Titel: Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder sociala medier   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier.   Teori: Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär.   Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m. 8/12 2010.   Resultat: Utöver att blogga politiskt är det vanligt att använda ytterligare sociala medier, och då ofta Facebook i kombination med bloggen. Sociala medier används oavsett om det är valtider eller inte, men inte alla har fortsatt att blogga politiskt sedan valrörelsens slut. Respondenterna vill skriva om det de är intresserade av, men samtidigt är det svårt att lyfta fram egna frågor då man får bättre återkoppling genom att utgå från medieaktuella händelser. Det finns också en medvetenhet kring att de frågor eller händelser de skriver om, och sättet de skriver på, inverkar på hur stor återkoppling de får. Varav sättet att skriva påverkas också av de risker respondenterna ser med att använda sociala medier som offentliga personer. Endast en respondent använder budskapsstrategier för att nå ut till olika målgrupper, men jag har funnit att det inte behöver betyda att man inte arbetar strategiskt för att nå ut till olika målgrupper i de sociala medierna, då flera respondenter har nått ut till journalister genom sociala medier. Det anses vara viktigt att undersöka väljares åsikter genom sociala medier, men inte alla har kommit till ett steg där de samlar in feedback från de sociala medierna. Det finns inga tydliga målsättningar kring vad respondenterna vill uppnå med sin sociala medienärvaro. Men likväl har jag funnit att flera respondenter utvärderar sin närvaro. Sociala medier anses ha en viktig betydelse ur ett lokal politiskt perspektiv, och framhålls som ett viktigt komplement till de traditionella kanalerna. Men förutom möjligheter uppges det också finnas tveksamheter med att använda sociala medier. Och flera respondenter är av uppfattningen att de sociala medierna inte bör överskattas, utan att det personliga mötet är det viktigaste.

Klimatkrisen och tillhörande miljö och policy-frågor har länge dominerat i den offentliga debatten. Det beskrivs ofta som en av vår tids stora ödesfrågor, där en omfattande omställning av hur vi lever idag krävs för att nå en hållbar utveckling. Stora förändringar behövs på global, nationell och lokal nivå. En viktig fråga är hur ska den drivas fram och av vilka?   Denna uppsats undersöker ett fall på den lokala nivån utifrån teoretiska perspektiv, etablerade inom tidigare forskning, om policyentreprenörer (P.E) och framgångsrik policy. Med fokus på Gävle Kommun, vilka under en period uppmärksammats för ett framgångsrikt miljöarbete, undersöks det händelseförlopp och de aktörer och strategier som bidragit till framgången. Metodologiskt utgör uppsatsen en fallstudie där process-spårning och triangulering av intervjuer, policy-dokument och media-artiklar står i centrum.  Tre distinkta (dock nära sammanhörande) forskningsfrågor har utgjort studiens kärna: 1) Hur kan Gävles miljöarbete beskrivas som ett fall av framgångsrik policy och hur har det växt fram? 2) Vilka aktörer har haft en nyckelroll i framväxten av Gävles framgångsrika miljöarbete och kan de anses vara policy entreprenörer? 3) Vilka P.E strategier använder aktörerna för att utveckla och förändra Gävles miljöarbete?  I korthet kom studien fram till följande; Gävle Kommuns framgångsrika miljöarbete har successivt växt fram under en längre period med ett antal brytpunkter av särskilt intresse. Lokalpolitikens ambitioner och visioner, en strategisk omorganisation och ökning av personella och ekonomiska resurser till ändamålet och involvering av flera dimensioner inom Gävle Kommun har bidragit till framgången. Gällande policyentreprenörers närvaro lyckas studien inte fullt ut kartlägga detta, dock att det finns troliga aktörer och att strategier förknippade med P.E:s är starkt närvarande, där studien visar på hur dessa bedrivs inom kontexten.

Att kunna skriva är en av våra viktigaste förmågor för att kunna leva och verka samhället. Dessutom har forskning visat att skrivförmågan är viktig då den bidrar till ett ökat lärande i alla skolans ämnen. I skolan finns det två olika typer av skrivundervisning, den traditionella skrivundervisningen och den processorienterade skrivundervisningen. Den traditionella skrivundervisningen är en undervisning som präglas av att ha fokus på själva slutprodukten medan den processorienterade skrivundervisningen har fokus på själva skrivprocessen. För att eleverna ska kunna arbeta med den processorienterade skrivundervisningen behöver eleverna få formativ återkoppling samt tid för bearbetning. Syftet med studien är att undersöka elevers utveckling av texter för att få syn på vad eleverna faktiskt utvecklar i sina texter när de bearbetar dem samt att undersöka i vilken mån den formativa bedömningen påverkar. Syftet har sedan preciserats i följande frågeställningar; Vilka aspekter i elevers texter utvecklas när eleverna får bearbeta sina texter med hjälp av formativ bedömning? Hur påverkar den formativa bedömningen elevernas revideringar? Metoden som vi använt oss av är textanalys där vi har analyserat elevers texter med hjälp av texttriangeln som analysredskap. Resultatet i denna studie kommer fram till att eleverna kan utveckla flera olika aspekter i sina texter när de får arbeta med bearbetning och får formativ bedömning som är specifik och är en blandning mellan styrkor och brister. De kan i sina sista utkast stava bättre, visar en större säkerhet kring användandet av skiljetecken, har en bättre meningsuppbyggnad, innehållet har utvecklats, strukturen är bättre och deras text är bättre anpassad efter syfte och mottagare.

Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk. Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning. Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns. Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.

Jämställdhetsintegrering som policystrategi antogs i Beijing 1995 i samband med FN’s fjärde världskonferens om kvinnor. Över 20 år senare är forskare ännu inte eniga om hur man på bästa sätt implementerar jämställdhetsintegreringen, och forskning som berör den lokala nivån är begränsad. Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera förutsättningar för implementering av två kommunala förvaltningars arbete med jämställdhetsintegrering, och vad som kan utläsas som särskilt viktigt för en hållbar implementering av jämställdhetsintegrering på lokal nivå. Det analytiska ramverk som tillämpas i uppsatsen utgörs av fyra variabler som Alison E. Woodward sammanställt för att analysera förutsättningar för implementeringen av jämställdhetsintegrering. Dessa fyra variabler är konsensus, genuskunskap, motstånd och implementeringsansvar och utförande. Semistrukturerade intervjuer med berörda aktörer från studieobjekten Barn och Ungdomsförvaltningen och Räddningstjänsten i Halmstads kommun resulterar i slutsatsen att Räddningstjänsten har bra förutsättningar för implementeringen av jämställdhetsintegrering, eftersom förvaltningen uppfyller kriterierna för Woodwards fyra variabler. Barn och Ungdomsförvaltningens förutsättningar visar sig vara nämnvärt sämre, främst som följd av att förvaltningen inte uppnår kriteriet för variabeln konsensus, som brister i förvaltningsledningen. Konsensus är också den variabel som utifrån respondenternas svar visar sig vara den som är mest avgörande för implementeringen av jämställdhetsintegring.

Det här arbetet syftar till att undersöka huruvida bedömningen som sker på en specifik skola är likvärdig mellan olika lärare. Genom observationer undersöker vi vad tre olika lärare fokuserar på vid bedömningen av samma debattartiklar. Vidare får lärarna göra skriftliga bedömningar, så som de skulle skrivit respons direkt till eleverna, samt sätta betyg. Vi har sedan tolkat och analyserat materialet med hjälp av Torlaug Løkensgard Hoels texttriangel samt bedömningsmatriser, kunskapskrav och den uppgiftsbeskrivning som eleverna följt vid sitt arbete med debattartiklarna. Resultatet visar att lärarna i många fall fokuserar på samma saker men att deras tolkningar av hur väl debattartiklarna uppfyller kunskapskraven ibland skiljer sig åt. Resultatet visar också att lärarna generellt är mer överens vid det högsta betyget, A, än vid de lägre betygen, E och F. Vidare visar resultatet att även om lärarna uttrycker sig svävande i den muntliga bedömningen inför en kollega, så uttrycker de sig allihop mer konstruktivt och framåtsyftande i den respons som är menad att gå ut till eleverna. Responsen till eleverna rör sig främst på global nivå, det vill säga att den rör aspekter som mottagar- och texttypsanpassning snarare än rättskrivning och skiljetecken som är på lokal nivå. Den respons som ändå rör sig på lokal nivå handlar främst om användandet av de och dem. Ytterligare en aspekt av vårt resultat är det faktum att flera av de kommentarer som rör sig på global nivå tenderar att bli väldigt vaga. I vår undersökning handlar det om kommentarer som återkommer frekvent och som på så sätt tappar sin mening. Vi har tagit “viktigt ämnesval” och “språket är okej” som exempel.

Folkhälsoarbete är det arbete som görs i syfte att främja hälsa samt förebygga sjukdom och skada. Folkhälsoarbete sker på både internationell, nationell och lokal nivå. Sveriges kommuner är folkhälsoarbetets nyckelaktörer på lokal nivå och har möjlighet att påverka befolkningens hälsa genom de olika sektorerna. I samband med folkhälsoarbete på lokal nivå är policyer och handlingsplaner lämpliga att implementera, då policys har visat sig ha god inverkan på folkhälsan och människors beteenden. Trots detta har Skinnskatteberg kommun i dagsläget ingen folkhälsoplan, däremot finns ett intresse av att ta fram en ny folkhälsoplan hos Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Mot denna bakgrund syftar föreliggande studie till att undersöka kommunanställdas uppfattningar om vilket innehåll den tänkta folkhälsoplanen bör ha, och där resultatet kan ligga till grund för framtagandet av en ny folkhälsoplan. Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer där ett målstyrt- samt ett bekvämlighetsurval har använts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en manifest innehållsanalys och resulterade i två kategorier. Studiens slutsatser visar på att en folkhälsoplan bör prioritera de olika fokusområdena fysisk aktivitet, meningsfullhet, ungdomar och Agenda 2030 samt ge förutsättningar för implementering.

