No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa de erfarenheter lärare har av sitt ledarskap i klassrummet. Den metod jag använt mig av har varit semistrukturerad intervju. I uppsatsen intervjuades sex stycken lärare på gymnasial nivå. De intervjuades angående om deras upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet förändrats över tid genom införandet av Lpf 94, med ett ökat elevinflytande och elevdemokrati som följd. Resultatet i denna uppsats visar att alla respondenter mer eller mindre upplevt en förändring över tid vad gäller deras ledarskap i klassrummet. Några av respondenterna upplevde positiva förändringar andra upplevde negativa förändringar av sitt ledarskap och resterande respondenter upplevde väldigt små förändringar. Slutsatserna av resultatet var att det fanns många olika faktorer som spelade in när det gällde hur respondenterna upplevde de förändringar som skett över tid.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur samhällskunskapslärare på gymnasiet både upplever och arbetar med bedömning. Vi kommer att ta reda på vilken syn lärarna har på bedömning, vilka former för bedömning de använder sig av, vilka skillnader de upplever mellan Lpf 94 och Gy 2011 samt hur de ser på avsaknaden av nationella prov i samhällskunskap. För att ta reda på detta har vi använt oss av och besvarat följande frågeställningar: Vilken syn har samhällskunskapslärare på bedömning; Vilka former för bedömning använder sig lärare i samhällskunskap på gymnasiet av; Hur upplever lärare i samhällskunskap på gymnasiet skillnader mellan Lpf 94 och Gy 2011 gällande betyg och bedömning; Hur ser lärare i samhällskunskap på avsaknaden av nationella prov i deras ämne? Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken erfarna samhällskunskapslärare. Slutligen har vi sammanställt ett resultat och gjort en analys av resultatet med hjälp av ramfaktorteorin.Vårt resultat visar att lärarnas syn på bedömning skiljer sig åt men att samtliga lärare är överens om att bedömning är svårt och att det är viktigt att få till en så rättssäker bedömning som möjligt. Vidare kom vi fram till att fyra av fem lärare uppger att de försöker ha varierande bedömningsformer och att samtliga av de intervjuade lärarna jobbar med återkoppling i någon form. Därutöver visar vårt resultat att samtliga lärare upplever läroplanen från 2011 som mer tydlig och genomarbetad än den från 1994 och att alla fem lärare är överens om att kraven har höjts med den nya betygsskalan och de uppskattar att det tillkommit fler steg. Slutligen kom vi fram till att endast en av de intervjuade lärarna ställer sig positiv till ett eventuellt införande av nationellt prov i samhällskunskap medan de andra fyra ställer sig kritiska till det. Sammanfattningsvis skulle det vara intressant att ta del av den generella synen hos en större mängd samhällskunskapslärare gällande bedömning och de ramar som påverkar det dagliga arbetet.

This study aims to investigate how four history textbooks depict gender by focusing on the textbooks’ descriptions on the historical events after 1945. These four textbooks were all published under the 1994 or 2011 curriculum, which both mentions the importance of education to promote equality and equal opportunity for all students.  This study has chosen to use Yvonne Hirdmans “three forms of Women” as a basis for the gender analysis. This is an analytical tool which is used to analyse how the authors of the textbooks has chosen to depict men and women. In addition the study has used Yvonne Hirdmans understanding of how a “gender system” is constructed, maintained, and changed as a theoretical baseline in order to understand her “three forms of Women”.  Five different research questions have been used during this study to fulfil its’ purpose. The first research questions asked how many men and women there are in the textbooks register. The result shows that between 7,6% and 12,4% of the total number of people mentioned are women. This result is similar to earlier Swedish and international studies. The second research question asks how many images depicts men and women, and the result shows that men are overrepresented. In the third research question the study seeks to analyse how the actions of men and women are described. The result shows that all textbooks focus on the political events during the cold war, and the prominent political leaders during that time. The study’s result show that in a timespan of between 60 and 70 years, only between one and three women are mentioned in the analysed chapter. The actions of these mentioned women and women in general is that of being less importance to the actions of men. The fourth research question, about how the relation between men and women are described, hardly finds any useful answers – but some interesting ones. The fifth and final research question ask how compatible the textbooks are with the stipulations in the curriculum that was in use during the time of the textbooks’ publication. The result shows that not even one textbook can really be seen to fulfil the stipulations.  By doing a gender analysis on textbooks this study aims to continue the critical discussion about what perspectives and people should be included into the public textbooks. Even though textbooks authors can’t include every aspect imaginable, it is still important to have these debates since so many students come into contact with a textbook – especially in history. / Studiens syfte har varit att analysera fyra läroböcker i historia, framtagna under 1994 och 2011 års läroplaner, utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på tiden efter 1945. Studien har utgått från Yvonne Hirdmans tre formler av kvinna som är ett teoretiskt analysverktyg för att analysera genus ur ett historiskt perspektiv.  De läroböcker som har analyserats är: Alla tiders historia Bas, Historia A, Epok – Historia 1b och Perspektiv på historien 1b. Studien har utgått både från en kvantitativ textanalys och en kvalitativ textanalys som metod. Utifrån fem undersökningsfrågor har studien sökt svar på frågorna: Hur många namngivna personer är kvinnor respektive män?; Hur många illustrationer och bilder visar kvinnor och män enskilda, i grupp eller tillsammans?; Hur beskrivs handlingar utförda av kvinnor och män?; Hur beskrivs relationen mellan kvinnor och män?; och Hur förhåller sig läroböckernas framställningar och beskrivningar av kvinnor och män till den läroplan som läroboken framtogs under? Studiens resultat följer ett liknande mönster som tidigare forskning – kvinnor är underrepresenterade i läroböcker i historia. I Alla tiders historia Bas finns det 13 omnämnda kvinnor och 159 omnämnda män. I Historia A finns det 19 omnämnda kvinnor och 135 omnämnda män. I Epok – Historia finns det 23 omnämnda kvinnor och 187 omnämnda män. Och i Perspektiv på historien 1b finns det 14 omnämnda kvinnor och 168 omnämnda män.  Utifrån studiens avgränsade undersökningsområde visar resultatet att läroböckerna redogör för minst en kvinna och max tre kvinnor för perioden efter 1945 och fram till lärobokens publicering. Dessa redogörelser har klassificerats utifrån Hirdmans tre formler för kvinnan som visar att de flesta beskrivningar porträtterar kvinnan som ”en mindre värd man” eller som icke existerande i historieskrivningen.  Genusanalyser av läroböcker är ingen ny företeelse. Det finns flera svenska och internationella studier och studentuppsatser som har analyserats läroböcker i flera olika ämnen utifrån ett genusperspektiv. Deras resultat visar genomgående att kvinnor är underrepresenterade i relation till mannen. Dessa studier och studentuppsatser är ett viktigt inslag i den kontinuerliga demokratiska debatt om vad läroböckerna ska spegla för perspektiv, vilket innehåll de ska prioritera och vad de måste lämna åt ett senare tillfälle. Den här studien är ett bidrag till den fortsatta debatten.

