Global ETD Search

291	Soundclash Sverige : Reggaemusik, mångkultur och förhandling Cardell, David January 2006 (has links) Soundclash is a phenomenon where groups within the culture of reggae music “battle” against each other, through strategies including both music and rhetoric. The social interaction in the clash exemplifies the scene hierarchy, in which the participants aim to position themselves as number one. This study includes empirical material from a competition within the Swedish scene, also distributed digitally via Internet sites. The analysis is based on discursive psychology, focusing on rhetoric and the construction of meaning. The thesis emphasize how different truth claims are made, which relate to social positions as well as places within the international community. / Soundclash är ett fenomen där grupper inom reggaescenen tävlar mot varandra genom musik och retoriska strategier. I sina tal förs olika argument fram, vilka syftar att positionera grupper högst upp i scenens hierarki. Materialet utgörs av en svensk tävling inom detta fält, vilken även distribuerats i digital form genom Internet. Uppsatsen utgår från ett diskurspsykologiskt perspektiv, där språklig praktik och meningsskapande står i fokus. Uppsatsen visar hur olika anspråk görs, vilka relaterar till olika sociala positioneringar, likväl som till en plats inom en större internationell gemenskap. intersectionality multi culture gender dancehall Authenticity culture ethnicity translocal transnational discourse psychology Soundclash reggae rastafari autenticitet kultur etnicitet translokal transnationalitet mångkultur diskurspsykologi intersektionalitet genus Social Sciences Interdisciplinary
292	Ta litteraturen på allvar! : En undersökning om den didaktiska potentialen i populär litteratur med mångkulturellt tema / Take the literature seriously! : A study of the didactic potential of popular literature with a multicultural theme Franzén, Karl, Tält, Nicklas, Westerlund, Morgan January 2020 (has links) I den föreliggande studien undersöker vi tre litterära verk med mångkulturellt tema och dess potential till arbete med värdegrundsfrågor i grundskolans årskurs 4–6. Syftet är att analysera hur karaktärer med annan etnicitet än den vita västerländska normen framställs. I studien analyseras tre populära litterära verk som vi har stött på under utbildningen, under vår praktik i verksamheten och som visat sig vara frekvent utlånade på Kalmar Stadsbibliotek. Till stöd använder vi teorier om kritisk litteracitet och främst Hilary Janks modell för att undersöka kategorier som makt, mångfald och design. Av de litterära verken visar det sig att etnisk mångfald uttrycks och kategoriseras på olika sätt, att individens möjligheter i samhället påverkas av namn och utseende med annan etnicitet samt att huvudkaraktärernas hemmiljö beskrivs på ett stereotypt sätt. Därefter undersöks resultatets didaktiska potential utifrån värdegrundsfrågor och hur dessa kan integreras med den valda litteraturen. Resultatet visar hur valda delar i verken kan vara fruktbara i arbete med den typ av värdegrundsfrågor som skrivs fram i styrdokumenten. Critical literacy value-based work domination diversity access design stereotypes ethnicity multiculturalism didactic potential Kritisk litteracitet värdegrund makt mångfald tillgång design stereotyper etnicitet mångkultur didaktisk potential General Literature Studies Litteraturvetenskap
293	Vem är slöjdaren? : Erbjudna identifikationer i tidskriften Hemslöjd(en) 1933-2020 Hällje, Pelle January 2021 (has links) Den här uppsatsen undersöker de identifikationer som erbjuds av tidskriften Hemslöjden (från 2011 Hemslöjd). Som källmaterial används alla ledartexter samt, som komplettering, framsidor under dess utgivning under åren 1933–2020. Undersökningen sker mot ett bakgrundsantagande om att hemslöjdsrörelsen har och har haft en stor påverkan på vad som ses som slöjd och vem som ses som slöjdare, vilket i sin tur kan påverka identifikationer mellan elever och slöjd i grundskolan. Resultatet visar att tidskriftens första tre decennier är betydligt mindre präglade av nationalism än vad man kan förvänta sig utifrån tidigare forskning, men att anknytning tilll andskap är viktig under hela utgivningen. Först från 1960-talet och kommande tre årtionden syns en tydlig retorik om nationell identitet och kulturarv. Detta kan framförallt kopplas till en argumentation om att hemslöjdsrörelsen då går dåligt ekonomiskt och behöver stöd från samhället. En