Vår studie handlar om samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. I studien visar vi på den komplexitet som samverkansarbete innebär för fem förskol-lärare som arbetar på olika förskolor i en stor stad i Mellansverige. Studien har genomförts inom ett socialkonstruktionistiskt ramverk, genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien har varit att synliggöra förskollärares uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. De förskollärare vi har intervjuat har uttryckt både positiva och negativa uppfattningar om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska. Vår studies resultat visar en mångfacetterad bild av samver-kansarbete mellan hem och förskola. Vidare visar vår studie en stor kontrast mellan olika för-skollärares attityder och uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare med andra mo-dersmål än svenska, och att detta i sin tur skulle kunna påverka samverkansarbetet. Resultatet av vår studie visar även att avsaknaden av översatta styrdokument får negativa konsekvenser för förskollärares möjligheter att förmedla förskolan syfte och uppdrag till vårdnadshavare som inte talar svenska som modersmål. Våra resultat pekar på att förskollärares kulturella kompetens och förmåga att arbeta interkulturellt har stor påverkan på hur de uttrycker sig om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska.

The underlying purpose of this study is to see whether a library focused solely on providing literature in other languages than Swedish serves as a unifying, integrating force, or as an agent for division and exclusion. The study focuses on the International Library in Stockholm. The authors have created a profile of the visitors of the selected library, concerning their characteristics, their library habits and their perceptions of the International library. This profile has then been compared with the staff’s perception of the visitors as a group. To assemble data in order to create a profile of the visitors, a survey has been conducted looking into factors such as age, language, native country, educational level, reasons for coming to the library and attitudes towards the library. A small group of the staff, five persons, have been interviewed to inquire about their attitudes towards and perceptions of the visitors, as well as attitudes towards issues such as multilingualism, and their estimation of the importance of and right to literature in ones mother tongue. The authors found that the visitors are a very heterogeneous group of people, with various backgrounds and language skills. A larger number than expected were Swedish speaking and ethnic Swedes. The staff’s impression of the visitors was largely in accordance with our findings. The staff expressed a strong belief in the idea that access to literature in one’s mother tongue can actually be helpful when one is trying to settle in a new country. Although other libraries may be reluctant to handle literature in foreign languages, the staff of the International Library feels that their expertise helps to ensure the inhabitants of the greater Stockholm area good quality and access to literature in many languages. / Uppsatsnivå: D

The aim of the study was to examine how the public libraries participate in the integration of immigrants in the Malmö-/Lund region. Librarians and immigrants were interviewed about the services offered by the libraries in the area of multiculturalism and what kind of service that is requested by the immigrants. The interviews also included possibilities to contribute to increased knowledge among the native Swedish people about different cultures represented among immigrants in Sweden. From the qualitative analyses it is concluded that the libraries represented in the study contribute to the integration of immigrants. The respondents gave multiple examples of the libraries’ usefulness in the integration process by offering immigrants possibilities to develop their knowledge in the Swedish language, and also to find information about the Swedish society and culture. The libraries are also meeting places for people representing different cultures. The respondents also exemplified possibilities of future developments that could be of benefit in the integration process, such as informing the recently arrived immigrants about the services offered by the libraries. They also requested activities that could be useful when seeking employment, and also programs or study circles to spread knowledge about different cultures to prevent racism and hostility towards immigrants. The respondents also asked for a more extensive choice of literature in their different native languages and improved marketing of the services which the international library actually is able to provide. / Uppsatsnivå: D

The underlying purpose of this study is to investigate how the libraries in Sweden organize and administrate the service of providing literature in other languages than Swedish. The study focuses on the central guiding principles that regulate the provision of multilingual literature and how these guidelines are implemented in to practice at the libraries. As the guidelines are closely connected to the official discourse in Sweden concerning policies targeted towards immigrants, the guidelines will be examined from a perspective of integration politics. To assemble data a survey has been conducted looking into factors such as how the libraries perceive the guidelines, how the libraries do business intelligence and user inquires to reach out to the users of the multilingual media, forms for statistics and method of working. The results points out that the libraries in their work with multilingual media are confronted with three tensions; the first tension is that between the libraries aim to promote equality and freedom for the individual and at the same time to fulfil certain collective interests and goals. The second tension emanates from the fact that the libraries intend both to promote integration within the community of the users of the library, demos, and to promote the fact that the users also enjoy membership in different ethnic communities, ethnos. Thirdly there is an underlying tension between a policy strategy that is general in the sense that all users in principle are involved as recipients and a policy strategy that is targeted as it identifies only members of a certain category of the population as its recipients.