The main purpose of this study is to investigate to what extent municipalities in Sweden use democratic innovations to include citizens in the decision making process. Along there are three research questions: • What different forms of democracy innovations are Swedish municipalities applying in order to increase the civic participation between elections and what forms are dominant? • What potential influence in decision-making are citizens getting through these democratic innovations based on the results? • Based on the results – in what ways is the democracy innovations used in municipalities challenging representative democracy?   The method used to fulfill the purpose and answer the research questions is a web survey including 287 of 290 (in total) municipal websites. The theoretic framework includes a model which is called “Smith’s ladder of participation” and is influenced by the research of Graham Smith and Sherry Arnstein. The ladder illustrates four categories of democratic innovations together with the potential influence by citizens in the decision making process. This model later serves as guideline in conducting the web survey and is used to present and in analyzing the result along with democratic theories.   The results in this study show that the innovations used by municipalities to include citizens in the decision making process is concentrated to the lowest level in the participation ladder and the consultative innovations is by far the most common forms of participation in which citizens can influence the decision-making between elections. This means that citizens mainly acts as respondents in the decision making process in general and according to the results in this study it seems to be rather few municipalities who offer their residents opportunities in terms of decision making. The lack of innovations found in the highest level in the participation ladder suggests that representative democratic isn´t challenged in a way where elected representatives delegates power in decision making to citizens.

Between the local and the global: climate, local governments, networks The notion of an ongoing global warming is shared by a large number of researchers and decision-makers around the world. Through the act of signing the UN Framework Convention on Climate Change a majority of the world's naitons have accepted the idea of human induced climate change, and to develop national climate change mitigation programmes. The Kyoto protocol later quantified the commitments made by the nations. The issue of climate change has become a political issue of its own. In the European Union as well as in Sweden and other nations, climate mitigation goals, programmes and strategies are developed. This is also the situation on the local level, for example in Swedish municipalities, which is the context of this study. Local goverment is an important actor in climate mitigation, both as a political organization in its own right and as an arena involving actors from different sectors in society. Climate change mitigation measures conducted by local governments re partly shaped by national grant programmes. The study shows, however, that the local context - the palce - with its natural prerequisites, economic structures and composition of actors, is just as decisive for how the local climate policies are developed and implemented. It also shows that although responsibility for the environment is an important driving force in local climate mitigation there are at least two other dirving forces; local and regional development and the symbolic valute of being in the forefront of climate change mitigation. Another arena where actors in climate change mitigation meet is the network. Together wiht actors from different sectors and levels many municipalities participate in various networks, with local to global extension. The fact that the netsorks like climate change in inself transcends political and administrative borders, is alsö addressed theoretically in the study, focusing upon the concepts of re-scaling, multilevel governance and network governance, which constitute the theoretichal fram of the thesis.

The overall purpose of this thesis is to gain further knowledge of how the Swedish local government level is affected by requirements to use public procurement through competitive tendering and, more specifically, understand the actions taken by included actors when public procurement is required in implementation of public transport goals. Through case study method, an in specific process tracing, various implementation processes have been examined. One studied process complied with the procurement regulations, while the others included elements that circumvented them. In each process, the actions taken by involved actors have been the focus. The findings are presented in four papers. An overall conclusion is that, when public procurement is required in implementation at the local government level, several actors need to interact. These actors may use procurement to expand, maintain, or restrain their discretion towards others actors. In addition, various control mechanisms, such as e.g. monitoring, are used to restrain an actor’s discretion when the actor is circumventing procurement legislation. / Det övergripande syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om hur den lokala nivån i Sverige är påverkad av kravet på att använda offentlig upphandling, och mer specifikt att förstå de handlingar som olika aktörer vidtar vid implementering av kollektivtrafik mål, då konkurrensutsatt upphandling är ett krav. Genom fallstudie metod har olika implementeringsprocesser undersökts. I en process har upphandlingsreglerna följts, medan i de andra har upphandlingslagen kringgåtts. Resultaten har analyserats utifrån principal-agent teori och presenteras i form av fyra artiklar. I studien konstateras det att flera aktörer är beroende av varandra i implementeringen. Aktörerna kan använda upphandling för att både behålla och expandera sitt handlingsutrymme gentemot andra aktörer, men upphandling kan även vara begränsande. I studien diskuteras även olika kontrollmekanismer som användas då aktörer kringgår upphandlingslagstiftningen.