Berättelsen om testosteronet. En historisk studie av vetenskapen om det manliga könshormonet inom det manliga klimakteriet och homosexualitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur historien och idéerna om manliga klimakteriet och testosteron är kopplade till de idéer som finns om sexualitet, moral och hur läkarna såg på det manliga klimakteriet. Syftet är också att förstå hur idéerna om det manliga klimakteriet har förändrats från 1920-talet jämfört med idag och hur det har diskuterats under åren av forskare. Vikten av testosteron och vilken roll idéerna om testosteron har spelat är också av betydelse för syftet i denna uppsats. I uppsatsen använder jag sociologen Peter Conrads teori om medikalisering. Conrad beskriver medikalisering genom att säga att det är en process där icke medicinska problem förändras och bli definierade och behandlas som medicinska problem och detta görs vanligen i form av sjukdom och störningar. I den här uppsatsen beskriver jag hur idéer om ett manligt klimakterium utvecklades under perioden 1920-talet – 1960-talet. Jag beskriver de idéer forskarna och läkarna hade om vad ett manligt klimakterium kunde vara. I uppsatsen undersöks även vilken effekt upptäckten av testosteron hade på idéer om det manliga klimakteriet. Debatten som läkarna har haft om det finns ett manligt klimakterium eller inte behandlas även i uppsatsen. I uppsatsen presenterar jag fyra olika svenska läkare och en finsk läkare från perioden 1920-talet – 1960-talet och behandlar deras idéer om det manliga klimakteriet och testosteron. Då diskussionen vänder sig till testosteronet presenterar jag Paul de Kruif som publicerade boken The Male Hormone (1945) och var en av de första att göra reklam för testosteronbehandling. Jag beskriver även medikaliseringen av det manliga klimakteriet och testosteron och varför det manliga klimakteriet och testosteron inte fick samma genomslag som det kvinnliga. I denna uppsats behandlas också förhållandet mellan de manliga könshormonen och homosexualitet. Jag undersöker varför läkare försökte använda testosteron och andra manliga hormon som ”botemedel” av homosexuella män och jag beskriver ett experiment som gjordes på homosexuella av den svenska doktorn Erik Lundberg. / The purpose of this essay is to investigate the history and ideas of the male menopause and testosterone and how they are linked to ideas about sexuality, morality and how the doctors viewed the male menopause. The aim is also to understand how ideas about the male menopause has changed from the 1920’s compared to today and how it has been discussed by scientists. The importance of testosterone and the role the ideas of testosterone have played is also of importance for the purpose of this essay. In the essay, I use the sociologist Peter Conrad's theory of medicalization. Conrad describes medicalization by saying that it is a process where non-medical problems change and become defined and treated as medical problems, and this is usually done in the form of disease and disorders. In this essay, I describe how the ideas of a male menopause evolved in the period 1920’s - 1960’s. I describe the ideas scientists and doctors had about what a male menopause could be. This essay also examines the impact the discovery of testosterone had on ideas about the male menopause. The debate that doctors have had if there is a male menopause or not is also discussed in the essay. In this essay, I present four Swedish doctors and a Finnish doctor from the period 1920’s - 1960’s and their ideas about the male menopause and testosterone. When the discussion turns to testosterone, I present Paul de Kruif who published the book The Male Hormone (1945) and was one of the first to promote testosterone treatment. I also describe the medicalization of male menopause and testosterone and why the male menopause and testosterone did not have the same impact as the female menopause. This essay also discusses the relationship between the male hormone and homosexuality. I examine why doctors tried to use testosterone and other male hormones as a "cure" of gay men and I describe an experiment conducted on homosexuals by the Swedish doctor Erik Lundberg.

