare med dysfagi och två med misstänkt dysfagi utöver dem som identifierats med hjälp av SSA. Korrelations- och signifikansberäkningar av de undersökta parametrarna visade inga signifikanta resultat.</p>

<p>A cochlear implant (CI) is a hearing device that makes it possible for individuals who are deaf or has a severe hearing impairment to receive auditory information and develop spoken language. The pragmatic ability may be affected. In short, pragmatics may be described as the study of language use in social contexts. Pragmatic ability can be seen as the result of the individual‟s behavior as well as the underlying causes.</p><p>The aim of the present study was to describe the pragmatic ability in children with CI. An approach inspired by Conversation Analysis (CA) was used in order to highlight the various phenomena that occurred in the interaction.</p><p>Seven children with CI participated in the study, five girls and two boys. Each conversation consisted of either a child with CI interacting with a peer, or a child with CI interacting with a parent or a teacher. A total of 14 conversations were analyzed and phenomena relevant to the study were examined. To gather further information regarding the children‟s communicative behavior, Children’s Communication Checklist was filled in by parents and teachers.</p><p>The children who participated in the study constitute a heterogeneous group and there was no clear pattern when it comes to hearing-impairment and pragmatic ability. The result showed that children with CI used both specific and non-specific requests for clarification. It seems as if intelligibility on the sentence level may reflect how efficient the interaction turns out, as the children with high intelligibility were the ones who managed to solve misunderstandings the best in the conversations. Furthermore, the result demonstrated that the adult participants used a higher rate of specific requests for clarification in contrast to children with CI.</p> / <p>Ett cochleaimplantat (CI) är ett hjälpmedel som gör att personer med grav hörselnedsättning eller personer som är döva får möjlighet att höra och utveckla talat språk. Den pragmatiska förmågan kan vara påverkad. Pragmatik kan i stort betecknas som studiet av språkanvändning i interaktion och pragmatisk förmåga kan beskrivas som ett resultat av individens beteende samt bakomliggande orsaker.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att beskriva pragmatisk förmåga hos barn med CI. Ett arbetssätt inspirerat av Conversation Analysis (CA) har använts för att belysa fenomen som förekom i interaktionen.</p><p>I studien deltog sju barn med CI, varav fem flickor och två pojkar. Deltagarna videofilmades när de interagerade med en jämnårig kamrat, respektive en person ur förskolepersonalen eller en förälder. Totalt 14 samtal analyserades och för studien relevanta fenomen belystes. För att inhämta kompletterande information kring barnens samspelsförmåga fylldes Children’s Communication Checklist i av föräldrar och personal.</p><p>Barnen som deltog i studien är en heterogen grupp. Vidare ses inga entydiga mönster vad gäller hörselnedsättning och pragmatiska förmågor. I studien visades att barn med CI använder sig av både generella och specifika begäran om förtydligande. Förståelighet på meningsnivå tycks avspegla hur effektivt samspelet fortskrider då de barn som har hög förståelighet är de som har färre begäranden om förtydligande i samtal. Vidare visar resultaten att de vuxna samtalsdeltagarna använder fler andel specifika begäran om förtydligande i jämförelse med barn med CI.</p>

