Collaboration is a potential for companies to mitigate risk and use different competencies to create possible solutions. This paper identifies that the automotive industry is going through a rapid transformation and needs collaboration as a way to keep up with the fast pace of change. Using a case study based on the automotive industry in the Stockholm region and with a focus on small and middle-sized enterprises (SMEs, companies with less than 250 employees), this paper aims to address how the regional government can facilitate cooperation 1) within the automotive industry and 2) between the regional government and the automotive industry to keep up with the industrial transformations in the year 2030, by identifying the needs of the industry, highlighting potential collaboration engagement practices, and addressing how the regional government can facilitate collaboration. The paper has identified the needs based on product and production development, business model development, and skill development. For product and production development, SMEs need to create new products or find new markets, adapt products to environmental pressures, produce new products quickly, work closer to the customer, move production closer to the customer, and digitalize and automate production. For business model development, companies need to use sustainability as the core of the business model and include services as part of their portfolio. Finally, for skill development, SMEs need to find skills that meet the market, upskill continuously, develop more problem-solving and analytical skills. This study concludes that there are various activities that the regional government can perform, but need assistance from other actors. Firstly, they could strategize with other regional stakeholders, simplify collaboration within the industry, and increase communication and transparency with all industry actors to facilitate collaboration within the industry. Secondly, they could contribute to infrastructure, foster cluster expansion, and contribute to international competitiveness to aid collaboration between the regional government and the industry. The regional government should aim to execute these activities, but need support from relevant stakeholders, to help with the transition to a different industrial environment. / Samarbete är en möjlighet för företag att mildra risker och använda olika kompetenser för att skapa möjliga lösningar. Denna studie identifierar att fordonsindustrin genomgår snabb omvandling och behöver samarbete som ett sätt att hålla jämna steg med den snabba förändringstakten. Med hjälp av en fallstudie baserad på fordonsindustrin i Stockholmsregionen och med fokus på små och medelstora företag (SMF, företag med färre än 250 anställda) syftar denna studie till att undersöka hur den regionala verksamheten Region Stockholm kan underlätta samarbete 1) inom fordonsindustrin och 2) mellan regionala myndigheten och fordonsindustrin. För att industrin ska kunna hålla jämna steg med de industriella omvandlingarna mot 2030, görs detta genom att identifiera branschens behov, lyfta fram potentiella samarbetsaktiviteter och föreslå hur den regionen kan underlätta samarbete. Studien har identifierat behoven i fordonsindustrin baserat på produkt- och produktionsutveckling, utveckling av affärsmodeller och kompetensutveckling. För produkt- och produktionsutveckling måste små och medelstora företag skapa nya produkter eller hitta nya marknader, anpassa produkter till miljöpressen, producera nya produkter snabbt, arbeta närmare kunden, flytta produktionen närmare kunden och digitalisera och automatisera produktionen. För utveckling av affärsmodeller måste företag använda hållbarhet som kärna i affärsmodellen och inkludera tjänster som en del av sin portfölj. Slutligen, för kompetensutveckling, måste små och medelstora företag hitta färdigheter som möter marknaden, fortlöpande utveckla kompetens samt utveckla mer problemlösnings- och analytiska färdigheter. Denna studie drar slutsatsen att det finns olika aktiviteter som regionen kan utföra, men att de behöver hjälp från andra aktörer. För det första kan de skapa strategier med andra regionala intressenter, förenkla samarbetet inom industrin och öka kommunikationen och transparensen med alla branschaktörer för att underlätta samarbete inom fordonsindustrin. För det andra kan bidra till infrastruktur, främja klusterutveckling och bidra till internationell konkurrenskraft för att underlätta samarbete mellan den regionala verksamheten och industrin. Regionen bör sträva efter att genomföra dessa aktiviteter, men behöver stöd från relevanta intressenter för att hjälpa till med övergången till en förändrad industriell miljö.