Studien handlar om den könssegregerade arbetsmarknaden i förskolan i Borås stad, närmare bestämt bristen på manliga förskollärare. Tidigare forskningar har visat att diskussionen om att få män arbetar i förskolan har pågått under en lång tid men ännu har det inte skett några större förändringar. Det har bland annat visat att yrket ses som typiskt kvinnligt och att yrket behöver mer uppmärksamhet för att locka män. Problemen som denna könssegregering kan skapa är ekonomiska, både privata och för samhället, samt att barnen i förskolan inte får träffa kvinnor och män. Syftet med studien är att ta reda på hur Borås stad arbetar för att minska könssegregeringen inom förskolan och varför vissa män väljer att bli förskollärare. Information och material till studien har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de manliga förskollärarna anser att yrket fortfarande ses som typiskt kvinnligt och att det är en anledning till könssegregeringen. Förskollärarna berättar dock att de känner sig välkomna och uppskattade av sina kollegor samt av barnens föräldrar. Debatten om sexuella övergrepp på förskolor ses även ett problem för att kunna förändra situationen. Intervjupersonerna anser att yrket behöver marknadsföras mer och att det behöver introduceras tidigare i grundskolan eller på gymnasiet. Vidare visar resultatet att synen på att alla män i förskolan är pedofiler behöver förändras för att få fler män till förskolan i framtiden. Vårt resultat visade även att Borås stad inte arbetar med någon specifik strategi för att få fler män till förskolan. För att manliga förskollärare ska bli allmänt accepterade behöver uppfattningen och synen på yrket förändras till att män som arbetar i förskolan är lika accepterade som kvinnor / This study examines the gender segregation among preschool teachers in Borås stad. Earlier research shows that the discussion about male pre-school teacher has been going on for several years but there is still no big development in the issue. The profession is still regarded as typical “women's work” and that the pre-school teacher profession need more highlighting to get attention among men. The gender segregation in the labour market can cause economic problems. Also the children only get to meet women during their time in preschool. The purpose of this study is to investigate how Borås stad work to reduce the gender segregation in preschools and to discover why some men choses to become preschool teachers. The material and information used in this study has been gathered through qualitative, semi structured interviews. The result of the study shows that the interviewed male preschool teachers think that the reason for the issue is that the profession is still considered to typical work for females. However the preschool teachers feel welcomed and appreciated by their colleagues and the parents of the children. Another contributing reason to the problem is the ongoing debate about sexual abuse in preschools. Also advertisement for the profession is lacking and seen as another reason for the problem according to the results. Furthermore, the result shows the perception that all male preschool teachers are pedofiles is need to change in order to get more males working in preschool in the future. The result also shows the Borås stad does not have a clear strategy to get more men to work in preschools. The appreciation of the profession needs to change in order for men to be fully accepted as preschool teachers by society.

This undergraduate thesis is written for an ethnological standpoint with the purpose of studying how concepts of masculinity is discursively constructed in relation to the women dominated work field of nursing. This is done by analysing the material gained from six interviews with male and female nurses with the poststructuralist theory of political discourse by the theorist Laclau and Mouffe. By doing this the thesis has concluded that masculinity is foremost constructed in relation to the nursing femininity within the work field and the strong masculinity from outside of it. While also being interconnected in systems of meaning where masculinity is created, reproduced and questioned in a continual cycle.

<p>Sjötåget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrätt med syfte att ställa de ansvariga för misslyckandet till svars. Kommissorialrättens protokoll har utgjort den här undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrättens arbete, dess organisation, retorik och metod, men också att analysera de tankemönster och värderingar som präglade och styrde dess handlingsmönster. Det står klart att kommissorialrättens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utsträckning delade ett antal föreställningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och ära. Dessa föreställningar påverkade inte bara det sätt man valde att beskriva sjöslaget och officerarnas agerande i strid, utan också hur framför allt de anklagade kom att uppföra sig inför den sittande rätten. Rätten framstår i protokollen inte enbart som en arena för att skilja skyldiga från oskyldiga samt för att utdöma straff, utan också som en plats att bevisa och återupprätta en hotad heder.</p>