intern identitetskonflikt som källmaterialet verkar kämpa med handlar om att hemslöjdsrörelsen vill vara folklig men inte upplever sig lyckas med det. Från och med 1990-talet flyttas myndigheten Nämnden för Hemslöjdsfrågor från industridepartementet till kulturdepartementet och samtidigt får hemslöjdsrörelsen en ny roll som kulturinstitution, från att tidigare i första hand ha varit en sysselsättningspolitisk verksamhet. Under denna sista tredjedel av utgivningsperioden skiftar också fokus från slöjden till slöjdaren. När det inte längre främst handlar om att marknadsföra produkterna, får slöjden som livsstilsaktivitet en mer framskjuten plats. Undersökningen visar vidare att tidskriften kommunicerar en romantisering av naturen som allra tydligast tar sig uttryck i utsagor om naturmaterial, men som efter millennieskiftet paras ihop med en retorik om miljö och hållbarhet som under denna period blir en dominant del av diskursen. Sammantaget visar undersökningen att det finns en förändring över tid med två tydliga milstolpar, en i början av 1960-talet och en under 1990-talet. De tre perioder som utgivningen därmed kan delas in i gestaltas på sidorna 81-82 i uppsatsen i form av tre olika personas baserade på varje periods mest typiska identifikationer. / <p>Godkänt datum 2021-08-29</p> Hemslöjd slöjd hemslöjden hemslöjdsrörelsen slöjdare nationalism kulturarv folkkonst konsthantverk identifikation identifikationer kulturell identitet mångkultur territorialitet Gerda Boëthius Nämnden för Hemslöjdsfrågor materialitet naturmaterial objektifikation materiell kultur byråkratins logik subaltern subalternisering History Historia
294	”Kan vi få lära oss något om krigen som pågår idag och inte för 1000 år sedan?” : En kvalitativ intervjustudie om historielärarens roll i det mångkulturella klassrummet / "Can we learn anything about the ongoing wars rather than the ones 1000 years ago?" : A qualitative interview study about the role of the history teacher in the multicultural classroom Karam, Jona January 2022 (has links) Skolan är en spegling av samhället där kulturella möten mellan individer alltid har varit en pågående process. Enligt Lgr11 ska historieundervisningen bidra till att eleverna får en ökad förståelse för olika kulturella levnadssätt och sammanhang. Elevernas referensramar har förändrats och för att möta de utmaningar och möjligheter som råder i det mångkulturella klassrummet behöver lärare ett interkulturellt förhållningssätt i historieundervisningen. Studiens övergripande syfte och frågeställningar har handlat om att belysa utmaningar samt möjligheter historielärare anser att det finns i ett mångkulturellt klassrum samt lärares förhållningsätt till det interkulturella perspektivet i historieundervisningen. Med en förankring i den sociokulturella teorin, litteratur, tidigare forskning samt intervjuer av erfarna lärare, syftar arbetet att svara på studiens frågeställning. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med fem erfarna historielärare. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats och ställts mot tidigare forskning. Studiens resultat visar att det finns flera arbetssätt för att möta elevers referensramar för historien. Samtidigt visar även resultatet hur viktigt det är att alla elever får dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper oavsett bakgrund. Det framkommer att utmaningarna är fler än möjligheterna vilket beror på lärares okunskap i hur de praktiskt ska gå till väga i undervisningen för att förhålla sig med ett interkulturellt perspektiv. Resultatet är inte generaliserbart, dock framgår ett mönster som kan liknas vid den tidigare forskningen i vad lärare anser om de utmaningar och möjligheter som råder i det mångkulturella klassrummet. / School reflects society where cultural encounters between individuals have always been an ongoing process. According to Lgr11, history teaching should contribute to an increased understanding of diverse cultural lifestyles and contexts. The students' frame of reference has changed and to meet the challenges and opportunities that prevail in the multicultural classroom, teachers need an intercultural approach in history teaching. The overall purpose of the study has been to shed light on challenges and opportunities that history teachers believe exist in a multicultural classroom and their approach to the intercultural perspective in history teaching. With an anchoring in the socio-cultural theory, literature, previous research and interviews