Titel: Kapitalstruktur i en lågkonjunktur – En kvalitativ studie av medelstora tillverkande företags kapitalstruktur. Forskningsfråga: Hur påverkas kapitalstrukturen i medelstora tillverkande företag av en lågkonjunktur? Syfte: Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur medelstora tillverkande företag resonerar gällande att finansiera sig med eget kapital kontra med skuldfinansiering i en lågkonjunktur. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, en kombination av deduktiv och induktiv ansats. Genom denna kombination av metoder har vi tagit del av vetenskapliga artiklar och analyserat vår insamlade empiriska data för att undersöka hur verkligheten stämmer överens med teorin. Slutsats: Studien visade på tre resultat. Det första resultatet visade på att det finns en tydlig koppling mellan ägarstruktur och kapitalstruktur i tillverkande medelstora företag. Privatägda företag tenderar att vara mer flexibla i sina finansieringsval medan koncernägda företag föredrar intern finansiering eller lån under gynnsamma marknadsförhållanden. Det andra resultatet visade på att en gemensam nämnare för alla företagen var betydelsen av en god relation med banken, särskilt i tider av lågkonjunktur eftersom bankens tillgång till likviditet och flexibla avbetalningsplaner kunde bli avgörande. Det tredje resultatet visade på att trots företagens medvetenhet om riskhantering så tolkades begreppet finansiell stress på olika sätt, vilket visar att begreppet är subjektivt. Däremot visade de sig att företagen är flexibla i sina finansieringsval och anpassar sig efter marknadsförhållanden i pressade ekonomiska tider. / Title: Capital structure in a recession – A qualitative study of medium-sized manufacturing companies' capital structure Problem statement: How is the capital structure of medium-sized manufacturing companies impacted by a recession? Purpose: The purpose of the thesis is to gain an understanding of how medium- sized manufacturing companies’ reason regarding financing the firm with equity versus debt during a recession. Method: The study has been conducted through a qualitative method with an abductive approach, combining deductive and inductive approaches. With this combination of methods, we have reviewed scientific articles and analyzed our collected empirical data to gain an overview of how reality aligns with theory. Conclusion: The study showed three main findings. The first finding showed a clear link between ownership structure and capital structure in medium- sized manufacturing companies. Private-owned firms tend to be more flexible in their financing choices, whereas group-owned firms prefer internal financing or loans under favorable market conditions. The second finding highlighted a common denominator among all companies, emphasizing the importance of a strong relationship with the bank, particularly during economic downturns, as the bank's access to liquidity and flexible payment plans became crucial. The third finding demonstrated that despite companies' awareness of risk management, the concept of financial stress was interpreted differently among them, indicating its subjective nature. However, it was observed that companies are flexible in their financing choices and adapt to market conditions during economically challenging times.

The purpose is to investigate managers' experiences of preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment in small and medium-sized enterprises. Ten semi-structured interviews were conducted with managers who worked with personnel and work environment related issues in industries: transition, recruitment and stuffing, manufacturing and logistics with 18-249 employees. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The results demonstrated opportunities and challenges to prevent stress-related mental illness in the organizational and social work environment through five categories: strategies to reduce the workload, a leadership that promotes work-life balance, strategies to prevent victimization, obstacles to prevent high workloads and obstacles to working preventively against victimization. In general, there were both organizational and supportive efforts to reduce the workload and a leadership that promoted a work-life balance. Strategies to prevent victimization occurred in all industries but focused more on what behavior was acceptable and consequences on abusive behavior. Action plans were lacking in the majority of small and medium-sized enterprises, which indicates that the systematic work environment work against victimization needs to be improved. In summary managers tend to have more informal than formal routines for preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment. / Mot bakgrunden till ökningen av den stressrelaterade psykiska ohälsan tillkom arbetsmiljöverkets föreskrift organisatorisk och social arbetsmiljö. Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risker för ohälsa till följt av arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Tidigare forskning har visat att små och medelstora företag brottats med utmaningar i arbetsmiljöarbetet till följt av en mindre strukturerad arbetsmiljösystematik, saknad kunskap och bristande insatser i att stödja arbetstagare med psykisk ohälsa. Samtidigt har viss forskning visat att chefer haft en positiv inställning till arbetsmiljöfrågor och implementerat hälsofrämjande insatser i företagskulturen inom små och medelstora företag. Hur ett förebyggande arbete mot stressrelaterad psykisk ohälsa praktiseras i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är däremot okänt, vilket är relevant att studera för att minska nuvarande långtidssjukskrivningar. Syftet var att undersöka chefers erfarenheter av att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom små och medelstora företag. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer som arbetade med personal-och arbetsmiljörelaterade i företag i små och medelstora företag. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns möjligheter och utmaningar med att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom fem kategorier: strategier för att minska arbetsbelastningen, ett ledarskap som främjar en balans mellan arbete och fritid, strategier för att förebygga kränkande särbehandling, hinder för att förebygga hög arbetsbelastning och hinder för att förebygga kränkande särbehandling. I samtliga branscher förekom organisatoriska och stödjande insatser för att minska arbetsbelastningen och ett ledarskap som främjande en balans mellan arbete och fritid. Strategier för att förebygga kränkande särbehandling förekom också i samtliga branscher men fokuserade mer på vilka beteenden som var acceptabla och vilka konsekvenser ett kränkande beteende kunde få. Handlingsplaner saknades i merparten av företagen, vilket tyder på att det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling behöver förbättras. Sammanfattningsvis tenderade cheferna att ha mer informella än formella strategier för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Denna studie undersöker vad BI-konsulter ser som de kritiska faktorer som påverkar implementeringen av Business Intelligence (BI) i små och medelstora företag (SME) i Sverige. Trots de betydande fördelarna med BI, såsom förbättrad operativ effektivitet och datadrivet beslutsfattande, möter SME:s ofta utmaningar vid implementeringen. Studien syftar till att identifiera och analysera dessa faktorer med hjälp av Technology-Organization-Environment (TOE) ramverket. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med BI-konsulter som har omfattande erfarenhet av att arbeta med SME:s. Resultaten visade att förståelse och kompetens relaterat till BI är kritiska för en lyckad implementering vilket korrelerar med faktorer som ledningsstöd, komplexitet, resursallokering och kompatibilitet. Denna uppsats bidrar till en djupare förståelse för de faktorer som påverkar BI-implementering i svenska SME:s och ger insikter som kan hjälpa företag att framgångsrikt utnyttja BI-teknikerför att förbättra sin operativa effektivitet och konkurrenskraft.

