<p>The aim of this essay is to describe the historical development of the intercultural teacher training program at Södertörn University in Stockholm. I have also examined how the intercultural teacher training program was started, how and why it became intercultural and how the people in charge of the development of the teacher training program discussed intercultural science. The teacher training program has been an active part of Södertörn University since 1998, but it became intercultural in 2002. I have studied these questions through documents from the Södertörn University archives and literature by the funders of the education. The study shows that the university profile, ambitions and motives have been a key factor in the decision to make the teacher training program at Södertörn a multi-cultural one.</p>

<p>This study highlights how pre-school teachers in a monocultural Swedish district looks at the concept of multiculturalism and what multiculturalism and /or intercultural approaches means in their pre-schools. The study takes its starting point in Johannes Lunneblads thesis "Förskolan och mångfalden" (2006) and Lpfö-98 (2006). The present study is a qualitative study in the form of interviews and the study have an intercultural and intentional perspective. The study shows that preschool teachers in the area perceive multicultural work as a compensatory education for children with non-European background. An analysis of the interviews on a deeper level shows that there is a broader understanding of multiculturalism that includes the class, sexuality and everyone of the children's "home culture”. About the pre-school teachers in this study can be said that there is an intercultural attitude in certain situations.</p>

This study highlights how pre-school teachers in a monocultural Swedish district looks at the concept of multiculturalism and what multiculturalism and /or intercultural approaches means in their pre-schools. The study takes its starting point in Johannes Lunneblads thesis "Förskolan och mångfalden" (2006) and Lpfö-98 (2006). The present study is a qualitative study in the form of interviews and the study have an intercultural and intentional perspective. The study shows that preschool teachers in the area perceive multicultural work as a compensatory education for children with non-European background. An analysis of the interviews on a deeper level shows that there is a broader understanding of multiculturalism that includes the class, sexuality and everyone of the children's "home culture”. About the pre-school teachers in this study can be said that there is an intercultural attitude in certain situations.

Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor. Beskrivningskategoriernas utfallsrum analyserades sedan utifrån begreppen identitetsskapande samt lärande. Resterande resultat bearbetades sedan i vår diskussion. Resultat: Den övergripande kategorin som framkom ur resultatet var kulturella aspekter på kostvanor. De tre underkategorierna till den är förhållningssätt och (kulturella) värden, (kulturellt) identitetsskapande samt (kulturell) kommunikation och lärande. Det övergripande resultat som tydliggjordes var att informanternas uppfattningar liknade varandra. De uppfattningar som framkom var att kostvanor bland barn kan skilja sig på grund av kulturell bakgrund, att det är viktigt att lära barnen värdegrund och att man ska visa respekt och acceptans gentemot varandra. Uppfattningarna visar också att barn i en mångkulturell klass får en bred utveckling, de lär sig språk och sociala regler. Skillnader i språket uppfattas av informanterna som problematiska, därför används det ofta andra metoder för att kommunicera.

Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa. I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor. Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.

An increasing number of educational policies, academic studies, and university courses today propagate ‘interculturality’ as a method for approaching ‘the Other’ and reconciling universal values and cultural specificities. Based on a thorough discussion of Europe’s colonial past and the hierarchies of knowledge that colonialism established, this dissertation interrogates the definitions of intercultural knowledge put forth by EU policy discourse, academic textbooks on interculturality, and students who have completed a university course on the subject. Taking a decolonial approach that makes its central concern the ways in which differences are formed and sustained through references to cultural identities, this study shows that interculturality, as defined in these texts, runs the risk of affirming a singular European outlook on the world, and of elevating this outlook into a universal law. Contrary to its selfproclaimed goal of learning from the Other, interculturality may in fact contribute to the repression of the Other by silencing those who are already muted. The dissertation suggests an alternative definition of interculturality, which is not framed in terms of cultural differences but in terms of colonial difference. This argument is substantiated by an analysis of the Latin American concept of interculturalidad, which derives from the struggles for public and political recognition among indigenous social movements in Bolivia, Ecuador and Peru. By bringing interculturalidad into the picture, with its roots in the particular and with strong reverberations of the historical experience of colonialism, this study explores the possibility of decentring the discourse of interculturality and its Eurocentric outlook. In this way, the dissertation argues that an emancipation from colonial legacies requires that we start seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural. / Fokus för denna avhandling är spridningen av begreppet interkulturalitet inom utbildning. Utbildningspolicy, akademisk litteratur och mängden kurser i högre utbildning ägnade åt begreppet vittnar alla om dess betydelse i försöken att förena det kulturellt partikulära med det universella. Med Europas koloniala förflutna i åtanke och dess skapande av hierarkier mellan vad som definieras som kunskap, ämnar denna avhandling undersöka vilka kunskaper som krävs för att bli interkulturell. Syftet är framför allt att besvara frågan vad som händer med interkulturalitet om kulturella skillnader istället förstås som koloniala skillnader. Utifrån ett dekolonialt perspektiv som fokuserar på hur skillnader skapas och upprätthålls utifrån föreställningar om kulturella identiteter, analyseras EU-policy, akademisk litteratur samt intervjuer med studenter som avklarat en kurs i interkulturalitet. Analysen visar på hur interkulturalitet, i dess nuvarande tappning, riskerar fastna i en singulär europeisk utblick på världen upphöjd till universell lag. Snarare än att mildra eller förändra maktrelationer och skapa möjligheter till mellanmänskliga möten, riskerar därför interkulturaliteten att bidra till fortsatt förtryck av den som anses kulturellt annorlunda. En alternativ utgångspunkt står att finna i en annan översättning av interkulturalitet – interculturalidad – hämtad från ursprungsbefolkningarnas kamp för att bli synliggjorda, att dela makten, på den offentliga arenan i Bolivia, Ecuador och Peru. Genom att lyfta fram begreppet interculturalidad, som just har sitt ursprung i singulariteten och bär med sig själva erfarenheten av kolonialism, tillförs en möjlig distansering från interkulturalitet med dess implicita eurocentrism. Avslutningsvis argumenteras för att befrielse från kolonialismens ok kräver att interkulturalitet omkodas som inter-epistemisk.

