I samband med decentraliseringen tog fritidshemmen steget in i skolan och många fritidshem delar sedan dess lokaler med skolans verksamhet. Detta gäller dock inte alla fritidshem. Det är i dag vetenskapligt belagt att den fysiska miljön har en påverkan på lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning framkommer det att dagens klassrum är skapta för att främja det ämnesinriktade lärandet under skoltiden. Samtidigt finns det en brist på forskning som lyfter fritidshemmets lärandemiljöer, i parallell till deras specifika uppdrag gentemot läroplanen. Det finns en avsaknad av elevernas röst i frågan. Intentionen med denna studie är att lyfta elevers perspektiv på olika typer av fritidshemsmiljöer. Detta för att bidra till en ökad förståelse för elevers uppfattning av hur miljön i fritidshem med egna/delade lokaler påverkar deras vistelse. Studiens fokus ligger på elevernas agerande i lärmiljön, deras upplevelse av fritidshemmens lärmiljö och huruvida olika typer av lärmiljöer överensstämmer med fritidshemmets styrdokument. Studien har utgått från tre forskningsfrågor: Hur påverkar olika lärmiljöer elevers agerande under fria aktiviteter? Vilka egenskaper beskriver eleverna skapar en meningsfull miljö i deras fritidshem? Vid jämförelse, framträder det några skillnader/likheter i hur de olika fritidshemmen överensstämmer med styrdokumenten utifrån den fysiska lärmiljöns förutsättningar? Utifrån studiens syfte har det genomförts observationer och elevintervjuer på två fritidshem med olika typer av lokaler. Teorierna som används för att belysa problemområdet är affordance och pragmatismen. Resultatet i denna studie visar inte på någon större skillnad mellan de olika fritidshemmen när det kommer till elevernas känsla av meningsfullhet och hur de ser fram emot sin vistelse. De skillnader som setts går att knyta till den fysiska miljöns utformning. I de fritidshem som delar lokal med skolan bidrar klassrumsmiljön till en typ av segregation mellan årskurserna som står i kontrast till den verksamhet som har egna lokaler. De möjligheter miljön bidrar till påverkas starkt av pedagogernas aktiva arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förskolas verksamhet påverkas av lokalernas utformning. Framför allt hur lokalerna påverkar den planerade verksamheten, de dagliga rutinerna och den fria leken. Avdelningen som har undersökts är liten och har inte toalett och kapprum inne på avdelningen, och frågan är vilken betydelse det har. Studien har genomförts på en småbarnsavdelning med hjälp av observationer av var arbetslaget och barnen befinner sig under dagen, hur verksamheten genomförs och hur barnen leker. Intervjuer med arbetslaget har kompletterat insamlingen. Föräldrarnas åsikter angående lokalerna framkommer i liten skala. Tidigare forskning angående möblering och material i pedagogiska lokaler och barns lek har utgjort den teoretiska grunden. Resultatet visar att barnen sällan har tillgång till hela avdelningen och att dagsprogrammet styr vilka rum som används och hur länge barnen får möjlighet att leka och skapa. Lekarna i lekrummet kolliderar ofta med varandra, och barnen har begränsad tillgång till materialet på avdelningen eftersom mycket förvaras i höga skåp och hyllor. Besök på egen hand till toaletten utanför avdelningen innebär en utmaning för barnens självförtroende och kan vid framgång stärka dem, men riskerar vid misslyckanden att resultera i ett försämrat självförtroende.