Denna studie undersöker hur små och medelstora företag i Sverige implementerar EU:s NIS-direktiv genom sina cybersäkerhetsstrategier och -policyer. Syftet är att identifiera de huvudsakliga utmaningarna och framgångsfaktorerna i denna process. Genom intervjuer med ledande personer inom dessa företag framkommer det att ledningens fulla engagemang är avgörande för att integrera NIS-direktivens krav i den dagliga verksamheten. Studien identifierar tvångsmässig och mimetisk isomorfism som viktiga faktorer för anpassning, där företagen påverkas både av regulatoriska krav och av att efterlikna framgångsrika strategier från andra företag. Resultaten visar att proaktiv riskhantering, inklusive regelbundna utbildningar och användning av standarder som ISO 27001 och NIST, stärker företagens motståndskraft mot cyberhot. Användning av externa konsulter är en effektiv strategi, trots de höga kostnaderna. Studien betonar behovet av skräddarsydda cybersäkerhetsstrategier som tar hänsyn till varje företags unika förutsättningar och behov / This study investigates how small and medium-sized enterprises in Sweden implement the EU's NIS Directive through their cybersecurity strategies and policies. The aim is to identify the main challenges and success factors in this process. Interviews with key individuals within these companies reveal that strong leadership engagement is crucial for integrating the NIS Directive requirements into daily operations. The study identifies coercive and mimetic isomorphism as significant factors for adaptation, where companies are influenced both by regulatory demands and by mimicking successful strategies from other firms. The findings show that proactive risk management, including regular training and the use of standards such as ISO 27001 and NIST, enhances companies' resilience against cyber threats. The use of external consultants is an effective strategy, despite the high costs. The study emphasizes the need for tailored cybersecurity strategies that consider each company's unique conditions and needs.

Digital competence used to be a confusing concept, until recently when some researchers coined a comprehensive definition of digital competence and formulated a conceptual framework in an SME context. However, the framework was only at a conceptual level and required to be tested with the empirics of a qualitative or quantitative study. By an abductive qualitative approach, this research explored existing theories on digital competence and formulated a new digital competence framework in Swedish manufacturing SME perspective. Moreover, with cross-sectional study design, this research explored the role of digital competence in the internationalization process of six Swedish manufacturing firms, which is unprecedented in academic literature. Our findings indicate that digital competence is an evolving concept which develops gradually with technological advancements and requires a combination of three integral components: i) Digital technologies (basic and advanced level digitalization), ii) Automation of organizational processes, iii) Human resources who have the latest digital skills and are duly motivated to use these skills. This research affirms that after attaining digital competence Swedish manufacturing SMEs can sustain a competitive advantage in their international markets and it successfully facilitates in the firm’s internationalization process. / Digital kompetens brukade vara ett förvirrande koncept fram till nyligen när vissa forskare utarbetade en omfattande definition av digital kompetens och formulerade en konceptuell ram i ett små och medelstora sammanhang. Ramverket var dock endast på en konceptuell nivå och krävdes att testas med empiriken i en kvalitativ eller kvantitativ studie. Genom ett abduktivt kvalitativt tillvägagångssätt undersökte denna forskning befintliga teorier om digital kompetens och formulerade en ny digital kompetensram inom svenskt tillverkningspolitiskt perspektiv. Vidare undersökte denna undersökning rollen som digital kompetens i internationaliseringsprocessen av sex svenska tillverkningsföretag, vilket är enastående i den akademiska litteraturen. Våra resultat tyder på att digital kompetens är ett utvecklande koncept som utvecklas gradvis med tekniska framsteg och kräver en kombination av tre integrerade komponenter: i) Digital teknik (grundläggande och avancerad digitalisering), ii) Automatisering av organisationsprocesser, iii) Personal som har de senaste digitala färdigheterna och är vederbörligen motiverade att använda dessa färdigheter. Den här forskningen bekräftar att svenska tillverkare små och medelstora företag efter att ha uppnått digital kompetens kan upprätthålla en konkurrensfördel på sina internationella marknader och framgångsrikt underlättar företagets internationaliseringsprocess.

