The dissetation deals with the inverse problem of identification of local volatilities from given option price data. The used separation between purely time- and purely price-dependent volatilities enables a detailed mathematical analysis of the corresponding inverse problems. Those are formulated in proper Banach spaces (Hilbert spaces) as operator equations. The unique solvability of these equations are examined. Because the solutions doesn't depend continuously form the given data, possibilities of regularization are discussed. In particular the nonlinear Tikhonov regularization and its applicability to the corresponding problems plays the leading part in these investigations. Detailed numerical studies illustrate these considerations and top this disseration off. / Die Dissertation beschäftigt sich mit dem inversen Problem der Identifikation lokaler Volatilitäten aus gegebenen Optionspreisen. Die dabei benutzte Trennung zwischen rein zeit- und rein preisabhängigen Volatilitäten erlaubt eine tiefgehende mathematische Analyse der entsprechend formulierten inversen Probleme. Diese werden in geeigneten Banachräumen (Hilberträumen) als Operatorgleichung angegeben und auf die eindeutige Lösbarkeit hin untersucht. Da sich die Lösungen als instabil gegenüber Störungen in den Daten erweisen, werden Möglichkeiten der Regularisierung diskutiert. Insbesondere steht dabei die Untersuchung der Anwendbarkeit der Theorie der nichtlinearen Tikhonov-Regularisierung auf die entsprechenden Probleme im Vordergrund. Ausführliche numerische Studien illustrieren die diese Überlegungen und runden die Arbeit ab.

With some help of a few interviews, with children, and some staff members, in two different schools, I hope to answer the question: if the picture of the operation, that the children and the staff are having, has some similarities, and I will try to compare these pictures with what some legal documents such as Lgr 11 and Kvalitet I Fritidshem is saying about daycare opera-tions? To be able to run a successful daycare center, is never an easy thing. The key to success is to make parties, like the staff, children and their parents to feel happiness, when it comes to things around and about the daycare center. The result shows that both the children and the staff are expressing a frustration around the daycare operation, because they feel that there being wrongly answered, by a higher authority. The children are frustrated of how the staff is answering them about different things and the staff is frustrated about how the headmasters are answering them. The staff has some improvements to do, when it comes to their commu-nication between them, about their answering of the children. It is obvious that the pictures that the staff is having of the operation, doesn’t always match the pictures that the children have of the same reality.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i tre fritidshem upplever det inflytande de haft över utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö samt hur de upplever att inomhusmiljön samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget.     Studien är en kvalitativ studie där observationer av tre fritidshems inomhusmiljö samt semistrukturerade intervjuer, varav en parintervju, med fyra lärare i fritidshem har genomförts.   I resultatet framkommer att lärarna upplever ett begränsat inflytande vid utformningen av fritidshemmens lokaler, men att de har haft större möjlighet att omforma interiören. Lärarna upplever att yttre faktorer, som ekonomi, utomståendes åsikter, platsbrist och antal elever, samt bristande pedagogisk kompetens hos ansvariga över utformningen har bidragit till att inomhusmiljön inte samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget. De upplever också en bristande kompetens hos sig själva när det kommer till lokalutformning och byggnationer. Det framkommer att lärarna upplever att det viktigaste för att inomhusmiljön ska vara ändamålsenlig och för fritidsverksamheten är att inomhusmiljön är omformningsbar, så den kan anpassas efter eleverna och deras behov. De upplever också att det är av stor vikt att fritidshemmen har tillgång till egna lokaler som inte delas med den obligatoriska skolan.

Detta arbete ger ett förslag på en tillbyggnad av hus M på Linnéuniversitetet i Växjö. Kvalitativa intervjuer med kvantitativa inslag har utförts för att ta reda på lokalbehovet. Vid gestaltning av ett förslag finns det lagar, föreskrifter och rekommendationer som ska tas hänsyn till för att kunna skapa en ändamålsenlig och funktionell byggnad. Det finns även en mängd olika arkitektoniska kvalitéter att tänka på som t.ex. flexibilitet och rörelse. Förslaget till en tillbyggnad är en sammanvägning av de tillfrågades åsikter, teorin och utformarnas egna kunskaper. Förslaget presenteras med förklaringar, ritningar och visualiseringsbilder som beskriver gestaltningen och utformningen av den föreslagna tillbyggnaden.