The purpose of this thesis was to investigate thephenomenon language café, an activity that is held in public libraries into which anyone is welcome who wants to practice their skills in Swedish, and see how this can be put in relation to integration. To reach the purpose we developed two research-questions; What does the language café fulfill for its participants? and How can the language café contribute to the promotion of integration? The study is based on semi-structured interviews with seven participants from language cafés. The theory used to analyze the results from the interviews is the Swedish sociologist José Alberto Diaz theory about the integration process which can be divided into seven dimensions. The findings of the thesis were that the language café can fill the function as a place to Speak Swedish, for Community-information, a place to meet and a place for trust and self-confidence. This can promote the integration process by being a place where people in need of language training can practice their skills in Swedish. It is also working as a meeting place, where one can integrate with other people and other cultures. / Program: Bibliotekarie

Den svenska skolan är idag en kulturell mötes­plats. Många av dagens elever har en annan kul­turell bakgrund än svensk. Det mångkulturella samhället speglas dock inte i de läroböcker som används i historieundervis­ningen. Syftet med studien att undersöka om läroböcker i historia för år 4–6, skrivna efter år 2011 överensstämmer med det mångkulturella klassrummet. Studien genomfördes med en pedagogisk texta­nalys och har det hermeneutiska perspektivet som ansats. Genom textanalysen studerades tre läroböcker i historia för år 4–6. Studien visade att läroböck­erna är eurocentriska och att repre­sentationen av de etniska grupperna som inte till­hörde Europa var väldigt liten. Läroböckerna framställer endast utomeuropeiska etniciteter när dessa grupper kommer i kontakt Europa. / Today the Swedish school is a meeting place for cultural diversity. A lot of today’s students have another cultural background than a Swedish one. The textbooks currently in use in today’s history education do not reflect the multicultural society that Sweden has today. The aim of this study is to study textbooks in history for grade 4–6, written after year 2011, to see if they conform to the multicultural classroom. The study was carried out through out a pedagogical text analysis and the theoretical approach is the hermeneutic perspective. Three textbooks for grade 4–6 were studied through the text analysis. The study shows that the textbooks were eurocentric and the representation of ethnical groups that did not belong in Europe was very small. The textbooks only presented non-european ethnicities when these groups came in contact with Europe.

Samhället och skolan är idag en mångkulturell plats och i vissa klassrum har mer än hälften av eleverna utländsk bakgrund. Det finns en motsättning mellan det mångkulturella klassrummet och fokuseringen på den svenska historien i kursplanen i historia för årskurs 4–6. Identitetsutvecklingen kan försvåras för elever med utländsk bakgrund i och med att de inte får lära sig om sitt ursprung i skolan. Studiens syfte har därför varit att undersöka hur lärare anpassar undervisningen för att möta elevers identitetsutveckling utifrån elevernas etniska och kulturella bakgrund. Studien har en hermeneutisk teoretiska ansats. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar historia i årskurs 4–6 framkom det att lärarna främst anpassar arbetssätt efter elevernas språkliga svårigheter och inte deras bakgrund. Lärarna ser dock elevernas olikheter som en stor tillgång i undervisningen. / Today both society and school is a multicultural meeting place and in some classrooms more than half of the students have a foreign background. There is a divergence between the multicultural classroom and the focus on the Swedish history in the syllabus in history. The identity development can be hampered for students with foreign background if they don’t get to learn about their origin in school. The aim of this study has therefore been to examine how teachers adapt their teaching to meet pupils’ identity development based on the pupils’ ethnic and cultural backgrounds. The theoretical approach of the study is hermeneutic. Trough semi structured interviews with five teachers that teach history in grade 4–6 emerged that the teachers mainly adapt their teaching methods due to the pupils’ linguistic difficulties and they don’t adapt the content due to the students’ background. Though the teachers see the pupils’ differences as an access in the teaching.

