The neighboring towns of Haparanda and Tornio are divided by the border between Finland and Sweden in the southern part of the Torne River. The two cities have worked closely together for the past decades and have in recent times virtually “grown together”. In recent years the cities have arranged a joint new year’s celebration called Happy New Twice. The purpose of this thesis is to study potential challenges that arose during the planning and execution of Happy New Twice 2019; and if intercultural challenges can have an effect on the interaction across the border. The empirical material is based on three semi-structured interviews that later were transcribed and analyzed using thematic analysis. To examine the participants’ experiences working with Happy New Twice, the theoretical framework of this thesis is drawn from the approach of Nederveen Pieterse’s theory Globalization as Hybridization, Iben Jensen’s analytical tools for intercultural communication, Jarosław Jańczak’s studies on town twinning in Europe and Philip Kotler’s marketing theory place branding. The results show that while the interaction across borders is working fine between the two cities, there are still challenges with joint events, such as Happy New Twice. Even though Happy New Twice is a popular event, it can be difficult to make the event feel mutually acknowledging of both cities. There are also external factors such as the time difference and the covid-19 pandemic that can affect events like Happy New Twice in the future. Despite these challenges, HaparandaTornio has used the multiculturalism of the area in a positive aspect and the cities have been able to use it as part of their place branding.

Over the last few years, the debate on what a secularized state is, and should be have been increasing in both spread and aggression. One of the many topics triggering this debate is the question if call to prayer should be allowed or not. The Islamic call to prayer is a phenomenon that awakes strong emotions and reactions in western society, and it has been well debated in media. The aim of this thesis is thus to investigate this debate and what ideological standpoints the arguments are based upon. sing the theories of Jürgen Habermas and José Casanova, on the theories of secularization, the debate on the permission of call to prayer in Växjö have been analysed. To give a fair representation of the debate, articles from four different, well established Swedish newspapers have been used.    It has been found that one of the most frequently used arguments against a permission is the fear that the allowance of one call to prayer a day will lead to more extreme, and eventually radical, Islamic elements in the Swedish society.  The study shows that the view of what a secularized state is, is diverse but can generally be divided into two categories, the view that proclaims positive or negative freedom of religion.  Among the arguments against the permission, most part are solely emotional, whereas the arguments supporting the permission often are more rational.     The conclusion is that main part of the arguments is based on liberal and democratic values but how they are interpreted varies. On the side supporting the permission, the arguments are based on equality, the importance of the freedom of speech and the belief that multicultural is enriching. On the opposite side, the arguments are based on the conservation of the Swedish heritage, the Christian faith and effective integration. Many arguments against a permission are problematic since they are constructed on an emotional basis. In a secular state, this type of questions should be handled rational, based on the law of freedom of religion.

Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket även präglar skolans förutsättningar. De förändrade förutsättningarna och nya utmaningarna för den svenska skolan är ett resultat av bland annat det mångkulturella samhällets framväxt, och en liknande utveckling pågår i flera länder. Med denna bakgrund har vi i vår kunskapsöversikt valt att belysa de utmaningar och möjligheter som finns i historieundervisningen i det mångkulturella klassrummet. Metoden för kunskapsöversikten är informationssökning där vi med hjälp av databaserna ERIC (Education Resources Information Center), ERC (Education Research Complete) och Swepub hittat relevant material för att besvara våra frågeställningar.  Vår kunskapsöversikt belyser i resultatets första del de utmaningar som finns idag i svenska skolans mångkulturella klassrum. Här kommer vi att utförligt redogöra för utmaningar såsom: segregerade betygsresultat, monokulturell undervisning och skolans oförmåga att nå upp till de likvärdighets- och interkulturella mål som Skolverket satt. Vidare kommer resultatdelen att behandla olika strategier för att bemöta de krav som mångkulturella klassrum ställer på skolan och undervisningen. I denna del kommer vi att beröra interkulturell undervisning, narrativ identitet, fyra strategier samt ökat stöd till lärare i sin profession.  Utmaningarna och möjligheterna som kunskapsöversikten belyser ställer stora krav på lärarprofessionen. Forskning om hur lärare tillämpar dessa strategier i undervisningen är nödvändig för att kunna genomföra en historieundervisning som tar hänsyn till det mångkulturella klassrummet. Det mångkulturella samhället har med säkerhet kommit för att stanna och därför behöver man se över historieämnets innehåll och förmedling i undervisningen i det mångkulturella klassrummet.

