<p>Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort. Resultaten från intervjuerna har kopplats till relevant litteratur. Undersökningarna och litteraturen visar att det finns många skillnader som kan kopplas till skolornas geografiska placeringar. Det finns både för- och nackdelar med placeringarna. Aktiviteter som inte går att genomföra i tätortsmiljö hör till vardagen i glesbygdsskolan. Jag har kommit fram till att de skolor jag besökt utnyttjar de förutsättningar de har och försöker göra det bästa de kan för att barnen ska få en bra och lärorik skolgång. Det har också visat sig att glesbygdslärarna är betydligt mer positiva till sin lärarroll än vad tätortslärarna är.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Bakgrunden till uppsatsen är Gavlefastigheters frågor om problematiken med paviljonger. Syftet med denna uppsats är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger, som de nu hyr. Vi undersöker vad som är lönsamt, att hyra eller köpa, för att sedan utveckla konkreta mål för framtida beslut. Vi uppmärksammar även de problem som kan uppkomma angående dessa frågor.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har arbetat efter en kvalitativ metod då den överensstämmer bäst med vår undersökning och då vi även inspirerats av hermeneutiken som har varit vårt arbetssynsätt. Vi har samlat in fakta genom primärdata i form av samtalsintervjuer och sekundärdata genom litteratursökningar. Empirin och teorierna har analyserats och sedan lett fram till slutsatserna.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Vi har anpassat en beräkningsmall och kommit fram till att Gavlefastigheter ska köpa tre av de fyra objekt som ingått i beräkningarna. Vår slutsats är att man framförallt måste fördjupa sig i varje enskilt objekt och bedöma från fall till fall vad som är lämpligt, i hänseendet köpa eller hyra, då många faktorer spelar in. Arbetet har också lett fram till en vägledning för framtida investeringsbeslut.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vi tycker det skulle vara intressant att vidare jämföra nybyggnation i jämförelse med hyra eller köpa paviljonger. Det skulle även vara intressant att se om det finns någon andrahandsmarknad för begagnade paviljonger. Våra begränsningar har gjort att det inte finns med någon känslighets- och likviditetsanalys i arbetet vilket vi därför lämnar till fortsatt forskning.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Syftet med uppsatsen är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger. Vi har gett dem en vägledning och slutsatser från våra beräkningar som vi hoppas att de kommer att ha nytta av i framtiden. Vi tror även att andra kommuner kan ha nytta av vår undersökning.</p>

Syfte: Bakgrunden till uppsatsen är Gavlefastigheters frågor om problematiken med paviljonger. Syftet med denna uppsats är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger, som de nu hyr. Vi undersöker vad som är lönsamt, att hyra eller köpa, för att sedan utveckla konkreta mål för framtida beslut. Vi uppmärksammar även de problem som kan uppkomma angående dessa frågor.   Metod: Vi har arbetat efter en kvalitativ metod då den överensstämmer bäst med vår undersökning och då vi även inspirerats av hermeneutiken som har varit vårt arbetssynsätt. Vi har samlat in fakta genom primärdata i form av samtalsintervjuer och sekundärdata genom litteratursökningar. Empirin och teorierna har analyserats och sedan lett fram till slutsatserna.   Resultat &amp; slutsats: Vi har anpassat en beräkningsmall och kommit fram till att Gavlefastigheter ska köpa tre av de fyra objekt som ingått i beräkningarna. Vår slutsats är att man framförallt måste fördjupa sig i varje enskilt objekt och bedöma från fall till fall vad som är lämpligt, i hänseendet köpa eller hyra, då många faktorer spelar in. Arbetet har också lett fram till en vägledning för framtida investeringsbeslut.   Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker det skulle vara intressant att vidare jämföra nybyggnation i jämförelse med hyra eller köpa paviljonger. Det skulle även vara intressant att se om det finns någon andrahandsmarknad för begagnade paviljonger. Våra begränsningar har gjort att det inte finns med någon känslighets- och likviditetsanalys i arbetet vilket vi därför lämnar till fortsatt forskning.   Uppsatsens bidrag: Syftet med uppsatsen är att hjälpa Gavlefastigheter med beslut angående deras paviljonger. Vi har gett dem en vägledning och slutsatser från våra beräkningar som vi hoppas att de kommer att ha nytta av i framtiden. Vi tror även att andra kommuner kan ha nytta av vår undersökning.

Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort. Resultaten från intervjuerna har kopplats till relevant litteratur. Undersökningarna och litteraturen visar att det finns många skillnader som kan kopplas till skolornas geografiska placeringar. Det finns både för- och nackdelar med placeringarna. Aktiviteter som inte går att genomföra i tätortsmiljö hör till vardagen i glesbygdsskolan. Jag har kommit fram till att de skolor jag besökt utnyttjar de förutsättningar de har och försöker göra det bästa de kan för att barnen ska få en bra och lärorik skolgång. Det har också visat sig att glesbygdslärarna är betydligt mer positiva till sin lärarroll än vad tätortslärarna är.

Syftet med arbetet är att kartlägga hur en organisation arbetar med tillgänglighet för anställda med ett funktionshinder, samt vilka eventuella hinder organisationen stöter på i förbättringen av tillgängligheten inom organisationen. Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjorde sju enskilda intervjuer med olika personer inom organisationen. Vi intervjuade personer inom organisationen som var chefer och arbetar med arbetsmiljö och tillgänglighet samt även medarbetare. Vi fick även möjlighet till att intervjua ett par personer med funktionshinder. Resultatet visade att tillgängligheten är mycket god inom organisationen. Däremot finns det områden i byggnaden som behövs förbättras och som inte är tillgänglig för alla funktionshindrade. Cheferna inom organisationen jobbar med att uppdatera sig själva angående tillgänglighet genom informationsmöten, tidsskrifter, mail och så vidare men framförallt genom eget ansvar. Däremot noterade vi att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ibland inte är tillräcklig för att arbetet med att förbättra tillgängligheten på arbetsplatsen ska kunna utvecklas. Resultatet visar också att delaktigheten ibland har sina brister då medarbetarna inte lämnar information om förbättringar som organisationen skulle kunna göra. / The purpose of this work is to identify how the organization works to improve accessibility for its employees who have a disability, as well as any obstacles the organization may encounter in the improvement of accessibility within their organization. This work is a qualitative study where seven different individuals within the organization were interviewed. Some of those interviewed are in managerial positions who manage work accessibility issues, and some of the employees had disabilities. The results showed that accessibility is very good within the organization. However, there are areas within the building where improvments are needed, for example, not all areas are accessible for those with a disability. The heads of the organization are working to update themselves regarding accessibility through information meetings, magazines and email, but above all by their own responsibility. However, we noted that communication between managers and employees are sometimes not sufficient enough to improve accessibility in the workplace. Employee participation could also improve, for example, faster results could be achieved if employees ‘spoke out’ more reguarlarly in regards to accessibility issues.

