<p>This work is an attempt to study how the ambivalent demands of normativity in the Swedish curriculum is implemented in schoolbooks used for education in the course Samhällskunskap A. For this purpose, different normative theories are applied in conjunction with a qualitative text analysis method comprising the sections which describe the European Union in three different schoolbooks. The results indicate that not one of the selected books uphold all of the demands of normativitity as described by the Swedish curriculum.</p>

No description available.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilka formuleringar i Lpf 94, utifrån definitionen att mentorskap innebär att överblicka och bidra till progression gällande elevernas kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling, som går att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa är relaterade till mentorshandboken, på skolan där undersökningen ägt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, på samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fått beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare både kunskapsmässigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning såg sig också som vägledare och som en vuxen som på olika sätt stöttar eleverna i deras skolgång. Däremot fanns en antydan till skillnad mellan vad mentorer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program hade för fokus, där mentorerna på yrkesförberedande program upplevde att eleverna hade stort behov av stöttning på det sociala planet, medan mentorerna på studieförberedande program arbetade mer med att stötta eleverna i deras studier. Kanske behövs det därför ett visst mått av flexibilitet i utformningen av mentorskapet på en skola, anpassat efter program, men också efter vilka behov den enskilde eleven har och hur klassen/gruppen är utformad.

Avsikten med uppsatsen är att utifrån ett praktiskt lärarperspektiv studera och redogöra för betygsunderlag och betygssättning på kursen Företagsekonomi A. Det framgår att proven har en klart dominerande ställning. Frihet i tolkningen från lärarens sida, är av central betydelse för att kvaliteten i utbildningen skall kunna vidmakthållas.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten.Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

Arbetets syfte är att fördjupa förståelsen för vad ett socialt kunskaps- och lärandebegrepp är och vilka konsekvenser det kan få för utformningen av undervisningen. Arbetet utgår ifrån Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förståelse av kunskap och lärande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förståelsen av kunskaps- och lärandebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn på begreppen. Rousseaus pedagogik är praktisk och handlingsinriktad där ramstyrningen anges av Emiles kunskapsutveckling.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande på undervisningen. Vi har gjort en studie av två klasser på samhällsvetenskapsprogrammet i två gymnasieskolor. Vi menar att det är av vikt att genomföra en undersökning av sådan art, då elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet är element som betonas i Lpf 94. Det råder även brist på liknande studier av gymnasieskolor. Vår undersökning bygger på enkäter och intervjuer. Vi har gjort sex intervjuer; fyra elevintervjuer och två lärarintervjuer samt delat ut en enkät till elever i de båda klasserna. Den metod som vi använde oss av är till största del kvalitativ, i form av en analys av vårt insamlade material. Det är elevernas synsätt på undervisningen som är det centrala i denna studie, och lärarperspektivet fungerar som ett komplement. De samhällsförändringar som råder idag har påverkat skolan, och krav som exempelvis flexibilitet, självständighet och delaktighet ställs på individen. Därför är det av intresse att undersöka vilka strategier som elever använder sig av för att hantera sitt skolarbete. I vår uppsats ser vi att motivation och inflytande samt eget ansvar är sammankopplade. För mycket eget ansvar kan vara problematiskt för elevernas del, och kan t.ex. utmynna i stress samt leda till dåliga prestationer. Att ha inflytande över undervisningen kan leda till att elever känner större motivation, och vi har sett att många elever tycker att det är viktigt med inflytande över sina studier. Men det kan också leda till problem. Det är inte alla elever som vill eller på ett konstruktivt sätt kan påverka undervisningen, på grund av att det är svårt att ha samma överblick som en lärare har. Elevinflytande kan dessutom ibland begränsa lärarens arbete, när elevernas inflytande över undervisningen inte ifrågasätts. / In this thesis we have examined the high school students' attitudes to the ownership of the school and their perceptions of influence on teaching. We have made a study of two classes in the social sciences program in two high schools. We believe it is important to conduct a study of such nature, then students responsibility and influence over the school are elements highlighted in Lpf 94. There is also a lack of similar studies of secondary schools. Our study based on questionnaires and interviews. We have done six interviews, four mini-interviews and two teacher interviews, and shared out a questionnaire to pupils in both classes. The method we used by us are for the most part qualitative, in the form of an analysis of the collected material. It is the students' approach to teaching that is the focus of this study, and teachers' perspective is complementary. The changes in society that exists today has affected the school, and requirements such as flexibility, autonomy and participation on the individual. It is therefore of interest to examine the strategies that students use them to manage their schoolwork. In our thesis, we see that the motivation and influence, and individual responsibility are linked. Too much individual responsibility can be problematic for some students, and can, for example, lead to stress and lead to poor performance. To have influence over the instruction can lead to the students feel more motivation, and we have seen that many students think it is important to have influence over their studies. But it can also lead to problems. It is not all students want or in a constructive way can affect the teaching, because it is difficult to have the same glance that a teacher has. Elevinflytande can sometimes limit the teacher's work, when pupils' influence over the instruction is not challenged.