Alla barn ska ha rätt till att främja sin förståelse av sin egen och andras kulturer, enligt Barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018). Studiens syfte är att synliggöra vilken mångkulturell barnlitteratur som finns tillgänglig för de äldre barnen i förskolornas verksamhet, genom att presentera vilka diskurser som framträder i de böckerna som finns tillgängliga i förskolornas bokhyllor.  Ett besök vardera gjordes på en förskola med en uttalad mångkulturell profil och en förskola utan en uttalad mångkulturell profil, där genomfördes en observation av vardera förskolas bokutbud samt en mindre intervju. De böckerna vi fann på förskolorna kategoriserades i olika kriterier och sedan genomfördes en diskursanalys på bokutbudet samt en mer djupgående diskursanalys på sex av böckerna. Normen för dessa böcker är att huvudkaraktären är vit.  Slutsatsen vi kommer fram till är att förskolor behöver mer mångkulturell barnlitteratur för att undvika exkludering, diskriminering och fördomar mot olika etniciteter i förskolans utbud av böcker. / Every child has the right to promote their understanding of their own and other´s cultures (UNICEF Sverige, 2018). The aim of this study is to present what kind of discourses that books available in preschools bookshelves, and what kind of discourses multicultural literature that is available for children aged 3-5 years old express.  An observation of two preschools’ book selection was conducted, one preschool profiled themselves as multicultural and one didn’t, as well as a minor structured interview. The books were then analysed through a discourse analysis as well as a deeper discourse analysis on six of the books that were found. The results show that there is a small amount of multicultural literature in preschools, and that children’s characters of a different ethnicity than the dominant ethnicity in the books is put aside. The books that we made a deeper discourse analysis of shows that it’s rare that a child with a different ethnicity is written as a main character. The norm of these books is that the main character is white. Our conclusion is that pre-schools need more multicultural literature to avoid exclusion, discrimination, and prejudice against different ethnicities in pre-schools book selection.

Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska verktyg och arbetssätt lärare använder samt vilka didaktiska utmaningar de upplever och hur dessa kan bemötas för att främja likvärdig religionsundervisning i årskurs 4–6 utifrån ett lärarperspektiv.  För att besvara studiens två frågeställningar har kvalitativa intervjuer med fem legitimerade lärare i religionskunskap genomförts. Studien utgår från en grundad teori samt teorin om interkulturalism med inriktning på det teorispecifika begreppet symbolisk interaktionism. Resultatet av studien visar att lärare förespråkar ett varierat arbetssätt med olika didaktiska verktyg, en integration av olika ämnen för att utöka elevernas förståelse för religionens betydelse samt ett kooperativt lärande för elevernas kognitiva förmåga. De utmaningarna som studiens resultat visade var elevernas skiftande förkunskaper, hanteringen av samhällsförändringar i undervisningens samt likvärdighetsuppdraget i relation till läroplanen.

This study aimed to investigate how students in upper secondary school experience religious education in a secularizedand multicultural society. This study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with seven students in upper secondary school. The students that participated in thissurvey positioned themselves as atheists, Muslims, and Christians. The interviews were constructed with the aim of producing a result that reflects the students' experiences of religiouseducation in upper secondary school while considering the students' own experiences of religion. The students' experiences were analyzed and discussed in relation to the Swedish curriculum's description of the purpose of religious education and previous research on religious education in a multicultural and secularized Sweden. Thisresearch shows that there are varied perceptions of how religious education is perceived by studentsbased on their knowledge and experience of religion.Those students who identified themselves as religious, and whose environment consists of a majority with a cultural background other than Swedish, find that religious education tends to deal with aspects that differ from their knowledge and experience of religion. This study also shows that religious education in Sweden is experienced as dealing with religions and cultures on a general level. A common factor identified in the survey is that students findit important to learn about religion through increased discussion and integration whichcontributes to a deeper understandingof religion. This is perceived as a need forreligious education in a multicultural and secularizedsociety. The result presented in this study is also reflected in previous studies conducted in the discipline of religious didactics. This indicates that there are some challenges as well as some opportunities for development regarding religious educationin a multicultural and secularizedsociety.

Syftet med studien är att beskriva förskollärares förståelse av interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Detta utifrån barns rätt till att utveckla förståelse för styrkorna som finns i det mångkulturella samhället som Sverige idag är. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vi har använt fenomenografisk ansats som utgångspunkt för att synliggöra förskollärares beskrivningar, tolkningar och uppfattningar, av arbete med interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Fenomenografin låg även som grund i analysarbetet där de centrala begreppen utfallsrum, variation, uppfatta och andra ordningens kategori användes som stöd. Resultatet presenteras genom utfallsrummen; förståelse av interkulturell pedagogik och beskrivningar av arbete med interkulturell pedagogik. I resultatet synliggörs en kunskapslucka, där en osäkerhet kring fenomenet interkulturell pedagogik dominerar. Däremot visar det på att förskollärare har en nyfikenhet och vilja att utveckla mer kunskap och förståelse kring fenomenet. Det synliggörs genom en efterfrågan av tydliga riktlinjer, metoder och material samt kollegialt samarbete. Slutsatsen av studien är att en kulturell medvetenhet, nyfikenhet och vilja finns. Dock utgår flertalet från att det behövs en mångkulturell utgångspunkt i barngruppen, för att möjliggöra interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. / The purpose of the study is to describe preschool teachers' understanding ofintercultural pedagogy in monocultural preschools. This is based on children'sright to develop an understanding of the strengths that exist in the multiculturalsociety that Sweden is today. This is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight preschool teachers. We have used aphenomenographic approach as a starting point to highlight preschool teachers'descriptions, interpretations and perceptions of working with interculturalpedagogy in monocultural preschools. The phenomenography also formed thebasis of the analysis work, where the central concepts of outcome space,variation, perceive and second-order category were used as support.The results are presented through the outcome spaces; understanding ofintercultural pedagogy and descriptions of work with intercultural pedagogy.The results reveal a knowledge gap, where uncertainty about the phenomenonof intercultural pedagogy dominates. On the other hand, it shows that preschoolteachers are curious and want to develop more knowledge and understandingof the phenomenon. This is made visible through a demand for clearguidelines, methods and materials as well as collegial cooperation. Theconclusion of the study is that there is cultural awareness, curiosity andwillingness. However, most of them assume that there is a need for amulticultural starting point in the group of children, to enable interculturalpedagogy in monocultural preschools.