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielärares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poängsutbildningen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte med detta examensarbete är att förstå de studerade lärarnas uppfattningar om möjligheter respektive begränsningar till att bedriva individanpassad undervisning. Vår undersökning är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta gymnasielärare på två olika skolor i en svensk storstad. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade lärarna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade. De begränsande faktorerna har enligt lärarna främst att göra med det stora elevantalet i klasserna och en tung administrativ börda på lärarna som tränger undan möjligheterna till pedagogisk utveckling i riktning mot individanpassad undervisning. Nyckelord: gymnasieskola, individanpassad undervisning, Lpf 94, lärstilar, individualisering, klasstorlek, elevantal, intensifiering.Izabella Andinger Niclas KarlssonHandledare: Marie LeijonVildandsvägen 4 TÖstra promenaden 1bExaminator: Anna-Lena Tvingstedt227 34 LUND211 28 Malmö / Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school.Our objective with this paper is to understand the studied teachers opinions about opportunities and limitations to individualised education. Our research is based on qualitative interviews with eight upper secondary school teachers at two upper secondary schools in a large city in Sweden. Our results indicate that the interviewed teachers have the motivation and the ambition to consider their students different qualifications and needs in regard to education/teaching but they believe that the opportunities to realize individualised education is limited. The constraining factors are, according to the teachers, mainly related to the large student population in their classes and a heavy administrative burden which tends to crowd out the possibilities for pedagogic development towards individualised education

The key aspects of this essay highlight changes in the Swedish curriculum from 1970-2011, and how the practice of assessment has developed subsequently. The question we asked was ‘how the assessment practice has changed through the curriculum from 1970-2011 for Swedish teachers in upper secondary school, on the subject of social science?’ The study of change might help us to foresee the future and give us new insights about changes to come and what or whom might create the need for it. The result is based on a thurough reading of the Swedish curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11, Swedish and international literature, research and articles that touch upon the subject assessment. The results provided show a clear tendency towards a more formative practice and towards assessment for learning rather than of learning. This result is then compared to international tendencies where we try to analyze some of the changes in Sweden and compare them to changes in other western countries that contribute to our research. A wide range of perspectives is used to interpret the effects of the given changes during the timespan. We use different perspectives that, on one hand, focus on the changes in the classroom and on the concept of knowledge, and on the other hand, on the societal changes that ripples all the way down to the teachers’ everyday work. The theories used to analyze the results come from prominent Swedish scholars that have done considerable research on the subjects’ assessment, education and learning. Theories such as frame factors and sociocultural concepts of learning helped us to focus our result to strictly top-down factors of changes in the assessment practice.

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lärare och elever har då det gäller elevinflytande på hotell- och restaurangprogrammet.