of experienced teachers, the work aims to answer the study's question. The study was based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with five experienced history teachers. The results of these interviews have been analyzed and compared to previous research. The results of this study show that there are several ways of working to meet students' frames of reference for history. At the same time, the results also show how important it is for all students to share their experiences and knowledge, regardless of background. It emerges that the challenges are more than the possibilities, which is due to teachers' ignorance of how they should practically proceed in teaching to relate to an intercultural perspective. The result is not generalizable; however, a pattern emerges that can be compared to previous research in what teachers think about the challenges and opportunities that prevail in the multicultural classroom. Multicultural intercultural diversity culture history teaching grades 4-6 Mångkultur interkulturell mångfald kultur historia undervisning årskurs 4-6 Learning Lärande Pedagogy Pedagogik Övrig annan samhällsvetenskap Didactics Didaktik
295	Abrahamitiska religioner i svenska läromedel, 1994-2020 : Hur religionerna skildras gentemot varandra / Abrahamic Religions in Swedish Textbooks, 1994-2020 : How the religions are portrayed against each other Köhler, Jens, Istrefi, Drilon January 2023 (has links) I svenska läromedel för religionskunskap på högstadienivå är det vanligt att de “abrahamitiska religionerna” behandlas för att ge eleverna en ökad förståelse för religiös mångfald och främja interreligiös tolerans. Tyvärr finns det dock tendenser där islam och judendom framställs som "den andre" i förhållande till kristendomen. Denna framställning varierar beroende på författare och förlag, vilket kan leda till att negativa betoningar får större utrymme i böckerna då skillnader lättare uppmärksammas än likheterna mellan de tre religionerna. Som en följd kan eleverna få en förenklad och stereotypisk bild av religionernas innehåll, historia och praktik. Eftersom kristendom ofta framställs som den samhälleliga normen, blir judendom och islam ofta jämförda i omfång och innehåll, vilket leder till att de hamnar i en position som "den andre" och oftast blir offer för stereotypiseringar och förenklingar. Ibland kan islam porträtteras och tolkas som “bakåtsträvande” och “sexitiskt” då författarna medvetet fokuserar på kontroversiella aspekter som kvinnoförtryck, utan att ge en djupare bild av religionens historiska helhet. Detta kan skapa en ensidig och negativ bild av islam i klassrummet och förstärka fördomar och missuppfattningar som redan finns i samhället. På samma sätt förminskas judendom till att handla enbart om historiska händelser som Förintelsen och den israeliska staten, vilket inte rättvist representerar religionen och det judiska folket. Detta kan förstärka uppfattningen om judendomen som stagnant och gammalmodig, samtidigt som dess många nyanser ignoreras. För att undvika att porträttera islam och judendom som “den andre” i kontrast till kristendom är det viktigt att läromedel ger en rättvis och balanserad bild av de “abrahamitiska religionerna” i deras helhet. Det bör betonas att alla religioner har många olika tolkningar och utövare runt om i världen, och det är därför viktigt att undvika generaliseringar och stereotyper. Genom att presentera religionerna på ett ödmjukt och respektfullt sätt kan läromedel bidra till ökad förståelse och tolerans bland eleverna, samt främja en mer givande interreligiös dialog. School Education Inclusion Religion Religions Belief Background Equality Multicultural Diverse Classroom Abrahamic High School. Skola Utbildning Inkludering Religion Religioner Trosuppfattning Bakgrund Likvärdighet Mångkultur Diversifierat Klassrum Abrahamitiska Högstadie. Religious Studies Religionsvetenskap