Idag finns hög konkurrens på marknaden och detta gör att det är svårt för varumärken att bli sedda av sin kund. Dagens konsument rör sig mellan olika kanaler och kommunikationen från företag måste uppdateras och anpassas efter konsumentens beteende. Det är avgörande för företag att engagera sina kunder för att bli uppmärksammade. Konsumenter kommunicerar åsikter sinsemellan i form av electronic word of mouth (eWOM) som påverkar företaget. Komplexitet kan ligga i att veta vilka kanaler som är bäst utifrån sina förutsättningar. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad små och medelstora e-handelsföretag (SMeF) har för förutsättningar till kommunikation digitalt och fysiskt. Vidare ämnar studien att undersöka hur en kombination av olika kanaler kan användas för att göra företaget synligt genom bruset på marknaden. Insamlad empiri består av åtta semi-strukturerade intervjuer med specifikt utvalda respondenter genom ett målstyrt urval och, till viss del, kedjeurval. Respondenterna valdes ut för att representera flera erfarenheter ur ett företagsperspektiv. Shannon och Weavers (1949) kommunikationsmodell med sändare, verktyg, brus och mottagare utvecklas till en analysmodell för ämnet. SMeF förutsättningar undersöks samt att fysisk närvaro kan skapa en interaktiv miljö för företaget och kunden att mötas i. Digitala verktyg kan vara ett kostnadseffektivt sätt nå ut till konsumenten. Dessa kan bilda en enad kundupplevelse genom omnikanaler. Slutsatsen av studien är att SMeF kan nå nu ut genom bruset genom att använda verktyg utefter en fokuserad omnikanalmodell. Strategiskt utvalda kanaler kan ge SMeF effektiv kommunikation som når genom bruset till kunden. Denna studie är skriven på svenska. / The high market competition today makes it difficult for brands to be seen by their customers. The consumer is drifting between channels and the way companies communicate has to be updated and adapted to this behaviour. It is crucial for companies to engage their customers in order to get noticed. Consumers also communicate opinions among themselves in the form of electronic word of mouth (eWOM) affecting the company. There is a complexity into which channels are best amended to face these circumstances. The purpose of this qualitative study is to investigate small and medium-sized e-commerce enterprises (SMeE) potential to communicate through digital and physical platforms. Furthermore, the study aims to examine how a combination of different channels can be used to make the company visible through the noise of competitors. Collected empirical data consists of eight semi-structured interviews with respondents specifically selected through purposive sampling and, to some extent, snowball sampling. The respondents were selected to represent several practises from a business perspective. Shannon and Weaver's (1949) model of communication consist of transmitter, tools, noise and receiver and is used as an analysing tool. The SMeE opportunities are explored as well as if a physical presence can create an interactive environment for the company and the customer. Digital tools can be a cost-effective way for SMeE to reach out to the consumer. These can in turn form a unified customer experience in creating an omnichannel. The conclusion of the study is that SMeE can reach through the noise by focusing the tools across an omnichannel model. Strategically selected channels can provide SMeE effective communication that penetrates the noise and reach the customer. This study is written in swedish.