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium. Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning. Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning. Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort. / Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Undersökningsobjektet utgörs av lärares samtal om den egna undervisningen. Huvudfrågan som ställs är hur innehållsnarrationerna förhåller sig till spänningsfältet mellan ett innehåll som betonar ett kanonliknande nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll. Datainsamlingen har skett med hjälp av individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, där respondenterna bestod av fem historielärare på grundskolans högstadium. Kriteriet vid urvalet var, förutom att vara behörig lärare, var att ha stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser. Med utgångspunkt i frågeställningarna har det empiriska materialet hanterats i två steg. Dels en inledande inventering av de innehållsnarrationer som lärare talar om, dels en analys för att förstå lärares val av innehåll på grundval av klasskontext. Studiens resultat visar att allt innehållsval oberoende av klasskontext utgår från den traditionella västerländska berättelsen, eller det ”dominerande narrativet”. Utifrån två olika klasskontexter visar studien följande resultat: Då klassen bestod av en låg andel elever med bakgrund i andra länder öppnas narrativet upp med Europa som naturlig geografisk avgränsning och där svensk historia finns med som strimma. Den traditionella kronologiska tidsanvändningen är en bland flera andra sätt att bruka tid. Det traditionella innehållet behandlas stundtals utifrån andra perspektiv och andra fokus. Exempelvis samtalas om ett innehåll med större fokus på social historia och genusfrågor. Trots förändringar befinner sig innehållet inom ramen för det dominerande narrativet, vilket kan uttryckas som en majoritetsanpassning i relation till klassrumskontexten. Då klasser tvärtom bestod av en hög andel elever med bakgrund i andra länder inbjuds eleverna själva till att bidra med egna narrationer. Detta blir ett av flera sätt där det dominerande narrativet öppnas upp. Det ges även exempel på sammanhängande teman, såväl som delar av sådana, som öppnar upp narrativet. En minoritetsanpassning åstadkommes även genom att elever själva konstruerar metanarrationer, vanligtvis med temats innehåll som grund.

<p>Soundclash is a phenomenon where groups within the culture of reggae music “battle” against each other, through strategies including both music and rhetoric. The social interaction in the clash exemplifies the scene hierarchy, in which the participants aim to position themselves as number one. This study includes empirical material from a competition within the Swedish scene, also distributed digitally via Internet sites. The analysis is based on discursive psychology, focusing on rhetoric and the construction of meaning. The thesis emphasize how different truth claims are made, which relate to social positions as well as places within the international community.</p> / <p>Soundclash är ett fenomen där grupper inom reggaescenen tävlar mot varandra genom musik och retoriska strategier. I sina tal förs olika argument fram, vilka syftar att positionera grupper högst upp i scenens hierarki. Materialet utgörs av en svensk tävling inom detta fält, vilken även distribuerats i digital form genom Internet. Uppsatsen utgår från ett diskurspsykologiskt perspektiv, där språklig praktik och meningsskapande står i fokus. Uppsatsen visar hur olika anspråk görs, vilka relaterar till olika sociala positioneringar, likväl som till en plats inom en större internationell gemenskap.</p>

I den här uppsatsen undersöker jag hur ett antal läroböcker i svenska som andraspråk bidrar med ett interkulturellt perspektiv genom textanalys. Granskningen av läroböckerna utgår fårn Lahdenperäs (2004) interkulturella läroprocesser som utgörs av tre aspekter för lärande och förståelse kring andra och den egna kulturen. Det är ett antal texter från läroböckerna som granskas genom närläsning vilka har valts ut efter läsning av rubrikerna som antyder interkulturalitet. Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur ett interkulturellt perspektiv förmedlas i de utvalda texter som granskats. Undersökningen har visat att läroböckerna stödjer ett interkulturellt perspektiv. Vidare har min granskning visat att läraren har en avgörande roll för det interkulturella perspektivet i undervisningen. / In this essay, I examine how a number of textbooks in Swedish as a second language helps with an intercultural perspective through text analysis. The review of textbooks are based on Lahdenperäs (2004) intercultural learning processes which consists of three aspects of learning and understanding of others and their own culture. There are a number of texts from the textsbooks examined by close reading which were selected after reading the headlines that suggest interculturalism. The purpose of my study was to find out how the intercultural approach is visualized in the selected texts that were examined. The investigation has shown that the textbooks support an intercultural perspective. Furthermore, it shows that teachers have a crucial role for the intercultural perspective as part of the teaching.