<p><p>Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanställdas uppfattning om klädsel och utseende i förhållande till maskulinitet. För att uppnå vårt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som påverkar mäns syn på utseende och klädsel i arbetet och privat. Vi har även undersökt på vilket sätt manliga handelsanställdas syn på manlighet är relaterat till deras synsätt på utseende och klädsel. Forskningen kring klädsel och utseende är omfattande, men den forskningen behandlar ämnet främst ur ett kvinnligt perspektiv, däri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta ämne intressant att studera.</p><p>Arbetet vilar på teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanställda kom vi fram till att klädseln och utseendet inom arbetet, men även privat är av stor betydelse för synen på maskulinitet och manlighet. Dessutom visar studien på att det finns en ny typ av medvetenhet gällande klädsel och utseende samt vad den representerar framförallt i arbetslivet. Det som påverkar manliga handelsanställdas syn på utseende och klädsel i arbetet är framförallt kundens förväntningar men även arbetsgivarens krav. Studien visar vidare att det råder en förståelse och acceptans kring de estetiska krav som existerar. Relationen mellan manliga handelsanställdas maskulinitet och deras uppfattning av utseende och klädstil är komplex och i viss mån paradoxal. Studien visar tecken på att de hegemoniska maskulina värderingarna i stor grad lever kvar samtidigt som det metrosexuella utseendet idealiseras, därav det paradoxala i relationen mellan manliga handelsanställdas maskulinitet och deras uppfattning om klädsel och utseende. På samma grund är svaret på frågan hur manliga handelsanställda ser på maskulinitet och dess idealbilder paradoxal vilket leder oss in på en diskussion rörande den eventuella framväxten av en ”ny” idealisk maskulinitet.</p></p> / <p><p>This study aims to examine male commercial employee perception of dress and appearance in relation to masculinity. To achieve our purpose, we have chosen to examine the external factors that influence men's views on appearance and dress at work and in private. We examined the manner in which male commercial employee vision of masculinity affect their approach to the appearance and dress. Research on aesthetics is extensive, but the research deals mainly aesthetics from the female perspective, there’s the main factor to why we found this topic interesting to study.</p><p>The work is based on theories about masculinity, ideals, stereotypes, and aesthetic skills. By conducting interviews with male commercial workers we came to the conclusion that how you dress and appear at work, but also private is of great importance for the perception of masculinity and virility. In addition, the study shows that there is a new type of awareness of how you dress and appear, and what it represents primarily in the workplace. The relationship between male commercial employee’s masculinity and their perception of appearance and clothing stile is complex and to some extent paradoxical. The study shows evidence that the hegemonic masculine values largely remain at the same time as the metro sexual look is idealized, hence the paradox of the relationship between the male commercial employee’s masculinity and their perception of dress and appearance. On the same basis the answer to the question of how male commercial employee’s look at masculinity and its ideal image is paradox. This leads us into a discussion concerning the possible emergence of a “new” ideal masculinity.</p><p> </p></p>

Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanställdas uppfattning om klädsel och utseende i förhållande till maskulinitet. För att uppnå vårt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som påverkar mäns syn på utseende och klädsel i arbetet och privat. Vi har även undersökt på vilket sätt manliga handelsanställdas syn på manlighet är relaterat till deras synsätt på utseende och klädsel. Forskningen kring klädsel och utseende är omfattande, men den forskningen behandlar ämnet främst ur ett kvinnligt perspektiv, däri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta ämne intressant att studera. Arbetet vilar på teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanställda kom vi fram till att klädseln och utseendet inom arbetet, men även privat är av stor betydelse för synen på maskulinitet och manlighet. Dessutom visar studien på att det finns en ny typ av medvetenhet gällande klädsel och utseende samt vad den representerar framförallt i arbetslivet. Det som påverkar manliga handelsanställdas syn på utseende och klädsel i arbetet är framförallt kundens förväntningar men även arbetsgivarens krav. Studien visar vidare att det råder en förståelse och acceptans kring de estetiska krav som existerar. Relationen mellan manliga handelsanställdas maskulinitet och deras uppfattning av utseende och klädstil är komplex och i viss mån paradoxal. Studien visar tecken på att de hegemoniska maskulina värderingarna i stor grad lever kvar samtidigt som det metrosexuella utseendet idealiseras, därav det paradoxala i relationen mellan manliga handelsanställdas maskulinitet och deras uppfattning om klädsel och utseende. På samma grund är svaret på frågan hur manliga handelsanställda ser på maskulinitet och dess idealbilder paradoxal vilket leder oss in på en diskussion rörande den eventuella framväxten av en ”ny” idealisk maskulinitet. / This study aims to examine male commercial employee perception of dress and appearance in relation to masculinity. To achieve our purpose, we have chosen to examine the external factors that influence men's views on appearance and dress at work and in private. We examined the manner in which male commercial employee vision of masculinity affect their approach to the appearance and dress. Research on aesthetics is extensive, but the research deals mainly aesthetics from the female perspective, there’s the main factor to why we found this topic interesting to study. The work is based on theories about masculinity, ideals, stereotypes, and aesthetic skills. By conducting interviews with male commercial workers we came to the conclusion that how you dress and appear at work, but also private is of great importance for the perception of masculinity and virility. In addition, the study shows that there is a new type of awareness of how you dress and appear, and what it represents primarily in the workplace. The relationship between male commercial employee’s masculinity and their perception of appearance and clothing stile is complex and to some extent paradoxical. The study shows evidence that the hegemonic masculine values largely remain at the same time as the metro sexual look is idealized, hence the paradox of the relationship between the male commercial employee’s masculinity and their perception of dress and appearance. On the same basis the answer to the question of how male commercial employee’s look at masculinity and its ideal image is paradox. This leads us into a discussion concerning the possible emergence of a “new” ideal masculinity.