Studien undersöker hur förutsättningar för kommersiella verksamheter i nybyggnadsområden skapas. Detta genom att göra en litteraturstudie där motiveringar för kommersiella verksamheter i bottenvåningar undersöks, genom att intervjua olika aktörer verksamma i byggprocessen, studera hur svenska plandokument kan användas samt undersöka nybyggnadsområdet Hjorthagen i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och komma med förslag på läget där hade kunnat förbättrats. Resultaten som erhölls var att kommersiella verksamheter i bottenvåningar är gynnsamma då det är i linje med gällande preferenser, bidrar till närhet och stadsmiljön, blir positiva inslag i stadsrummet, skänker trygghet samt bedöms ha en framtida relevans. Intervjuerna och efterföljande diskussion resulterade i de fysiska rekommendationerna att blanda bostäder och arbetsplatser, planera för tät bebyggelse, förlägga lokaler i kluster, planera efter solljus, tillgängliggöra för bilister, bl.a. genom parkering och angöring, planera för ändrade förutsättningar i stadsdelen, bygga ut redan befintliga stadsmiljöer samt placera lokaler i attraktiva platser, vid kollektivtrafiknoder och vid välintegrerade gator. De organisatoriska förutsättningar som erhölls var att arbeta för lokaler i tidigt skede, att kommunen bör vara pådrivande instans och att byggherrar på att ha en gemensam strategi för verksamhetstyper. Vidare föreslås att kommunens översiktsplan bör användas för att skapa förutsättningar för täta och funktionsblandade miljöer, att planprogrammet innefattar en initial analys där konkreta mål formuleras, detaljplanen styr mot identifierade mål och att markanvisnings- och exploateringsavtal kan användas för att ställa krav på byggherrar samt avtala eventuellt ekonomisk kompensation mot dessa. Studien av stadsdelen Hjorthagen visade att caféer och restauranger är den vanligaste verksamhetskategorin medan delområdet Storängstorget innehåller flest verksamheter. Förutsättningarna i området är tämligen goda avseende sol, täthet, klustereffekter och integration av gatunätet medan fördelningen mellan arbetsplatser och boende samt relationen till kollektivtrafiknoder var sämre. Detta adresseras i åtgärdsförslagen som föreslår lokaler bottenvåningar i husen närmast befintliga busshållplatser samt en omplacering av Storängstorget till Bobergsgatan. / This study is investigating how prerequisites for ground floor business in development areas are created. This is partly done by doing a literature study to see what motivates the phenomenon, by interviewing actors involved in the planning and development process, investigating how Swedish planning documents can be used to support these conditions as well as analyzing the development area of Hjorthagen, Stockholm, Sweden with regard to down floor business. The study found that the phenomena is motivated by public preferences, the ability to support a general proximity to important functions as well as qualitative and safe urban environments. Furthermore, the interviews in combination with the following the discussion, found that down floor business are supported by planning for dense urban environments with a mixture of both housing and workplaces while also taking sunlight, proximity to public transport nodes and the street integration in consideration. Also, it is suggested that businesses are grouped to form clusters, that cars are given access by both network and parking opportunities, for businesses to be placed in already attractive places, that changed conditions are being taken in consideration and that already existing areas are being built out. Aside from the physical conditions that have been mentioned the report also found that down floor business is supported from organizational aspects namely for the municipality to be the contributing actor in the process, that down floor business is being worked for in an early stage and that developers collaborate in choosing business owners at an early stage to prevent negative competition. The investigation regarding the role of planning documents found that the översiktsplan can be used to support dense and mixed-use developments, that the planprogram can be used to formulate an initial goal, the detaljplan can be used to incorporate the formulated goal and maximize the potential and that markanvisningsavtal and exploateringsavtal can use regulations and economical compensations to reach a certain goal. The applied study in Hjorthagen found that cafés and restaurants are the most common business types while Storängstorget is the place where most businesses are located. The conditions where concluded to rather good regarding sunlight, density, street integration and cluster effects while the relation to public transport and the mixture between dwellings and workplaces could have been better. These matters are being addressed when suggesting an alternative location for Storängstorget and two potential business.