Universiẗat, Diss., 2000--Dortmund.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattningar om barns 15-timmars närvaro i förskolan och vilka positiva och negativa faktorer som fanns med barns olika närvaro i förskolan. Jag valde att studera detta då det här är ett diskuterat fenomen inom förskolan. Diskussionerna handlar om hur vida 15-timmarsverksamhet är något som behövs medan andra anser att barnen bör ha mer tid i förskolan. Tidigare forskning visar på både positiva och negativa faktorer som uppkommer i och med att barnen spenderar tid i verksamheten. Tidigare forskning beskriver hur förskolan är en plats för barnen att skapa relationer med varandra och utvecklas, både social och emotionellt. Det visar även på hur barn kan ha svårare att ta sig in i leken beroende på vilka tider som de spenderar i förskolan. Jag har valt att genomföra min studie genom semistrukturerade intervjuer med förskolepedagoger, då det är de som ser barnen i verksamheten och kan ha en förståelse hur 15-timmarsverksamet påverkar barnen men framförallt verksamheten. Jag valde därför att utgå från tre stycken frågeställningar; vilka utmaningar som fanns med 15-timmarsverksamhet samt vilka positiva och negativa faktorer som pedagogerna kunde uppleva. Studiens resultat visade att mycket handlar om individer snarare än barnens närvaro när det gäller hur barn känner trygghet och tar till sig lärande. Det visade även på att 15-timmarsverksamhet kan vara en anledning till att barngrupperna är stora och därför upplever pedagogerna att det kan vara svårt att hinna bekräfta alla barn. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Studiens syfte var att undersöka och beskriva vilka förutsättningar fritidspedagogerna på 10 skolor upplevde sig ha i deras arbete med uppdraget i fritidshemmet. I tidigare forskning har vi funnit faktorer som ger de verksamma inom fritidshemmet förutsättningar att uppfylla uppdraget och dessa är; barngruppens storlek, fritidshemmets lokaler, personaltäthet och personalens kompetens, tid för planering och förberedelse. Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av en större öppen fråga till 23 utbildade fritidspedagoger på 10 skolor i en medelstor kommun i Sverige. Resultatet visar fyra teman som återkommer i fritidspedagogernas upplevelser av förutsättningar för att genomföra fritidshemmets uppdrag och dessa är; Barngruppen som en förutsättning för arbetet meduppdraget, Fritidshemmets lokaler som en förutsättning för arbetet med uppdraget, Fritidshemmets personal som en förutsättning för arbetet med uppdraget och Tid som en förutsättning för arbetet med uppdraget. I rapportens avslutande del diskuteras vilka upplevda förutsättningar fritidspedagogerna har för arbetet med uppdraget i fritidshemmet tillsammans med tidigare forskning. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Abstract Denna studie har som syfte att undersöka om elevassistentens roll skiljer sig åt mellan olika skolor och om det i så fall kan förklaras med hjälp av ramfaktorteorin. Kvalitativ metod har använts i denna studie och tre elevassistenter/elevcoacher, har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer som utgått från en intervjuguide och transkriberats efter intervjun. Informanterna arbetar i samma kommun men på olika skolor. Det transkriberade erhållna materialet har efter transkribering analyserats genom tematisk analys. De teman som denna studie behandlar är organisatorisk ram, författningsenlig ram samt fysisk ram. Dessa ramar är också ramfaktorteorins indelningar på ramfaktorer som begränsar alternativt ger förutsättning för aspekter gällande undervisning.  Resultatet påvisar att elevassistentens roll skiljer sig åt gällande faktiska arbetsuppgifter mellan de olika skolorna som informanterna arbetar på. Alla skillnader kan inte förklaras av ramfaktorteorin eftersom det finns vissa aspekter som går att påverka som till exempel motivation, ambition eller tillfredställelsen hos informanten. Med hjälp av begränsade ramar i denna studie försöker även forskaren förstå hur samarbetet ser ut mellan lärare och informanter.

Projektet ligger i Stadshagen på nordvästra Kungsholmen, där den omkringliggande bebyggelsen består till stor del av större kontorsbyggnader och är mycket varierad i storlek. Fokus låg tidigt på att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nämligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gång har avvägningen mellan hur mycket de enskilda lägenheternas kvaliteter ska få styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska få begränsa lägenheterna varit viktig. Byggnaden innehåller åtta bostadsplan med fyra lägenheter på varje plan. Lägenheterna är utformade samma sätt på alla planen. Den största ligger i det nordvästra hörnet och är 71 kvadratmeter stor med tre sovrum. I det sydöstra hörnet är lägenheterna 66 kvadratmeter stora med två sovrum. I de två andra hörnen är lägenheter med ett sovrum om 55 respektive 56 kvadratmeter. På gatuplan finns ett parkeringshus och på takplan finns gemensam lokal, terrass och tvättstuga för de boende. En mindre lokal ligger mot gatan bredvid tunnelbaneuppgången. Planet ovanför har en ingång från parken för boende och de som jobbar i lokalerna som finns på samma våning samt våningen över. Parken är offentlig mark. / The project is located in Stadshagen in north-western Stockholm. In the beginning of the process the focus was to find a fitting volume for the site given for the project, which is the uneven park above the subway station of Stadshagen. It has also been important to find a harmony between the shape of the volume and the qualities of the apartments, as well as the facades, so that one doesn’t constrain the other. The building contains eight floors of four apartments. Each floor has the same planning. The biggest apartment of three bedrooms is in the northwestern corner and is 71 square meters. In the southeastern corners the apartments are 66 square meters and consist of two bedrooms, kitchen and living room. The other two apartments on each floor consist of one bedroom, kitchen and living room and are 55 and 56 square meters. Within the building is a car park at the ground floor, and on the top floor there are common facilities for people living in the building, such as laundry room and a terrace.  Next to the subway station is a small shop, and the first and second floors are possible to contain offices or other activities. The park is public.