Public libraries have begun to realize that they must try to develop the youth department, youth participation, and event planning in order to create an attractive meeting place youths can see as a resource in their lives. Librarians have also begun to realize that the youth department needs more space than it had before and preferably to not integrate youths with children, because youths would like to be seen as individuals and developing adults. Libraries also realize that they need to ask the youth what they want and need out of their library experience to make youth libraries a competing force and an advocate for youth development.The purpose of this paper was to investigate how youth librarians work with young individuals to make them involved in the library. The study is based on the theory of Positive Youth Development (PYD), which is centered on the need for young people to build relationships, feel involved, and feel needed to develop into well-rounded, healthy, and active individuals of society. The theory is based on previous research in various areas of youth development, compiled in order to build a clear and unified theory. For the gathering of empirical material, a qualitative method was used in which interviews were conducted with eight librarians in five libraries across Sweden.The results showed that youth librarians want to work with youths to improve their libraries and to be a resource for young library users. Most youth librarians are passionate about their jobs and wish to include youths in the planning and performing of library activities, as well as listen to their requests in issues about the library facilities, and they want to build a genuine connection with the youths both inside and outside of the libraries, as well as on social media platforms. However, youth librarians face difficulties in making these requests into reality; having to work against issues as the opinions of youths as problems shared by the adult public and other librarians, as well as working with a group as diverse as youths.

Behovet av fler förskoleplatser och fler bostäder för äldre ökar i takt med pågående urbanisering, kommunala besparingar som leder till nedskärning av olika verksamheter och att vi tenderar nå en högre livsålder. Förskolor och vård- och omsorgsboenden har ett antal gemensamma nämnare för sina målgrupper. Barn och äldre har ett beroende av omsorg och stöd av personal, de ska ha tillgång till en miljö som är lugn och trygg men som också kan erbjuda aktiviteter och social stimulans. Hos båda verksamheterna finns det även behov av exempelvis tillagningskök, personalrum, varumottag och avfallshantering. Förutom detta har båda verksamheterna behov av tomtmark. Detta kan vara en avgörande faktor om var och hur dessa verksamheter kan etableras under pågående befolkningsökning med förtätning i våra städer och vid kommunala nedskärningar till följd av ekonomiska besparingar. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur dessa två verksamheter kan samlokaliseras och hur en sådan byggnad kan utformas för att tillgodose verksamheternas enskilda och gemensamma behov och samtidigt möjliggöra för aktiv och passiv interaktion mellan barnen, de äldre och personalen. Arbetet påbörjades med en litteraturstudie för att samla information och kunskap inom ämnena social hållbarhet och sambandet med den fysiska miljön i förskolor och vård- och omsorgsboenden. Utifrån litteraturstudien togs en intervjuguide fram som användes under platsbesöken på två förskolor, två vård- och omsorgsboenden samt två samverkanshus. Från platsbesöken har även författarnas egna reflektioner sammanställts. Platsbesöken och litteraturstudien har därefter sammanställts till en syntes med åtta punkter som bedöms vara viktiga att beakta vid planering av en kombinerad verksamhet. Syntesen har därefter använts som underlag till konceptutvecklingen där målgruppernas olika behov konkretiserades genom skisser som ledde till en konceptbyggnad. Denna konceptbyggnad är utformad för att kunna anpassas beroende på vilken tomt den ska appliceras på, hur många boende- respektive förskoleplatser som behövs samt hur den kringliggande miljön ser ut.  Slutsatserna från arbetet visade att en kombination av dessa verksamheter bedöms vara passande och att båda verksamheter kan få ett positivt utbyte av att träffa varandra och samarbeta. Inga ekonomiska kalkyler togs fram under arbetet, men de ekonomiska fördelar som framkom under arbetet har varit bland annat samordning av varutransporter, personal, avfallshantering, energi och mer effektiv markanvändning eftersom tomtmarken kan samnyttjas.