The aim of this essay is to describe the historical development of the intercultural teacher training program at Södertörn University in Stockholm. I have also examined how the intercultural teacher training program was started, how and why it became intercultural and how the people in charge of the development of the teacher training program discussed intercultural science. The teacher training program has been an active part of Södertörn University since 1998, but it became intercultural in 2002. I have studied these questions through documents from the Södertörn University archives and literature by the funders of the education. The study shows that the university profile, ambitions and motives have been a key factor in the decision to make the teacher training program at Södertörn a multi-cultural one.

Minoritetsgrupper har fått allt större uppmärksamhet i samhället, likaså har diskussioner om diskriminering på grund av hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund och jämlikhet fått större plats i media. Dock visar statistiken på att hatbrotten och diskrimineringen mot dessa människor ökat i Sverige. Svensklärarnas utmaning blir därför att i enlighet med Lgy11 bidra till förändringen av detta, vilket kan göras genom skönlitteraturläsning. Syftet med studien är att undersöka vilken skönlitteratur eleverna inom kurserna svenska 1 och 2 läser samt hur lärarna tolkar och tillämpar det centrala innehållet om skönlitteratur med fokus på minoriteter och mångkulturalitet. Undersökningen bygger i huvudsak på en kvalitativ intervjumetod där fyra svensklärare inom den gymnasiala utbildningen och en skolbibliotekarie intervjuats. Vidare har en kompletterande kvantitativ elevenkät implementerats i studien där endast gymnasieelever deltagit. Resultaten visar på att lärarna främst arbetar med västerländska författarskap. Inslagen av kulturer utanför väst är få i skönlitteraturundervisningen och likaså är inslagen av de nationella minoritetsgrupperna.

This study examines what experiences female, Muslim pupils have of wearing veil in the Swedish school and their thoughts about the veil and feminism. The method used is a qualitative semi structured interview study based on six pupils at an upper secondary school in south Sweden. The theoretical framework in the essay is based on multicultural education and postcolonial feminism. The results of this study reveal that the respondents have both positive and negative experiences of wearing the veil in school. On the one hand we find that none of the respondents share any story of being seriously discriminated or offended on the grounds of wearing a veil. On the other hand, are the pupils, either in specific situations or in general, feeling alienated through subtle gestures, looks and whispers in school. Regarding the respondent’s thoughts about feminism, the study concludes that all the respondents accept the fundamental values of feminism, that women should have the same rights and opportunities as men. Simultaneously they feel skeptical about the term ‘feminist’ and that feminism entails a certain way of life where the veil doesn’t belong. One important remark on the outcome of the study is that it would be desirable to incorporate discussions about other cultural phenomena in education, as the veil for example, which would not only make the education more pertinent to more pupils but also educate the pupils in intercultural sensibility. Secondly, a more nuanced education about the diversity within feminism could have the potential of including pupils who, for different reasons, are feeling a resistance against feminism.

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen. Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat. Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen. Jag uppfattar att de har ett elevcentrerat perspektiv och att de i sina didaktiska val gärna vill att elevernas förutsättningar och villkor ska vara med och styra innehållet. Därför blir det många gånger elevens värld och elevens intressen som bidrar till den kulturella mångfalden men samtidigt strävar lärarna efter att både förmedla kulturarvet och att bredda elevernas syn på vad som är kulturell mångfald.