<p>Talperceptionstest har skapats för att få information om hur en person kan uppfatta ochdiskriminera mellan språkljud. HöraTal Test 1.1 är ett omfattande analytiskt datorbaserattalperceptionstest. Testet är anpassat för icke läskunniga barn från fyra års ålder. Det ärframtaget för barn med hörselnedsättning och/eller cochleaimplantat men kan ävenanvändas för barn med neurologisk skada, specifik språkstörning och/eller annatförstaspråk än svenska. Huvudsyftet med studien är att ta fram ett referensmaterial för hurnormalhörande barn med normal språkutveckling i åldern 4;0 till och med 5;11 årpresterar på HöraTal Test. Därutöver undersöks om det finns ett samband mellantalperceptionssvårigheter och talproduktionssvårigheter. Detta prövas genom att resultatenpå vissa delar av talperceptionstestet jämförs med resultatet på ett talproduktionstest. Istudien ingick 16 fyraåringar och 19 femåringar. Studien visade att de flesta fyraåringarinte klarar av att genomföra testet. Femåringarna hade ett högt medelresultat vilketindikerar att femåringar med normal hörsel bör få ett högt resultat, många rätt, på HöraTalTest och att testet är lämpligt för att testa talperception. Det krävs dock ett större antalförsökspersoner för att man säkert ska kunna uttala sig om förväntade resultat på HöraTalTest i populationen. Studien visade inget samband mellan perceptions- ochproduktionssvårigheter men det var för få försökspersoner som hade uttalsavvikelser iproduktionsuppgiften för att bekräfta eller förkasta ett samband mellan perceptions- ochproduktionssvårigheter i populationen.</p> / <p>Speech perception tests have been developed to receive information about a person’sability to perceive and discriminate between speech sounds. HöraTal Test 1.1 is anextensive analytical computer based speech perception test made for children ages fourand up. The children do not need to be able to read to take the test. The test wasdeveloped for children with hearing disabilities and/or cochlear implants but it can also beused for children with neurological damages, specific language impairments and/or adifferent first language than Swedish. The aim of this study is to receive reference datafrom children of the age 4;0 to 5;11 years with normal hearing and normal speechdevelopment. The study also included a speech production test. The results from theproduction test were compared with the results from the perception test in order to find apossible connection between speech perception difficulties and speech productiondifficulties. 16 four-year-olds and 19 five-year-olds participated in the study. One of theconclusions from this study was that four-year-olds are not able to take the test. The five-year-olds had high mean scores on all the subtests which indicate that a five year old childwith normal hearing should receive high scores on HöraTal Test. This also indicates thatHöraTal Test is suitable for testing speech perception. To be able to generalize to thepopulation more test subjects are needed. No connection between speech perceptiondifficulties and speech production difficulties was found. Only a few of the test subjectshad speech production difficulties in the speech production test and therefore conclusionsabout a possible connection between speech perception difficulties and speech productiondifficulties in the population can not be made.</p>

<p> </p><p> </p><p>I föreliggande studie undersöktes ordförrådet (ordförståelse och benämning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i åldrarna 7-9 år, matchade till ålder, kön och bostadsort. Deltagarna delades även in i undergrupper med avseende på hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lätt, måttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. Ordförståelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benämning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förväntat hade gruppen med hörselskada lägre resultat på båda testen, men endast benämningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (<em>p </em>= 0,002 jämfört med <em>p </em>= 0,054 för ordförståelse). För benämningstestet hade barn med hörselskada i 7-års ålder ett signifikant lägre resultat jämfört med åldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de äldre åldersgrupperna (8 och 9 år). Typ, grad, kön eller skolform (hörselklass kontra integrerad skolform) hade ingen signifikant effekt på något av testen, men samband kan inte uteslutas pga relativt få barn i varje undergrupp i denna studie. Explorativ analys av individuella åldersekvivalenta resultat för benämningstestet indikerade följande: (a) majoriteten av de hörselskadade barnen låg inom den nedre halvan av normalresultatet; (b) två barn med cochleaimplantat hade särskilt låga resultat; (c) deltagare med lätt hörselskada tenderade att ha sämre resultat än deltagare med grav hörselskada, vilket kan tyda på otillräckligt stöd vid lätt skada; och (d) en deltagare med måttlig hörselskada hade lika högt resultat som det högsta resultatet i kontrollgruppen.</p><p> </p><p> </p> / <p>This study examined the receptive and expressive vocabulary in 21 children with hearing impairment and 21 children with normal hearing between the ages of 7-9. The groups were matched in regard to age, gender and home district. The material was divided into categories of hearing impairment based on type (conductive, sensorineural and combined hearing impairment), severity (mild, moderate, severe and children with profound deafness/hearing impairment with cochlear implant) and children in hard of hearing classes versus children integrated in ordinary classes. The tests used were Peabody Picture Vocabulary Test III (word comprehension) and Word Finding Vocabulary Test (word production). As expected, the group of children with impaired hearing achieved lower results on both tests. However, only the result on the word production test was significant for children with hearing impairment (<em>p </em>= 0,002 compared with <em>p </em>= 0,054 for comprehension). 7 years old children with hearing impairment reached a significantly lower result on the word production test compared with their peers with normal hearing, whereas the difference between the groups of 8 and 9 years old children was not significant. Type, severity, gender or school placement (hard of hearing classes versus ordinary classes) had no significant effect on neither word comprehension nor word production, but a correlation can not be out ruled because of a relatively low number of children in each subgroup. Explorative analyze of the individual age equivalent results for the word production test indicated: (a) the majority of children with hearing impairment performed within the lower half of the normal results; (b) two children with cochlear implants achieved a particularly low result; (c) participants with a mild hearing impairment tend to have a lower result than the participants with a severe hearing impairment, which might indicate insufficient support; and (d) one participant with moderate hearing impairment performed a result at the same level as the highest result in the control group.</p>