Uppsatsen syftade till att undersöka skolpolitiken som låg till grund för Lgy 70 och Lpf 94. Specifikt fokus låg på att i utredningsmaterialet undersöka politikens styrande effekter genom att utifrån argumenten blottlägga dess människo- och kunskapssyn. Metoden som har använts var Carol Lee Bacchis What’s the problem represented to be?-approach. I uppsatsen har en analys av diskursen genomförts på det material som ligger till grund för de nämnda läroplanerna. Undersökningen har funnit att den övergripande problemtiken gällande gymnasieskolorna var att gymnasiet framställdes som omodernt och icke-anpassningsbart till samhället. Dock var det en specifik grupp elever som utgjorde problemet och som skolan var tvungen att anpassas till. Gruppen varierade mellan de olika tidsperioderna, men innefattade dem som inte klarade av skolan i dess dåvarande form. Lösningarna på den av utredningarna antagna problematiken riktades oftast mot den här gruppen och medförde att elevernas valfrihet ökades. Denna valfrihet var dock en strategi som staten använde för att styra in eleverna mot en av staten sedd ”rätt” utbildning. Den underliggande människo- och kunskapssynen i samtliga utredningar var behavioristisk. Utredningarna antog att ungdomarna till stor del påverkades av sin bakgrund och sociala klass i valet av utbildning. Slutsatser som dras är att gymnasieskolan anpassas för arbetsmarknadens behov. Utbildning anses göra ungdomarna mer kvalificerade för yrkesverksamhet. För dem som inte klarar av detta måste skolan anpassas. Således reformerades gymnasieskolan efter de lågpresterande eleverna. / The purpose of this paper was to examine the Swedish school policies that formed the basis for the curriculums Lgy 70 and Lpf 94. Specific focus was on finding the governing effects in the exanimated material by extracting its view on humans and knowledge. The method used was Carol Lee Bacchi’s What’s the problem represented to be?-approach. With this method authors conducted an analysis of the discourse in the material. The investigation of the material found that the overall problem concerning the Upper secondary school was their portrayal as outdated and non-adaptive to the society of that time. However, a group of students were represented to be the problem to which the school needed to adapt. The content of the group differed between the two time-periods (the 1960s and the 1990s), but the group included those who were not capable of managing the school of that time. The solutions to the, by the investigations assumed problem, were directed towards this group of student and resulted in an increased freedom of choice for them. This freedom of choice was however a control strategy used by the government to direct student towards a, by the government considered, “proper” education. The underlying view of humans and knowledge was a behavioural one. The exanimated investigations assumed that young people were largely influenced by their background and social class in their choice of education. In conclusion the Swedish upper secondary school were adapted to the demands of the labour market. Education was considered to make the students more qualified for their future life as workers. The school needed to adapt to those who were not capable of this.

Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka hur elever och lärare i svenska 2 på gymnasiet tillsammans kan arbeta med skönlitterära verk inom sciencefiction-genren för att utveckla ett nyanserat perspektiv på omvärlden. Utöver detta har vi också undersökt målen med läsning i gy 11 och jämfört dem med målen i lpf94, för att ta reda på hur läsandets syfte och mål har motiverats och förändrats.För att exemplifiera sciencefiction-genrens potential att påverka elevers syn på omvärlden har vi valt att analysera två skönlitterära verk av Margaret Atwood: Oryx och Crake och Syndaflodens år. I analysen har tematiken analyserats med ett ekokritiskt perspektiv. För att stödja analysen har vi använt Grimbeeks (2017) avhandling Margaret Atwood’s Environmentalism: Apocalypse and Satire in the MaddAddam Trilogy och Peter Barrys (2009) Beginning Theory: An introduction to literary and cultural theory. Vi har kommit fram till att tematiken som återfinns i båda verken kan användas didaktiskt för att utveckla elevers kritiska och kreativa tänkande.För att ta reda på hur elever kan påverkas av läsandet av skönlitteratur i sciencefiction-genren har vi undersökt de olika läsarterna efferent, estetisk och kreativ läsning då sättet att läsa på påverkar resultatet av läsningen. Vi har även kommit fram till tre steg som går att följa i arbetet med skönlitteratur: att leda in elever i skönlitteraturen, under läsandets gång och efter läsandet. Utifrån dessa tre steg har vi undersökt olika teorier för lärande, tänkande och läsning. För att beskriva hur elever kan ledas in i skönlitteraturen har vi tagit stöd av bland andra Collie och Slater (1987) som menar att noveller och utdrag kan fungera väl när det handlar om att leda in elever i skönlitteraturen. Vi har även tagit stöd av Bommarco och Parmenius Swärd (2018) som menar att elever kan “skriva sig in i litteraturen” (2018, s. 58). Elever behöver även stöd och motivation under läsandets gång. För att beskriva hur lärare och elever tillsammans kan gå tillväga för att stödja och motivera läsningen har vi tagit stöd av Edvardsson (2016) som menar att elever behöver lära sig olika lässtrategier. Vi har även tagit stöd av Murphy et al. (2016) som menar att litteratursamtal är en viktig del av läsningen och bidrar till en utveckling av nya perspektiv på omvärlden.