296	Internationell privaträtt och skyddet för kvinnors mänskliga rättigheter enligt CEDAW : En studie av svensk internationell privaträtt i skärningspunkten mellan folkrätt och familjerätt / Private international law and the protection of women’s human rights under CEDAW : A study of Swedish private international law at the intersection of public international law and family law Sjögren Kanjungo, Linnéa January 2022 (has links) Sveriges ratificering av CEDAW, the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, eller Kvinnokonventionen, är ett internationellt traktat framtaget av Förenta nationerna i syfte att stärka kvinnors mänskliga rättigheter. Som det första landet att ratificera konventionen har Sverige varken transformerat eller inkorporerat konventionen i svensk lagstiftning, då svensk rätt har ansetts redan vara i normharmoni med konventionen. Tvister som uppstår i en transnationell kontext kan emellertid orsaka att kvinnors rättigheter i skilda regelverk hamnar i kläm, och föranleder frågan hur detta förhåller sig till åtagandet av Kvinnokonventionen. Det internationellt privaträttsliga rättsområdet har utvecklats i syfte att underlätta för domstolar att hantera gränsöverskridande tvister. I en gränsöverskridande tvist är det emellertid risk för att rättigheter kan förgås när två regelverk ser olika ut och det ena regelverket blir tillämpligt framför det andra. Lagval som landat i svensk rätt och som exempelvis behandlat anspråk från kvinnor på typfrämmande rättsinstitut såsom mahr, och som inte har en motsvarighet i svensk rätt, har underkänts i Högsta domstolen. Kvinnan, som inrättat sig efter sitt i ursprungslandet ingångna äktenskapsavtal, står därmed plötsligt utan denna rättighet. Uppsatsen behandlar just denna komplexa relation som kan uppstå vid gränsöverskridande tvister mellan svenska rättsregler och förhållningssätt, och andra länders rättsregler, seder och bruk. Vidare testas om svensk rätt, när den inte erkänner ursprungslandets seder, uppfyller åtagandet som följer av Kvinnokonventionen i dessa avseenden. Tre rättsfall som behandlar det typfrämmande rättsinstitutet mahr, barnäktenskap respektive månggifte används för att illustrera den transnationella kontexten. Slutsatsen som kan dras är att Sverige i vissa avseenden inte uppfyller sitt åtagande och att den svenska rättspolitiken inte tillräckligt har beaktat de negativa konsekvenser som kan uppstå för kvinnor när deras ursprungliga rättigheter underkänns abrupt. Motargument mot denna slutsats som stödjer den svenska hållningen behandlas också för visa på det komplexa rättsläget som för närvarande råder. / Sweden’s ratification of CEDAW, the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, is an international treaty developed by the United Nations with the aim of strengthening women’s human rights. However, as the first country to ratify the convention, Sweden has neither transformed nor incorporated the convention into Swedish legislation, as already existing Swedish law is considered to be in harmony with the convention. Disputes that arise in a transnational context can, however, lead to women’s rights not being fully considered when dealing with different regulations and raises the question if the commitment to comply with the Convention is being upheld. Private international law has been developed with the aim of enabling courts to deal with cross-border disputes by means of rules on how to determine the choice of law, which court has jurisdiction in the case, and recognition and enforcement of foreign judgments. However, when deciding on these issues in a cross-border dispute, there is a risk that rights may be forfeited when two regulations are different and one of them becomes applicable over the other. Choice of law rules that has decided that Swedish law is applicable in cases that deal with claims from women regarding, for example, their right to mahr according to the law of their home country, and which has no equivalent in Swedish law, has been rejected by the Supreme Court in some instances. The woman has thus suddenly lost her right. This essay deals with the complex relationship that can arise in cross-border disputes between Swedish legal rules, and other countries’ legal rules and customs. Furthermore, it is tested whether Swedish law, when it does not recognize the customs of the foreign country, still meets the rules stipulated in the Convention in these respects. Three cases dealing with mahr, child marriage and polygamy are used to illustrate the transnational context. The conclusion drawn is that Sweden, in some respects, does not fulfill its commitment and that Swedish legal policy has not sufficiently considered the negative consequences that may arise for women when their rights, according to their home country, are abruptly rejected. Counterarguments against this conclusion, in line with the Swedish approach, are also dealt with to show the complexity of the legal situation that currently prevails. Kvinnors mänskliga rättigheter CEDAW Kvinnokonventionen mänskliga rättigheter diskriminering särbehandling internationell privat- och processrätt internationell privaträtt folkrätt familjerätt fördragskonform tolkning normharmoni mahr barnäktenskap månggifte polygama äktenskap mångfald mångkultur gränsöverskridande transnationell Law Juridik