Sammanfattning Förutsättningar för att skapa lärande i fritidshemslokaler som delas med skolan är ett outforskat område, däremot finns en hel del artiklar och rapporter som belyser miljön och platsens betydelse på fritidshemmet. Fritidshemmet är en plats som ska rymma stora barngrupper i lokaler som många gånger inte lever upp till de rum och ytor fritidshemmet borde ha i relation till antalet barn. Fritidshemsundervisningen får ofta bedrivas utomhus och det beror inte enbart på att det är hälsosamt att vara ute, utan att det är brist på plats inomhus. Detta arbete riktar in sig på lokalernas betydelse för lärande i fritidshemmet, med positiva och negativa aspekter med att dela lokaler med skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse lokalerna har för lärandet i fritidshemmet och om lärarna utifrån sitt uppdrag har rätt förutsättningar att skapalärande i lokalerna. Metod Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv. Studien belyser även KASAM, känslan av sammanhang. Insamlingen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer med narrativa inslag. Vi har genomfört Intervjuer med tio informanter som arbetar på olika skolor som finns representerade i södra och västra Sverige. Resultatet delades in i teman vid analysarbetet. Analysen är av narrativ karaktär. Resultat I resultatet beskriver lärarna att mycket tid får läggas på städning och iordningställande när lokalerna delas med skolan och att tid från verksamheten försvinner till det. Resultatet påvisa ratt eleverna är trygga i lokalerna när de är delade med skolan då de befinner sig i samma lokaler under hela dagen. Resultatet visar även på att om det finns en väl fungerande kommunikation mellan de olika yrkeskategorierna i skolans och fritidshemmets lokaler blir samsynen kring elevernas hela skoldag mer fördelaktig. I diskussionen har studiens resultat avhandlats med kopplingar till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av tillgänglighetsarbete hos personer somvarit delaktiga i byggprocessen för två nyuppförda byggnader med publika lokaler. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod för att få en helhetsförståelse för de tankar som ligger till grund för tillgänglighetsarbetet vid uppförandet av byggnader med publika lokaler. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier utkristalliserade sig i resultatet: Vem förväntas ha kunskap om tillgänglighet och när, Prioriteringar i byggprocessen samt Tillgänglighetsåtgärder är komplexa trots lagar och riktlinjer. Resultatet tydde på att kunskapen om tillgänglighet och om målgrupper med olika typer av funktionsnedsättningar varierade samt att det fanns en otillräcklig kunskap om användbarhet, vilket skulle kunna leda till sämre delaktighet för målgrupperna. Synen på vilka tillgänglighet är till för var ofta begränsad till personer med rörelsehinder och synnedsättning. Den slutsats som kunde dras var att ett aktivitetsperspektiv på tillgänglighet, det vill säga användbarhet, skulle kunna bidra till ökad delaktighet för fler grupper i samhället. / The purpose of the study was to describe the experiences of persons working with accessibility and participating in the building process of two newly constructed buildings containing public spaces. A qualitative study was chosen as method, to obtain a holistic understanding of the ideas that are the foundation/basis of accessibility work in the construction of public buildings. Semi-structured interviews were used and the material was analyzed with qualitative content analysis. Three categories was the result: Who are expected to have knowledge and when, Priorities in the building process and Complex accessibility despite laws and regulations. The result showed that the knowledge of accessibility and targetgroups with different types of impairments varied, and that the knowledge of usability was insufficient, which could lead to a lack of participation for target groups. The view on who accessibility was for was often limited to people with mobility impairments and people with visual impairments. The conclusion drawn was that an activity perspective on accessibility, i.e usability, could contribute to the participation of more target groups in society.

Inledning Forskningsområdet kring fritidspedagogik är begränsat. Utifrån vår erfarenhet ser vi att det saknas kunskap och forskning när det gäller hur fritidslärare skapar goda lärmiljöer, framförallt vilka resurser som fritidslärare ges för att bedriva och upprätthålla goda lärmiljöer i undervisningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver utformningen av goda lärmiljöer för att främja elevers lärande och utveckling. Metod Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. För insamling av material har semistrukturerade intervjuer som genomförts med nio respondenter i Västra Götalandsregionen. Resultatet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat Resultatet i denna studie har analyserats och presenteras i fem olika teman, kommunikation, lärmiljö, eleverna på fritidshemmet, planering av lärmiljöer och kompetens. I resultatet framgår det att samarbetet mellan klasslärare och fritidslärare brister gällande lån av lokaler samt användning av resurser. I brist på tillgång till fler och mindre rum beskriver fritidslärare i studien svårigheter med att bedriva en målstyrd fritidsverksamhet som främjar elevers trygghet, lärande och utveckling. Fritidshemmens resurser framstår som föränderliga alltså att fritidshemmet ofta behöver anpassa sig till andra verksamheter och att fritidshemmet inte har en självklar plats vilket är en konsekvens av brist på mindre rum. Resultatet i denna studie visar att fritidslärarna som har ändamålsenliga fritidslokaler och inte delar lokaler med skolan, beskriver att samarbetet och kommunikationen med klasslärare inte påverkar deras undervisning. I studien beskriver även fritidslärare att deras kompetenser gällande lärmiljöer är bristfälliga och att de därmed önskar vidare kompetens inom området.

No description available.

No description available.

