Enligt statistik från Skolverket (2015) har upp till var femte elev i Sverige en annan etnisk bakgrund än svensk. Tidigare forskning säger att medvetenhet och ett kritiskt förhållningssätt till användandet av mångkultur i lärandet, det vill säga interkulturella perspektiv, utgör en betydande roll för individens inlärning och hur individens attityd mot samhället och världen formas. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur lärare och pedagoger talar om interkulturella perspektiv samt om, och i så fall hur, de använder interkulturella perspektiv i fritidshemsverksamheten. Uppsatsen är skriven ur ett normkritiskt perspektiv med ett fokus på interkulturella perspektiv. Vi använder oss av blandad metod, där en webbenkät och två intervjuer har legat som underlag för vår studie och analys. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring normer och kategoriseringar men att lärare och pedagoger inte lyckas implementera kritiken mot bland annat norm i sin verksamhet. Snarare upprätthåller personal i fritidshemmen snäva kategoriseringar och dikotomier.

Examensarbetets syfte har i ett första skede varit att genomföra en litteraturstudie av interkulturell forskning. Utifrån de fyra temana, Mångkultur, Värdegrund, Demokrati och Språk som framkommit vid litteraturstudien har jag sedan genomfört en tematisk dokument- och intervjustudie med utgångspunkt från de fyra kategorierna. Syftet har varit att se hur kategorierna i den interkulturella forskningen kommer till uttryck i gymnasieskolans läroplan och i några samhällslärares tankar kring deras egen undervisning. Lärarnas svar relateras till vad som står i läroplanen och till tankegångarna hos forskarna.En interkulturell pedagogik, läroplanen samt lärarintervjuerna beskriver hur mångfald utvecklar, breddar och fördjupar elevers lärande i vår mångkulturella kontext. Skolan behöver dock fortgående skapa reflektion och medvetenhet kring den kulturella mångfalden för att skapa förståelse inför elevers olikheter. Demokrati- och värdegrundsfrågor behöver diskuteras explicit i samhällsundervisningen. Lärarintervjuerna visar dock på att det behövs tas ännu mer tid i anspråk för detta. Samtalet i undervisningen, framför allt elever emellan, är avgörande eftersom det är genom dessa som det kan skapas en förståelse för varandra samt bredda våra tankestrukturer. Examensarbetet visar till sist på behovet av ett inkluderande vi-språk men också vikten av att medvetandegöra de maktstrukturer som skapar utanförskap.

Dagens Sverige är ett mångkulturellt land där människor med olika bakgrund lever tillsammans mer eller mindre integrerat. Att vara ung idag kan vara problematiskt då man ska förhålla sig till olika attityder som existerar sida vid sida. Detta gäller inte minst synen på sexualitet som i samhället i allmänhet kan anses vara liberal men där unga tjejer i invandrargrupper kan ha helt andra villkor. Vi ville undersöka hur de unga tjejerna upplever synen på sexualitet i samhället och i mångkulturella sammanhang. Denna kunskap kan vara av intresse för hur man kan bedriva socialt arbete med unga tjejer. För att inhämta information intervjuade vi en grupp unga tjejer i åldrarna 15-16 år, vilka gav oss den kunskapen vi sökte. Unga tjejer befinner sig i en position där uttrycket för sexualitet är viktigt för hur man betraktas och tankar om den perfekta kärleksrelationen är ständigt närvarande. Unga tjejerna med invandrarbakgrund befinner sig även i en process där de både ska hitta sin identitet och position i det mångkulturella samhället. Resultatet av vår fokusgruppsintervju visade att sexualitet kan vara ett komplext ämne och att det finns ett behov och intresse hos de unga tjejerna av att diskutera detta ämne. Sexualitet kan betraktas som ett känsligt ämne men detta bör inte stå i vägen för att de unga tjejerna ska få möjligheter att uttrycka och diskutera sina känslor och tankar om ämnet.