Att arbeta inom fritidshemmet idag upplever vi vara ett mångfacetterat och komplext arbete. Det innebär stora utmaningar där lärare i fritidshem behöver förhålla sig till en mängd olika faktorer i allmänhet såsom organisation, ledning, outbildad personal, personaltäthet, samverkan och materialtillgång, vilka alla på något sätt inverkar på fritidshemsundervisningen. Karaktäristiskt för fritidshemmen är stora variationer i både gruppstorlek, personaltäthet och personalens utbildningsnivå, därmed försvåras oftast arbetet med att erbjuda barnen stimulerande fritidsaktiviteter. Syftet med studien är att, utifrån lärares i fritidshem perspektiv, undersöka hur tillgängligheten inverkar på fritidshemsundervisningen. Vår teoretiska ansats för att analysera det empiriska materialet har varit ramfaktorteorin. Studien är baserad på kvalitativa data från semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i fritidshem för att besvara vår frågeställning och uppnå syftet med undersökningen. Resultatet visar på att tillgängligheten i form av lokaler, elevgruppens storlek och personaltäthet och utbildningsnivå inverkar på möjligheten att bedriva en god fritidshemsundervisning enligt läroplanens föreskrifter. Resultaten genererade tre begrepp, anpassningar, hög ljudnivå och stress, som en följd av trånga, bristfälliga och icke-adekvata fritidshemslokaler samt stora elevgrupper och personalbrist.

Projektet grundar sig i grannarnas motvilja till en kontroversiell byggnation vid Högalidsparken. Parker är som regel inte bebyggda och bebyggelse med bostadskaraktär minskar parkens offentlighet. Detta förslag bidrar med att utöka parkens yta och genom att hålla bygghöjden låg, fortfarande bibehålla grannarnas utsikt över parken. I Stockholm råder också brist på utrymmen där flyktig eller säsongsbetonad handel kan ske innomhus, därför innehåller förslaget även en marknad inriktad främst till privatpersoner och små företag.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om inomhusmiljöns utformning. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:  Vad anser lärare i fritidshem är viktigt i utformningen av inomhusmiljön?  Vad ser lärare i fritidshem för möjligheter respektive hinder i utformningen av inomhusmiljön?  Hur upplever lärare i fritidshem att elever kan vara delaktiga i utformningen av inomhusmiljön?  I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes med lärare som samtliga arbetar på olika fritidshem.  Resultatet visar att lärare i fritidshem ser ändamålsenliga rum som viktigt i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Ändamålsenliga rum är rum med ett tydligt syfte, detta medför en tydlig struktur där eleverna vet vad som förväntas av dem i de olika rummen. De lärare som arbetar på ett fritidshem där de har helt egna fritidslokaler ser det som en möjlighet i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Inomhusmiljön kan då utformas helt utifrån fritidshemmets verksamhet och de elever som går där. De lärare som arbetar på ett fritidshem där de delar lokaler med den obligatoriska skolan ser det som ett hinder i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Material måste hela tiden städas undan och utformningen sker utifrån både den obligatoriska skolan och fritidshemmet vilket kräver en ständig kommunikation mellan de olika verksamheterna. Lärarna upplever att eleverna kan och bör vara delaktiga i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Detta sker dels genom kommunikation mellan lärare i fritidshem och eleverna samt genom att ha elevernas intressen och behov i åtanke när inomhusmiljön utformas.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om förskolans lärmiljöer och om faktorer som tillskrivs möjligheter och begränsningar för förskolans uppdrag i befintliga och nybyggda förskolelokaler. Själva processen och framtagandet av den nybyggda förskolan ingår i undersökningen utifrån förskolepersonalens och skolledningens perspektiv. Med utgångspunkt i en rumslig teori undersöks förskolans lokaler i denna studie utifrån fysiska, föreställda och sociala dimensioner. För att söka svar på studiens frågeställningar genomförs en kvalitativ fallstudie av en förskoleenhet. Förskolornas lärmiljöer och processen kring att flytta från befintliga- till nybyggda lokaler studeras. I studien ingår tre förskolor, en tillfällig modulförskola, en ombyggd förskola och en nybyggd förskola, inom en förskoleenhet. Genom användandet av intervjuer tillsammans med pedagogiska gåturer undersöks både personalens och barnens röster om lärmiljöerna i det studerade fallet. Studiens resultat visar att de fysiska rummens representation påverkade barnens föreställningar om vilka aktiviteter som kunde äga rum. Ett annat resultat utifrån studien är att fysiska- materiella faktorer, flexibilitet och pedagogiska idéer och värderingar framträder som betydelsefulla aspekter vid utformning av lärmiljöer. En övergripande slutsats utifrån denna undersökning är att delaktighet och samarbete i flera led är en viktig framgångsfaktor tillsammans med gediget förarbete i processen av att bygga en ny förskola, utveckla lärmiljöer och för att starta upp utbildningens verksamhet i nybyggda lokaler.