The essay deals with hierarchies that occurs between inmates in prison. It deals with a theory that these hierarchies, when seen through a gender perspective, can be understood as a hierarchy where you are valued based on traditional male characteristics. Empirically, the paper consists of interviews with five inmates, or former inmates, who during a period in his life, has served a prison sentence at a closed institution. Based on the informants' statements, conclusions are drawn about which properties are valued low in the hierarchy. This becomes clear when the informants speak humiliating about sexually deviant groups, snitches, or sex offenders. Those who are highly valued are those who have committed acts of violence and express a violent attitude, and other traditionally male characteristics. Hierarchy occurs much because of the frustration and powerlessness the inmates are experiencing and their need to dominate each other.

Author: Madeleine Ahlström and Hanna Puonti Title: To meet the invisible population - A qualitative study of men with deliberate self-injury [Att möta de osynliga - En kvalitativ studie om killar med självskadebeteende] Supervisor: Anders Östnäs Assessor: Jan Petersson   This study aims to provide a picture of the underlying causes why men deliberately hurt themselves. It also aims to provide a picture revolving how men self-harm and what the direct effects are from their self-harm. The study describes their behaviour and how the behaviour has evolved over time. There is also a focus in the study to illustrate how society´s operative approach towards men makes their self-harm invisible, and make them an invisible population that neither the scientists nor the general population chooses to see. Self-injury is strongly associated with girls and their way of harming themselves. Men have been excluded from studies of self-injury, also have there been very few scientists that found them of interest to study.   This is a study with a qualitative approach wich executed eight semi-structured interviews with men who have had a behavior of self-injury. The study takes on a hermeneutic approach to knowledge, to have the possibility to interpret in the analysis of the empirics. To analyse the data we have used a qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). The results has been analysed by Antonovsky´s (2005) KASAM theory. The study has found that men have a self-injury that is multifaceted. The men in the study use different behaviours to manage various emotional factors that affect them. Deliberate self-injurious behaviours become a coping strategy for the men when they didn’t have other strategies to cope with when their faced difficulties.

Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen. Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska. Sedgwick betraktar även i detta avseende hur manliga gemenskaper förhåller sig till kvinnan och det uppfattat kvinnliga. Slutligen behandlas i ett avsnitt begreppet maskulinitet och hur det av R.W. Connell skilts från begreppet man. I undersökningens första del betraktas sättet på vilket den fjorton år gamla Olof förhåller sig till andra män. Framträdande är i detta avseende olika diskursiva praktiker som Olof i samspel med såväl arbetskollegor som vänner söker tillägna sig förtrogenhet med: det formaliserade traderandet av skrönor samt en synbart överkompenserande maskulin jargong. Avsaknaden av alternativa diskurser är slående. Olofs förhållande till vännen Fredrik diskuteras i termer av homosocialt begär, men också Olofs förhållande till fadern betraktas. Härpå diskuteras i ett avsnitt hur arbetarnas maskulinitet manifesteras i mötet med representanter för andra samhällsklasser. Olof söker på olika sätt hävda oberoende från sina arbetsgivare, vilket bland annat sker genom att han deltar i arbetarnas organisering. Detta är i Romanen om Olof en främst manlig angelägenhet. Slutligen fokuseras sättet på vilket Olof förhåller sig till romanseriens kvinnor. Störst utrymme ägnas åt Olivia, en kvinna vars i Olofs ögon labila femininitet försvårar hans iscensättande av manlighet, samt åt modern, i vars förhållande till Olof den senares ständiga försök till distansering från hemmet är framträdande. Undersökningen har visat att Olofs utveckling till att bli en vuxen människa inte är könsneutral. Han försöker ständigt konstruera en stabil manlighet, vilket i många avseenden misslyckas. Olof söker ivrigt gemenskap med andra män, men den diskursiva begränsning som är vanlig bland romanseriens hegemoniska maskuliniteter leder tillsammans med Olofs försök att distansera sig från hemmet även till att han åter erfar känslomässig isolering.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.