I läroplanen Skolverket (2022) står det att utbildningen ska fostra demokratiska medborgare. I denna forskningsöversikt har syftet varit att besvara frågeställningen “Hur fostrar vi eleverna till demokratiska medborgare”. Vi har använt oss av mer specificerade underrubriker i arbetet mot att besvara denna frågeställning i form av “Vilken påverkan har mångkulturen på en skola mot målet att fostra demokratiska medborgare”. Resultatet i denna forskningsöversikt visar på att det finns flera olika faktorer vilka har betydelse för hur eleverna genom utbildningen fostras till demokratiska medborgare och det tas upp möjliga problem samtidigt som det framgår vad som fungerar och kan spridas vidare. I forskningsöversikten redovisar vi samlad forskning som visar på vilken påverkan mångkulturen i ett arbetslag har för att främja arbetet mot att fostra eleverna till demokratiska medborgare.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts och analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Vi redogör för vad som menas med mångkultur och interkultur samt begrepp som etnocentrism, assimilering, integration och inkludering. Vidare beskriver vi skillnaderna mellan interkulturell kompetens och interkulturell pedagogisk kompetens. Då vår undersökning utgår från intervjuer med verksamma lärare blir det dessutom relevant att beskriva vad ett interkulturellt arbetssätt är, samt beprövad erfarenhet i relation till vetenskaplig grund. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett antal lärare generellt resonerar kring val och användande av skönlitteratur för att skapa en inkluderande undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt hur lärarna mer specifikt resonerar kring vilken av böckerna, Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005), de skulle ha valt att använda i sitt nuvarande mångkulturella klassrum. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua verksamma lärare som arbetar på en mångkulturell skola i Mellansverige. Resultatet av undersökningen synliggör att lärarna anser att identifikation är en viktig aspekt i valet av skönlitteratur, men att det kan förekomma svårigheter relaterat till elevernas etniciteter och kulturella bakgrunder. Dessutom framhäver lärarna fördelen med att använda diskussioner för att synliggöra böckernas implicita och explicita budskap samt för att diskutera och utmana olika värderingar och fördomar. I valet mellan böckerna Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005) framkom det att samtliga lärare var överens om att de hade föredragit att använda boken om Habib i deras mångkulturella klassrum, men att lärarna hade resonerat annorlunda om de i stället hade undervisat i ett homogent klassrum.

Denna studie utgår från min långvariga och stora tilltro till etik och etikämnet inom skolans religionsundervisning. Jag har länge målat upp en romantisk bild av etik som lösning på de flesta, av mig, upplevda problemen i skolan och samhället. Vid närmare fundering uppstod ett frågetecken över varför jag inte upplevde att skolan och samhället utvecklats mot det bättre, mot mer frihet, jämlikhet och inkludering? Etik har existerat, skrivits, debatterats och analyserats i minst flera tusen år, etikämnet inom skolan har varit inskrivet i kurs- och läroplaner i flera decennier. Med den insikten har denna studie valt att undersöka etikämnet utifrån ett maktperspektiv. Det är ett perspektiv som har som mål att ifrågasätta det förgivettagna att etikämnet är något enbart, eller mestadels positivt. Studien har analyserat studentuppsatser som behandlar etikämnet inom relig-ionskunskapen på ett eller annat sätt, skriva mellan åren 1993–2023 med hjälp av ett teoretiskt och metodologiskt ramverk som utgår från ett Foucaultinspirerat makt- och diskursperspektiv. Frågorna studien utgår från är hur etiken framställs inom religionskunskapen ur ett maktperspektiv i studentuppsatser och hur det skrivs om eleven som etikämnet önskar hjälpa och utbilda? Analysen av studentuppsatserna och deras framställning av etikämnet möjliggjordes med hjälp av fyra dimensioner: vilka förgivettaganden som fanns, vilka kunskaper och vetanden som gav styrningen legitimitet, vilka praktiker maktviljan får och vad det är för idealelev som åtgärderna har som mål. Det framkom i studien att etiken ses som ett förgivettaget viktigt skolämne inom religionskunskapen, främst då det besitter kunskaper som framför allt ska lära elever att bli goda, altruistiska, rationella, öppna, svenska samhällsmedborgare. Etikämnet framstår som en möjlig lösning på det av flera studentuppsatser upplevda problemet med ett mångkulturellt samhälle. Genom att införliva en mer gemensam enhetlig etisk och moralisk grund med hjälp av mycket diskussioner och utvecklandet av ett rationellt tänkande hos eleverna hoppas många att tryggheten i samhället säkras. Studiens målsättning har varit att öppna upp för fler och möjligtvis andra typer av frågor om etikämnet än de annars vanligt förekommande, snarare än att erbjuda entydiga svar och lösningar.

Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys med hermeneutisk inriktning. Vi fördjupar oss i begrepp som mångkultur, interkulturell kompetens, etnocentrism, critical literacy samt alteritetsteori. Därtill går vi igenom vad som menas med händelse, tema, miljö och karaktär samt deras betydelse för barnlitteratur. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl två skönlitterära barnböcker, som är skrivna i ett dagboksformat för åldrarna 9–12 år, lämpar sig i svenskundervisningen i ett mångkulturellt klassrum för lärare som arbetar för en inkluderande miljö. Böckerna som analyseras är Berts dagbok 1 (Jacobsson och Olsson 2015) och Habib: Meningen med livet (Foley 2005). Resultatet av litteraturanalysen synliggör att båda böckernas övergripande tema och motiv skildrar vanligt förekommande tonårsproblem vilket lämpar sig för ungdomar i alla klassrum. Vi har även kommit fram till den teoretiska slutsatsen att båda böckerna kan lämpa sig i ett mångkulturellt klassrum men att lärare behöver arbeta med böckerna på olika sätt för att nå samma mål i undervisningen. För att undervisningen ska kunna bedrivas inkluderande i ett mångkulturellt klassrum, där alla etniciteter lyfts fram som värdefulla, så krävs det framför allt att den enskilde läraren besitter en interkulturell kompetens och är medvetenhet om sin egen etnocentrism.