Detta kandidatarbete avser en kombination av utredande arbete och gestaltande förslag. Det utredande arbetet syftar till att analysera stadsrummets strukturella samt lokala förutsättningar för framgångsrika lokaler i gatuplan. Den analyserande delen utgår från kvalitativ platsanalys och kvantitativ analys av empiriskt material (Chalmers ARK 325) från fyra utvalda områden i Göteborg. Analyserna sammanställs i form av strategier för att vägleda framtida planering genom stadsrummets förutsättningar för lokaler i gatuplan. Utifrån den sammantagna analysen tas ett antal strategier fram som visar på nödvändiga förutsättningar och föredömliga lösningar för hur lokaler i gatuplan kan bli framgångsrika, som slutligen appliceras i två gestaltningsförslag. Arbetet har utgångspunkt i place studies som utgör den teoretiska nivån där metoder och teorier analyseras inom ramen för urbanmorfologi och Space Syntax-metod

As the population increases, the pressure on urban development is increasing. One of the strategies to meet this challenge, is by densification. But in order to provide the city sufficient community service, the municipality has to try innovative solutions. A potential solution is the utilization of premises and resources, and flexible use. Considering this, the municipality in Eskilstuna has recently launched a project to investigate opportunities for a Culture House in combination with a Congress Hall. The idea is that the needs will be co-located and utilized. The purpose of this work is to develop a program plan for the project in Eskilstuna, based on a given location and providing activities. The program plan should be partly based on an investigation of which activities that are able to share premises. The frames for the real project are not yet set, which means that this work is to be considered as a hypothesis. The methodology for the work can be described as a qualitative and combined methodology. The main structure consists of the literature Idea Work, supported by complementary methods for data collection and site analysis. Based on the investigation, the central location and its extensive content, a large volume was created that should be integrated and illustrative at the same time. The internal structure should satisfy the individual needs of the business, the need for shared utilization, and the existing movement in the neighborhood. The entrances and the passage on the first floor of the building consists of a high-ceiling atrium, which will give a public and transparent feeling. The organic form will contribute to the visualization in the rectilinear city and the verticality will give height in the façade. The vertical divisions have a rhythm that will reflect the musical content inside the building. The program schedule is preliminary and not detailed, but gives an initial picture of how a cultural house in combination with Congress can take place at the chosen site. Further studies need to be done, both in the study of utilization and the design. The conclusion is that opportunities for shared exploitation exist within the framework studied. However, the project has been complex. The study of shared exploitation combined with the extensive content of the cultural center makes the detail level low. There is also a general limitation in the form of support and strategies in the field of program work in co- operation projects with shared premises, which would be interesting to look at in continued work. / I takt med att befolkningen ökar, ökar trycket på utvecklingen av städerna. En av stretegierna för att möta detta är förtätning. Men för att en tät stad ska kunna erbjuda tillräcklig samhällsservice krävs att kommunen testar innovativa lösningar. En potentiell lösning är samnyttjande av lokaler och resurser. I ljuset av detta har Eskilstuna Kommun nyligen startat ett projekt där möjligheter för ett Kulturhus i kombination med kongresshall ska utredas. Tanken är att behoven ska samlokaliseras och samnyttjas. Detta arbete syftar till att ta fram en programskiss för projektet i Eskilstuna, utifrån en given plats och givna verksamheter. Programskissen ska delvis präglas av en utredning om vilka verksamheter som har möjlighet att samnyttja lokaler. Ramarna för det verkliga projektet är ännu inte satta, vilket gör att detta arbete är att betrakta som en hypotes. Metodiken för arbetet kan beskrivas som en kvalitativ och kombinerad metodik. Huvudstrukturen utgörs av litteraturen Idea Work, som stöttas av kompletterande metoder vid insamling av data och vid platsanalyser. Utifrån utredningen, den centrala placeringen och dess omfattande innehåll skapades en stor volym som ska vara integrerad och åskådlig på samma gång. Den inre strukturen ska tillfredsställa verksamheters enskilda behov, samnyttjandets behov, samt den befintliga rörelsen i kvarteret. Stråket på byggnadens första plan utgörs av ett atrium med högt i tak, som ska ge en publik och transparent känsla. Den organiska formen ska bidra till åskådligheten i den rätlinjiga staden och vertikaliteten ska ge spänst åt fasaden. De vertikala indelningarna har en rytm som ska återspegla husets musikaliska innehåll. Programskissen är preliminär och inte detaljerad, men ger en initial bild av hur ett kulturhus i kombination med kongress kan ta form på den utvalda platsen. Vidare studier behöver göras, både inom studien om samnyttjandet samt gestaltningen. Slutsatsen blir att möjligheter till samnyttjande finns, inom de ramar som studerats. Projektet har dock varit komplext. Studien om samnyttjandet i kombination med kulturhusets omfattande innehåll gör att detaljnivån är låg. Det finns också en begränsning i form av stöd och strategier i frågan om programarbete vid samnyttjansprojekt, vilket skulle vara intressant att titta på i ett fortsatt arbete.