297	Den interkulturella makten : En diskursanalys om andrafiering och makt i litteratur riktad till förskolan / The intercultural power : A discourse analysis about othering and power in literature aimed at preschool Rosdahl, Maria, Lündin, Viktoria January 2021 (has links) This essay aims to investigate what discourses and what forms of exercise of power that can appear in the description of intercultural work in the book Interkulturellt arbete i förskolan med läroplanen som grund (2019) by Jonas Stier & Bim Riddersporre. The entrance to the essay is a wonder about which discourses are actualized and whether they can be seen to contribute to the categorization of individuals being constructed and to norms being anchored on the basis of these categorizations. We also wonder how power relations emerge in relation to these discourses. Our research questions: 1. What discourses appear in the descriptions of intercultural work in the book Interkulturellt arbete i förskolan by Stier & Riddersporre? 2. What forms of power can be seen in these discourses that appear in the intercultural work in the book by Stier & Riddersporre? The theoretical starting point for our analysis is discourse theory as it focuses on how the creation of discourses contributes to the design of different types of categorizations, power, and norms. This starting point becomes, when we analyze parts of Stier & Riddersporre's book, relevant to how and what positions individuals are attributed through the language used by the authors and educators. In the analysis, we also use Foucault's forms of power to highlight how the text's description of intercultural work through various forms of power imputes other individuals to an identity through the construction of discourses on ethnicity, gender and religion. Our results show inequalities in positions of power through categorizations, norms and values and that it’s difficult to know what really characterizes intercultural work. discourse analysis discourse theory intercultural working methods interculturality multiculturalism ethnicity power gender cultures diversity norms preschool Swedish preschool diskursanalys diskursteori interkulturella arbetsmetoder interkulturalitet mångkultur etnicitet makt genus kulturer mångfald normer förskola svensk förskola Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
298	Synsätt, teman och strategier : några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ett praktiknära projekt Granstedt, Lena January 2010 (has links) The chief aim of my thesis is to study and analyse how the multiculturalism of schools is reflected in research and reports in Sweden and in the way in which teachers talk about multicultural issues at school. Part of the work is done in the form of reflecting talks with two groups of teachers in two different schools on issues and situations taken from their own everyday experience. The talks are conducted over two years. One partial aim is therefore to study whether this working method can help teachers to develop their strategies with regard to multicultural issues at school. I describe how the talks develop over two years in an ethnically heterogeneous group of teachers in one of the schools, some areas related to multicultural issues in the school that the teachers find problematic, and how the talks to some extent influence the teachers’ choice of strategies in the school’s practice. Part of the work is an analysis of a talk from each group of teachers and their conceptions of “the immigrant pupil” and her/his parents are focused on. The analytical tool of interpretive repertoires is used to visualise patterns of common points of departure and values in the talks. Also part of the work is an analysis of how research and reports reflect the discourse on multicultural issues from 1980 to 2005. I emphasise some themes and how these change over time. Through the study, parts of the content of the discourse about the multicultural Swedish education are made visible. The discourse contains expressions of a focus on shortcomings and problems that are regarded as linked to pupils, parents and to some extent to teachers with foreign backgrounds. The discourse also contains expressions of seeing differences, chiefly