Dagligen möter vårdpersonal patienter från världens alla hörn vilket innebär attolika kulturer möts. Kulturkrockar och språkförbistringar är något som då kanupplevas. I omvårdnadsarbetet är det av vikt att förstå sig på patienten samt attkunna kommunicera. Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket gör attomvårdnadspersonal behöver ha kompetens hur man bemöter personer från andrakulturer. Syftet med denna studie var att ta reda på hur färgade afrikaner uppleverbemötandet från sjukvårdspersonal i svensk hälso- och sjukvård. Datainsamlingengenomfördes med intervjuer som spelades in. Intervjumaterialet transkriberadesoch analyserades med innehållsanalys. Totalt intervjuades sju personer medafrikanskt ursprung. Studien resulterade i fem teman. Resultatet av studien visadeatt informanterna var nöjda med bemötandet från sjuksköterskorna och övrigvårdpersonal, och upplevde vårdmötena positiva. Informanterna ansåg att viktigakvaliteter hos en sjuksköterska är förståelse, empati och tålamod. Brist påkulturell kompetens kunde överbryggas med ett professionellt förhållningssättsom innebär respekt och lyhördhet för varje enskild patient. / Every day caregivers encounter patients from all over the world which means thatdifferent cultures meet. Cultural clash and confusion of tongues is something thatcan be experienced in nursing, which is why it is important to understand thepatient and to communicate adequately. Today, Sweden is a multicultural countryand nursing staff need to have skills about how to interact with people from othercultures. The purpose of this study was to find out how black Africans perceivethe response from medical personnel in Swedish health care. Data was collectedthrough recorded interviews. The interviews were transcribed and analyzed usingcontent analysis. In total, seven individuals of African descent were interviewed.The study resulted in five themes. The results showed that the informants had apositive experience of nurses and other healthcare personel. Lack of culturalcompetence could be overcome with a professional attitude of respect andsensitivity for each individual patient.Keywords: African immigrants, behavior, content analysis, multiculturalism,nurse.3

Multiculturalism is a current issue in our globalized society, which also the library field must relate to. In the Swedish Library Act from 2014 it is stressed that users with another linguistic background than Swedish shall be prioritized. However, an undifferentiated comprehension of what multicultural services at the library really means prevails, and the underlying values of the concept are rarely questioned. The purpose of this bachelor thesis is to problematize the concept of multiculturalism in a library context, by the identification of ideological patterns in the research discourse. Nine Library- and Information Science research articles that discuss multiculturalism at the public library have been scrutinized, and we found that the articles are dominated by a palpable Western and colonial perspective. Four discourses were identified in the empirical material, which all can be linked to changes in the macro-sociological context. As a theoretical and methodological framework we have chosen Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) in combination with Homi K. Bhabha's postcolonial theory. CDA focuses on linguistic text analysis, in order to uncover how discourses both influence and are influenced by the social context, while Bhabha's theory questions how Western scholars create an illusion of fixed cultural identities. By combining these theories we wished to problematize the Western knowledge production, and initiate new approaches regarding how to work practically with these issues. Our conclusion is that there are similarities in how Western scholars depict multiculturalism and ethnicity at the library, which might impact the library practice in a negative way.

BAKGRUND:Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket även avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebär detta att ta tillvara på den kulturella mångfalden samt att anpassa verksamheten utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Vi redogör i vår litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vårt valdaundersökningsområde. Vi har också valt ur mål ur styrdokument samt kursplaner som vi anser är relevanta för vårt syfte.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till mångkulturalitet och hur ett sådant förhållningssätt tillämpas i skolan. Studiens syfte är inte att få en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom området.METOD:Studien bygger på osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i år 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svårigheter med att tolka och förstå vad ett mångkulturelltförhållningssätt innebär. Det flesta av respondenterna har inte reflekterat över sitt eget förhållningssätt till mångkulturalitet eller hur de tillämpar det i praktiken. Under våra intervjuer då respondenterna tvingades reflektera över sitt förhållningssätt samt tillämpningkunde vi dock se att de hade ett förhållningssätt till mångkulturalitet samt att flertalet tillämpade detta.