No description available.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna. I Svenska har kursplanen gått från en teoretisk och praktisk inriktning till praktisk och ideologisk inriktning i Lpf 94 och Gy 2011. Kunskapsinnehållet har därmed även förändrats då sociala mål har blivit alltmer centrala i Lpf 94 och Gy 2011. Ytterligare ett resultat är att kunskapsbegreppet diskuteras i de två senare läroplanerna till skillnad från Lgy 70, men trots detta används inte typologin annat än i begreppsförklaring av de fyra F:n. Kunskap refereras därmed liknande i samtliga läroplaner, det vill säga genom kunskap och förmåga. Resultatet visar inte på att läroplanerna har blivit mer eller mindre kunskapsinriktade med åren utan att diskursen om vad kunskap innebär och uppfattningen om vad som är central kunskap i skolverksamheten har förändrats. / The purpose of the study is that through a qualitative and comparative textual analysis review knowledge discourses in the curricula Lgy 70, Lpf 94 and Gy 2011 to identify changes. The knowledge discourse have been divided as follows: theoretical, practical and ideological knowledge, and the focus is on the curriculum, the general part and curriculum for Swedish. In the center stands discourse theory, curriculum theory and epistemology in the interpretation of the results. The result shows that there has been a certain change of knowledge discourses, mainly between Lgy 70 and the latter two curricula. All curricula contain largely ideological knowledge in the general part, but Lgy 70 contains more theoretical knowledge compared to the other curricula. The curriculum for Swedish have shifted from a theoretical and practical approach to the practical and ideological orientation in Lpf 94 and Gy 2011. The knowledge content has consequently changed when social objectives have become increasingly central in Lpf 94 and Gy 2011. A further result is that the concept of knowledge is discussed in the latter two curricula unlike Lgy 70, but despite this is not the typology other than in conceptual explanation of the four F. Knowledge referenced thus similar in all curricula, through knowledge and ability. The results do not indicate that the curriculum has become more or less knowledge-oriented over the years but the discourse about what knowledge is and the perception of what is central knowledge in school activities has changed.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa de erfarenheter lärare har av sitt ledarskap i klassrummet. Den metod jag använt mig av har varit semistrukturerad intervju. I uppsatsen intervjuades sex stycken lärare på gymnasial nivå. De intervjuades angående om deras upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet förändrats över tid genom införandet av Lpf 94, med ett ökat elevinflytande och elevdemokrati som följd. Resultatet i denna uppsats visar att alla respondenter mer eller mindre upplevt en förändring över tid vad gäller deras ledarskap i klassrummet. Några av respondenterna upplevde positiva förändringar andra upplevde negativa förändringar av sitt ledarskap och resterande respondenter upplevde väldigt små förändringar. Slutsatserna av resultatet var att det fanns många olika faktorer som spelade in när det gällde hur respondenterna upplevde de förändringar som skett över tid.</p>