between groups of pupils with foreign and ethnic Swedish backgrounds respectively. By focusing on differences and shortcomings a boundary is at the same time set up between “us” and “them”. The composition of teachers in Swedish schools is relatively homogeneous as regards ethnicity. When, in addition, it is many times teachers that have the responsibility and power to define what are seen as problems and to find solutions in schools’ practice, the problems and solutions are often defined from a majority perspective. It is also from a majority perspective that decisions are made about to what extent, to what degree and in what way minority perspectives should be represented in these contexts. It is a matter of who has the power to define themselves and the others and the others’ shortcomings. multicultural issues teachers reflective talks pupils with a non-Swedish background interpretative repertoires parents with a non-Swedish background majority perspectives minority perspectives culture ethnicity mångkultur lärare reflektiva samtal elever med utländsk bakgrund tolkningsrepertoarer föräldrar med utländsk bakgrund majoritetsperspektiv minoritetsperspektiv kultur etnicitet Educational work Pedagogiskt arbete
299	Integrationspolitikens utmaningar på kommunal nivå : En studie om immigranter i Sjöbo och Åstorp Holm, Klas January 2018 (has links) Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren och i samband med flyktingkrisen 2015 steg antalet nyanlända dramatiskt. Denna utveckling har orsakat debatt om immigranters rättigheter och krav för integration som staten bör ställa för att utveckla integrationen av immigranter i det svenska samhället. Studier av hur integration fungerar på kommunal nivå har endast gjorts i begränsad omfattning. I och med det faktum att det finns en stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige, samt att det råder en polarisering mellan politiker är det intressant att studera skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration mellan kommuner. Uppsatsen behandlar därför frågan om vilka förutsättningarna är för integration av immigranter. Detta görs genom att studera de två skånska kommunerna Åstorp och Sjöbo som har liknande storlek och geografiskt läge men olika politiska styren. Intervjuer görs med politiker från dessa kommuner och uppsatsen redogör för skillnaderna i integrationspolitiska målsättningar. En kvantitativ analys görs även med hjälp av en enkät som besvarats av immigranter i de två kommunerna. Analysen visar att kommuntillhörighet spelar en viss roll för hur immigranterna upplever mottagandet av deras kultur samt social integration med svenskar. Därutöver visar resultaten att immigranters ursprung, kön, tid i Sverige, uppfattning om religionens betydelse samt upplevda krav på anpassning, förknippas på olika sätt med tillfredställande av deras anspråk för integration, såsom hur de upplever kulturellt mottagande, autonomi, inkludering i olika avseenden samt religiösa rättigheter. En slutsats är att förutsättningarna för integration är starkt förknippade med dessa egenskaper, men att de är relaterade till immigranternas anspråk om rättigheter på olika sätt. Integrationspolitiska åtgärder bör lämpligen ta hänsyn till hur de olika egenskaperna hos immigranterna är relaterade till tillfredställandet av deras anspråk för att därigenom stärka integrationsprocessen. integration integrationspolitik statsvetenskap statskunskap politik Åstorp Sjöbo Skåne Sverige Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna S M SD invandring invandrare invandra immigranter immigrant migration emigrering emigrera flykting flyktingar flyktingkrisen 2015 Syrien Afghanistan Irak Iran Turkiet Polen Europa Kina Colombia Asien mellanöstern EU svenska svenska för invandrare SFI Sydamerika Afrika Eritrea Holland Nederländerna intervju intervjuer enkät enkäter enkätundersökning enkätundersökningar kvalitativ kvantitativ statistik partier parti utvandring utvandra segregation integrera segregera integrering segregering kommun kommuner ålder kön islam muslim religion religiös muslimer tid anpassning assimilering assimilera regression analys graf analyser regressioner grafer Will Kymlicka Will Kymlicka politisk teori teori filosofi dynamik dynamisk effektiv anspråk anspråken mångkultur vädjan inkludering inkludera medborgarskap medborgare utbildning arbete symboler autonomi minoritet minoriteter stat politiker ursprung kultur kulturell kulturellt Political Science Statsvetenskap

Search results