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina. Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det. Ett antal metoder används av företagen för att påverka, men det upplevs som svårt att påverka socialt ansvarstagande i stort på grund av företagens storlek. För att påverkan på kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande skall lyckas, är en av de viktigaste faktorerna att företagen bygger relationer med rätt personer i Kina. / Nominerad till bästa uppsats

Globalisering har möjliggjort för svenska företag att expandera utomlands och etablera sig påinternationella marknader. Det största hindret för små- och medelstora företag (SMFs) i ainternationaliseringsprocess är avsaknad av finansiella medel och kunskap om den nyamarknaden. På grund av detta är användandet av en utlandsbaserad agent ett bra alternativ. Enagent har en god lokal marknadskunskap och representerar en etableringsform som är mindrekostsam i jämförelse med etableringen av ett dotterbolag. Med hänsyn till detta äranvändandet av en agent ett vanligt tillvägagångssätt bland internationaliserande SMFs.Samtidigt drivs företaget och dess agent av olika mål på grund av skillnader i egenintresse.Trots att en agent är anlitad i syfte att arbeta i enighet med företagets ambitioner, kan denneha ett egenintresse som kolliderar med företaget. Det är därför nödvändigt för företag attskydda det egna intresset genom implementering av olika kontrollsystem. I denna studie harvi använt oss av principal- agentteorin i syfte att förklara förhållandet mellan svenska SMFsoch dess agenter. Utöver detta undersöker vi även hur svenska SMFs kan kontrollera sinautlandsagenter. För att undersöka detta har vi formulerat följande forskningsfrågor: “Hur kanprincipal-agenteorin tillämpas i syfte att beskriva uppdragsrelationen mellan svenska SMFoch dess agent på den internationella marknaden?” samt ”Hur kan svenska SMFs styra attdess agent på den internationella marknaden arbetar enligt företagets önskemål?”. I syfte attbesvara dessa forskningsfrågor har det insamlats och bearbetats teoretiskt material, vilketutgjort underlag för den semistrukturerade intervjuguide som besvarats av studiensintervjupersoner. Detta har resulterat i en analys följt av slutsats där forskningsfrågornabesvaras. Studien avslutas med rekommendationer till framtida forskning. / Globalization has enabled firms to expand abroad and enter international markets. The mainobstacle for small and medium-sized firms in their internationalization-process is the lack offinancial resources and local market knowledge. Therefore, the use of an offshore agent is agood option. An agent holds good local market knowledge and represents an establishmentform that is less costly, compared to the start-up of a subsidiary. Hence, the use of an agent isa common approach amongst internationalized small and medium-sized firms (SME’s).Simultaneously, a firm and its agent are driven by different ambitions due to divergence intheir self-interests. Although an agent is hired to work in unity with the firm’s ambitions, itmay hold a self-interest that collides with the firm’s objectives. Therefore, it is vital for firmsto protect their own interests by implementing different mechanisms that can control theagent. In this study, the principal-agent theory has been applied in order to explain therelationship between Swedish SME’s and their agents. Additionally, it has been investigatedhow Swedish SME’s are able to control their offshore agents on the international market. Toexamine this, the following two research questions have been formulated: “How can theprincipal-agent theory be applied to describe the relation between Swedish SME’s and theiragent on the international market?” and “How can Swedish SME’s control that their agent onthe international market are working in unity with the firm’s requests?” In order to answerthese two questions, theoretical material has been collected and processed in order toformulate the basis of the semi-structured interview guide that has been answered by therespondents. This has resulted in an analysis followed by a conclusion where the researchquestions are answered.

This study presents a holistic view of which factors small and medium-sized enterprises (SMEs) have to consider, in moving their customer order decoupling point (CODP) further from the customer, thereby becoming more customized. The study also investigate whether SMEs and larger enterprises differ in the strategic questions relating to what influences an enterprise to become more customized, which prerequisites are required and which problems enterprises should anticipate and prepare for. These questions are important, given that strategic change is challenging, and can take considerable time to accomplish; it therefore needs to be based on the right decisions. This study is motivated by the fact that the markets SMEs are selling to tend to become more and more complex and harder to anticipate. Increased globalisation and use of IT and ICT have lead to greater uncertainty in customer demand. At the same time customers have ever more demanding needs and specifications; if these are not met, they will go elsewhere rather than reducing or adapting them. This complexity requires a more customized production and is a way to gain commercial advantages.       Customised production includes many benefits such as reduced uncertainty, by producing totally customized products less capital bound is tied up. But meanwhile many challenges such as reduced production efficiency, furthermore flexibility must be increased and higher demands on communications and IT systems are often necessary. The study starts with a wide and thorough theoretical overhaul around the movement of the CODP, but also addresses other parts of the organization to get the all-important big picture. This theoretical work is leading to a work-model which is used in six interviews within SMEs. In order to get a thorough picture, the enterprises that take part in the study are from different line of business and have from 18 to 235 employees. During these interviews, conducted on a single occasion per company, the model and related questions are discussed. Thereby an analysis of the interviews and the theory is done, with the model as the starting-point.   The result of this study is a basic model, which SMEs can use as an analytical tool, and a checklist, to facilitate a move towards a make-to-order manufacturing strategy, thereby gaining more flexibility. The study provides a basic generic framework which can be adapted and tailored by the company in question to see which parts are relevant to specific circumstances.