Abstrakt Denna uppsats fokuserar främst på formuleringen i skolans läroplan att skolans etik ska förvaltas av kristna traditioner och västerländsk humanism samt att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utifrån att jag har granskat och tolkat medias pressbild, de framlagda motionerna och olika vetenskapliga arbeten i ämnet så ställde jag mig följande frågor; vilken mediabild som kommer till uttryck och vilken kritik formuleringen får i motioner samt hur olika forskare tolkar formuleringen. Avslutningsvis så ställde jag frågan varför formuleringen av de kristna traditionerna och den västerländska humanismen anses komma i konflikt med formuleringen av att skolans undervisning ska vara icke-konfessionell. Som metod använde jag mig av den kritiska diskursmetoden där språket i läroplanen har granskats och tolkats samt vilka strukturer eller mönster som återfinns i texten för att göra en rättvis analys. Resultaten av undersökningen visade på att formuleringen är problematisk och till viss del motsägelsefull eftersom Sverige dels är ett sekulariserat land som i hög grad består av en stor mångkulturellt. Men som även förespråkar religionsfrihet i grundlagen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell, därmed går det att fastställa att formuleringen har öppnat upp dörren för misstolkningar som vidare kan leda till att arbetet i skolan kan komma att påverkas. / <p>Peder Thalén är kursens examinator och den som attesterar betyget medan Jari Ristiniemi var uppsatsens examinator.</p>

<p>Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola. Vårt syfte med urvalet var att hitta olikheter i hur det mångkulturella kan framträda. Resultatet av intervjuerna visade att de flesta informanterna tolkade den mångkulturella skolan som en skola där det måste finnas etnisk heterogenitet bland eleverna. På en av skolorna sågs dock varje enskild elev som bärare av en kultur oavsett vilken etnisk bakgrund den har. Vi fann vidare att skolorna vi besökte inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt till eleverna. I den litteratur som vi har studerat fann vi att den mångkulturella undervisningen är den som bäst främjar mötet med elever med en mångkulturell bakgrund. Skulle lärarna arbeta efter detta förhållningssätt skulle det skapas undervisningssituationer som gör att elever med skilda erfarenheter och synsätt kunna lära av varandra och få en större tolerans till olikheter.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lärares attityder till flerspråkighet och arbetet med svenska som andraspråk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var två klasslärare, tre andraspråkslärare och en modersmålslärare. Lärarna arbetar på skolor med olika andel flerspråkiga elever.</p><p>I resultatet framgår att de intervjuade lärarna är övervägande positiva till en flerspråkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förståelse för andra människor och att få ett kulturellt och språkligt utbyte av varandra. Arbetet med svenska som andraspråk innebär till största delen att utveckla elevernas svenska. Man vill ha en kombination av klassrumsundervisning och gruppundervisning för andraspråkseleverna. Undervisningen är individanpassad då det finns stora skillnader mellan eleverna, och man har en varierad undervisning där det svenska språket uttrycks på många olika sätt. Lärarna är positiva till modersmålsundervisning, men i dagsläget saknas ett samarbete mellan lärarna. Mellan de klasslärare och andraspråkslärare denna studie omfattar fungerar samarbetet bra.</p><p>Slutsatsen är att lärarens attityd till flerspråkighet får konsekvenser i hur undervisningen utformas. Man kan på många sätt framhäva de flerspråkiga eleverna genom att visa intresse för dem och deras erfarenheter. I ett flerspråkigt klassrum där man vill ha motiverade elever, måste man arbeta aktivt med flerspråkigheten och lyfta den dagligen så att alla elever får känna sitt värde. På detta sätt får andraspråkseleverna större möjligheter att utveckla sin svenska.</p>